Author: Åke Hedman

Närmar oss Ã¥rsdagen av min “ramla kull och ha söder axeln” olycka förra Ã¥ret. Ett Ã¥r har gÃ¥tt och axeln skall inte bli bättre än sÃ¥här säger farbror doktorn.  Det kommer ett betyda smÃ¥ont i axeln dagligen, svÃ¥rt att dra igÃ¥ng gräsklipparen osv. Verkar finns en viss koppling mellan dÃ¥ligt väder och lite extra ont i axeln. Kanske kan man skapa affärer av det. 🙂

Har funderat vad som händer med skrotet i axeln när man dör och skall kremeras.  Skall protesen kanske lämnas till metallåtervinningen?  Man kan undra???

Den 25’e är det löning för dom flesta. SÃ¥ och för undertecknad. Ingen jättesumma kvar efter sociala avgifter och skatt men i alla fall tillräckligt för att fÃ¥ det funka skapligt.

Viktigare dock är att den 25’e sÃ¥ väljs de 128 konstruktioner som gÃ¥r vidare i PIC32 tävlingen.  Jag är ju med där för att proa VSCP och skulle gärna vilja gÃ¥ vidare ett steg till eftersom det ger reklam för protokollet. Vet ej vad chanserna att det sker är men man mÃ¥ste ju hoppas.  GÃ¥r designen inte vidare tror jag att jag sänker ambitionsnivÃ¥n och tar det lite lugnare i fortsättningen. LÃ¥ter det vara mer av ett hobbyprojekt. Finns ju sÃ¥ mycket annat man kan göra ocksÃ¥.

Idag har det varit musik för hela slanten nästan. Håller på att göra klar ett par gamla låtar som har legat i lådorna länge. Två är ända från 1977. Blev till i södrans träningslokal några av dom sista dagarna jag bodde i Edsbyn. Har aldrig kunnat släppa dom två låtarna och måste nog göra dom klara innan jag lämnar jordelivet. Om det inte var meningen så skulle jag ha glömt dom för länge sedan.

Mina hÃ¥rdrockande vänner kommer dock att bli besvikna pÃ¥ mig. Numera är det mer Ã¥t vishÃ¥llet som min musik rör sig. Precis som dom tvÃ¥ lÃ¥tarna frÃ¥n 77. Toppa detta med lite elektronisk musik och “the heavy rockers” har flytt fältet. Vi fÃ¥r se om jag vÃ¥gar presentera nÃ¥got här senare. “Kuligt” är det i alla fall och helt utan prestige och andra fÃ¥nigheter.

Den här artikeln förstår jag inte eller snarare varför det behövs en p2p tekni för detta när det redan finns multicast som borde vara vida överlägset detta.

som här t.ex.

Klockrent och så sant!

Har hjälpt till i Loos Koboltgrufva idag. Ja hjälpt till är nog att ta i, jag har snarare ägnat dagen till att försöka lära mig hur saker fungerar. Att kassapparater är sådana avancerade monster hade jag ingen aning om. 14 kr + 16 kr + kod 14, OK jag är lost. Ja ja det är inte så farligt när man bara lärt sig de olika möjligheterna.

En mycket givande dag har det i alla fall varit. Min uppgift för närvarande är “ersättare för skylt” men jag tänker definitivt avancera till att i alla fall städa toaletterna. Har ni aldrig varit till de gamla gruvorna sÃ¥ är de definitivt värda att se. Kom hit och kolla!

Här pratar vi om 1700 tals miljö. Länge sedan alltså. Ett enormt arbete av enskilda personer har gjort detta möjligt och som visar att allt är möjligt.  Gillar det verkligen!

Härliga kontraster är det ocksÃ¥. IgÃ¥r CAD’ade jag ett ganska avancerat Ethernet kort och nu detta idag. BÃ¥de miljön och människorna känns som en vitamininjektion som ger energi. Gillar verkligen att jobba med människor. Ibland undrar jag varför jag dÃ¥ sitter 90% av min arbetstid själv. Är väl dum bara kanske…

Läste om Iron Maidens spelning på stadion igår. Jag såg dom inte igår men har sett dom tidigare två gånger tidigare varav en gång på stadion. Det var en helt magisk spelning. Den Svenska publiken älskar verkligen det här bandet. Under en del av den konserten så är Bruce Dickenson tvungen att sätta sig ner, uppenbart tagen, och bara skakar på huvudet när vi i publiken hyllar honom och bandet.  STORT kändes det ögonblicket.

PÃ¥ den konserten tänkte jag ställa mig lite längre fram. Jonas stod naturligtvis längst fram men han är ju van och ung. Där jag stod var lite trÃ¥ngt men en mysig kamratlig stämmning innan bandet började spela men sÃ¥ drog man igÃ¥ng pÃ¥ scenen och helt plötsligt blev alla människor runt omkring till en enhetlig klump som började hoppa upp och ner med mig nÃ¥gonstans i mitten. Hmmmm… InsÃ¥g snabbt att den position jag stod pÃ¥ innebär en fara för livet hos en snart femtioÃ¥rig överviktig hÃ¥rdrockare  sÃ¥ jag trängde mig efter mycket besvär bakÃ¥t mot ett säkrare ställe. Där avnjöt jag i lugn och ro en av de bästa konserterna jag nÃ¥gonsin sett.  GÃ¥shud.

Jag är säker på att gårdagens konsert också var en höjdare.