De som dödar drömmar sover aldrig
av Jan Guillou
Jag har verkligen älskat den här serien av Jan. Perfekt. Därför kan inte min besvikelse bli större över den här boken. Det är en skitbok. Så långt ifrån känslan i de andra. Här blir det uppnäsor och bättre folk av dem som försöker att inte vara det. Historien är helt ointressant och tråkig till största delen.
JÄTTEBESVIKEN!
Dock, sista meningen i epilogen gillar jag såklart. Men man kan låna boken, bläddra upp den sista sidan och läsa den och endast den. Då har man tagit till sig det som är värt något med den här skitboken. Resten är dynga. Ja och då är jag en vänstersympatisör. Hur tänker och tycker någon som inte är det?
Alla andra böcker jag läst finns här.