Author: Åke Hedman
Venture Cup 1 min on Vimeo
Har deaktiverat mitt facebookkonto för vilken gång i ordningen vet jag inte. Man kan lätt få för sig att man har “vänner” där men börja man tänka lite istället för att bländas av det ytliga så ser man snart att det bara är ett luftslott alltihop. Så jag deaktiverar. Men har man sen inga andra vänner – ja man sitter ju här mitt ute i skogen – så är det lätt att man åker dit igen. Accepterar det där ytliga och alltså aktiverar sitt konto igen. Vi får väl se hur det går den här gången. Just nu är jag i alla fall oändligt trött på hela företeelsen.
Det sorgliga är att jag har ett gäng musikkontakter där som ryker i processen. Dom saknar jag men egentligen betyder väl inte heller det något. Det är väldigt enkelriktat det också.
Klarar jag mig till imorgon den här gången?
Är appen död? – IDG.se
Tänkte att o-coola gubbar från Los skulle låta bli att uttrycka sig i det här mediet idag. Men så tog jag en fredags whisky såhär på torsdagskvällen och då var det ju färdigt igen. Så jag ber om ursäkt en gång för alla här i inledningen.
Gav helt enkelt f:n i låtsasjobbet idag och satte mig helst sonika i studion. Det kan bli så ibland efter att man har undersökt jobbmarknaden för gamla o-coola gubbar från Los och idag var den om möjligt tunnare än andra dagar. Räknade kallt med att inte gå miste om något om jag då satte mig där framför mixerbordet istället.
Planen var att fixa till så någon av dom nya låtarna skulle låta som jag vill att den skall låta. Såhär några timmar senare blev resultatet det vanliga – sämre än från början. Händer alltid. Spela in, skruva, skruva, skruva och efter hand som tiden går så låter det jävligare och jävligare. Så till slut fanns det liksom ingen annan råd än att ta fredagsvirren idag. Törst för såriga öron och själ.
Träffade inte min granne dragspelaren alls idag när det var dags för dagens verkligt stora uppgift att hämta posten. Istället tutade båttutan – ja dom har en sådan på lantbrevbärarnas bil – här utanför. Tog ändå en stund för det hela att nå in i dom reagerande delarna i den inaktiverade hjärnan hos en o-cool gubbe från Los men till slut så masade jag mig ändå ut. Visade sig vara en bunt elektriska lås från Kina som nu nått sin slutliga destination. Min tanke är att eftersom jag i år inte har någon parabolantenn att installera, när det är tjugo grader kallt, istället skall satsa på några elektroniska lås. Frysa är liksom grejen när det är vinter. NFC + rfid + lås tror jag kan bli lite cool även om jag själv nu inte är det.
SD var med i debatten idag igen. Och tydligen är det misskrediterande för kunskapen om företagande att ha gjort konkurs. Man skall istället, som vår näringslivsminister, ha läst en fempoängskurs i ämnet. Bäste vet den som aldrig gjort något alls som vanligt såklart. Sen kan man ju tycka vad man vill om SD i andra frågor. Men det är liksom en annan sak. Även det som är dåligt har gråzoner i min värld.
Under hela mitt 56 åriga liv har det varit få ögonblick när jag verkligen tyckt det varit tråkigt. Jag har liksom inte haft tid med att spela kort och hålla på med andra tidsfördriv eftersom jag alltid haft en massa projekt på gång. Nu som arbetslös och med firman vilande som en följd av det så är jag då helt uppbunden. Jag kan inte göra ett skit. Har alltså tråkigt för första gången i mitt liv. Har blivit en neutraliserad o-cool gubbe från Los som till och med skulle tycka att ett möte vore spännande. Ni som känner mig vet hur jag alltid har hatat sådana. I alla fall dom sega. Dvs dom flesta.
Men det vår vara som det vill med allting. Imorgon får jag i alla fall städa. Då blir nästan så att man känner sig nyttig för en gång skull. Utom katterna dom hatar mig. Kunskap om elektroniska kretsar, kommunikation och programmering är ändå så jävla 90-tal ändå. Och jag har ju programmerat en och annan bugg i mina dar som liksom en konkurs måste anses misskrediterande också på det området. Bättre att satsa på någon som läste en fempoängskurs i ämnet och låta oss o-coola do the domestic work.