The singel “Over and Over Again”, will be released on February 26th via Black Mark. Also included the new cut “Face of Fear”. Check out audio samples at blackmark.net
Category: Uncategorized
Ny Period
Kontraktet på CC Systems AB i Alfta är nu slut och det finns tid för egna grejer igen. Skönt efter sju rätt intensiva månader. Saknar redan de underbara människorna på CC men kanske inte arbetsuppgifterna. På något konstigt sätt blir saker som annars är oerhört roliga och kanske det roligaste man vet oerhört tråkiga och mekaniska på CC. Kan inte förstå varför det är så. Möjligen är det den bruks mentalitet som ännu 2007 svävar över företaget. Synd!
Annars är det jobb för en ny release av VSCP & Friends som gäller (0.1.8). Jobb med ett display system för den nya idrottsarenan i Zürich samt grejer för Ljusdals Energi AB som gäller. Lite CAN Drivar jobb som legat alldeles för länge blir det också i slutet av veckan.
Kallt här idag. 17 minus.
Knappa PÃ¥*
/Ake
Betydelse av service
För nÃ¥gra veckor sedan var vi pÃ¥ IKEA i Sundsvall och handlade. IKEA brukar vara som vanligt. Man gÃ¥r in för att köpa nÃ¥gra grejer och kommer ut med en överfull vagn med “fynd”. Ingen skillnad denna gÃ¥ng mot tidigare. Mycket “fynd” blev det. Och som vanligt är man mer helt nöjd med sina inköp. Det som däremot slog mig var de som jobbade i kafeterian där vi fikade innan vi gick in i “mammons tempel” pÃ¥ riktigt. SmÃ¥sur kassa personal som inte alls var intressrad av oss som kunder. Faktiskt totalt ointresserad av allt ihop.
Kunde inte låta bli att reflektera över hur viktigt det är med personal som förstår det här. För allt jag minns efter vårt besök är dessa tjejers ointresserade min. Att dom inte orkade ens höja blicken när vi betalade. Spelar ingen roll hur nöjd vi var med allt annat det är det här som fastnar på näthinnan.
Sanningen att säga så är jag rätt bortskämd för övrigt på området. Jag handlar nämligen på ICA i Edsbyn och tejerna (plus killen) där är helt enorma. Ett leende, ögonkontakt, några vänliga ord och intresse för sitt jobb (fast man många gånger måste vara trött och uttråkad) gör att man ofta går ut ur butiken på bättre humör än när man går in i den (och jag gillar verkligen inte att handla). Jag har ofta sett hur man med samma tålamod hjälper en förvirrad tant, en förståndshandikappad pojke eller någon annan färvirrad kund (som jag själv) med samma tålamod, vänlighet och värme. Det här gänget är ett föredömme för alla människor som jobbar med service. Dom tar sin uppgift på allvar. IKEA i Sundsvall skulle skicka sin personal på kurs där.
Tillbaks till Sundsvallsresan.
En helt annan upplevelse fick vi senare pÃ¥ kvällen efter Sundsvalls resan när vi stannade i Huiksvall och gick in pÃ¥ en för oss okänd kina resturang. Visade sig bli en mycket positiv upplevelse. Mycket trevlig personal, bra service, god mat. Stället heter Restaurang Ming och ligger pÃ¥ Bankgränd 1. Rekommenderas varmt! IKEA Sundsvall har en del att lära härifrÃ¥n ocksÃ¥…..
50 år
Fyllde femtio förra Torsdagen. Så var det med det nu är man där. En femtio plusare. Inget nämnvärt firande. Bara jobb. Vi hade lite firande på Lördagen med familjen men jag skulle till Vällingby på Jobb på Söndagen så det fick bli lugnt.
Hur är det dÃ¥ att vara femtio? Inte stor skillnad naturligtvis. Man märker ju att man blir lite tröttare fortare med Ã¥ldern men turligt nog verkar alla yngre förmÃ¥gor fortfarande vara ännu tröttare sÃ¥ man kanske stÃ¥r sig ett tag till… 🙂
Annars jobbar jag nästan bara för pengar för tillfället. Gillar inte det något vidare faktiskt. Min drivkraft är passionen för sånt som jag brinner för. Tyvärr finns det inte mycket tid över för roliga grejer just nu. Orkar knappt tänka på det ens. Oftast helt färdig när jag kommer hem på kvällarna.
Skulle vilja hålla på mer med musik och känner att jag har material inom mig som pockar på att komma ut. Vill saamtidigt så väldans gärna försöka förverkliga mina tankar med automations modulerna. Oftast blir det den senare som vinner i kampen om den lilla tid som finns kvar där kontraktstiden är avverkad.
Otroligt vackert här idag. Gnistrande snö i solskenet. Fattar liksom ibland varför man bor här.
Nog blev det snö alltid!
Han bara säga att snön var här sÃ¥ slog det till pÃ¥ riktigt. IgÃ¥r var det snöstormliknande. Stökigt att ta sig hem. Knappt upplogat upp hit till Brattberg. Fick brassa bilen rakt ut i snön när jag kom hem för att Magnus, vÃ¥r mäster plogare, och kommunen skulle kunna komma fram och ploga. Imorse var allt fastfruset. Skruvmejsel för att fÃ¥ upp dörrarna för att kunna komma in i bilen. Samma historia som alla Ã¥r alltsÃ¥ när första snön kommer….
En skillnad i år är att det är översvämningar i dom flesta vattendrag. Ett kolsvart vatten som kontrasterar härligt med en gnistrande snö.
Tio grader kallt i morse. Perfekt läge för lite extra prostata-ont när man sätter sig i en iskall bil om mornarna. Hittils har det faktiskt varit en ganska lugn höst i det avseendet men nu lär det väl komma som ett brev på posten.
Tänkte jag skulle komma igÃ¥ng med bantandet den här veckan (förra med för den delen…) men det har inte fungerat. För mycket annat tjafs. SvÃ¥rt att komma igÃ¥ng när det är rörigt och jäktigt med jobb och sÃ¥. 113.5 kg stÃ¥r vÃ¥gen pÃ¥. För jävligt!!! Nästa vecka skall jag komma igÃ¥ng.. ;-) En “gammal vis man” sa till mig idag att “jag är den ende fete vegitarianen han känner”. SÃ¥nt ger motivation.
Har helt plötsligt insett att jag inte bryr mig längre om folk inte lyssnar pÃ¥ vad jag säger eller tycker. Förr kände jag en sÃ¥dan oerhörd frustration när folk inte förstod nÃ¥got som tycktes uppenbart. Det kunde förstöra en hel dag. Idag rinner frustrationen av mig direkt. Kanske är det för att man aldrig kommer fÃ¥ ut nÃ¥got av att “ha rätt” i alla fall. För vilka
– Singelchip uC’s
– SÃ¥g inte fördelarna med PC arkitekturen.
– BBS’er, Videotex, email
– C++ och objektorientering
– Windows
– Linux
– Internet
osv osv.
*Alla* eller hur. ….. 😉
Ta en arbetsplats som jag känner rätt väl. Där kör man en urgammal processor (8051 derivat) och en riktigt taskig utvecklingmiljö. Processorn är vald för att den har använts i tidigare konstruktioner. Utvecklingsmiljön för att det finns inga alternativ.
Resultatet av dessa val är en verkningsgrad som kanske ligger på 70% problem och 30% riktigt kodningsarbete. Dyra verktyg som trots det är så dåliga att man inte kan lita på dom.
Varför? Man bryr sig helt enkelt inte om att titta pÃ¥ omvärlden. Att JTAG används för debug är en teoretisk föreställning. Att utvecklingsverktygen kan vara billiga och ofta gratis (GCC) är suspekt. Inget man vÃ¥gar testa eftersom det inte finns nÃ¥gon att hÃ¥lla i hand. Dom flesta som sitter med dom här jobben har inte jobbat i andra miljöer och tror att det skall se ut sÃ¥här. Dom tror att det skall ta tre till fyra dagar att fÃ¥ igÃ¥ng mÃ¥lsystemet i normalfallet, att ett byte frÃ¥n en debug build till en release build skall ta ett par dagar. Att debug av kod hänger sig eller ger lustiga stegningar därför att “det bara är sÃ¥”. Jag skulle kunna fortsätta rad efter rad men vad är vitsen. Hur och varför skall man övertyga människor som inte vill bli övertygade. Som sagt jag bryr mig inte längre. Absurt nog tjänar jag dessutom mer pengar som konsult när det är sÃ¥här. Men tro mig jag hade hellre varit utan dom extra kronorna.
Imorgon skall jag på Linux workshop i Uppsala. Mest en social grej och jag tror att just det kan bli givande i detta fall. Skriver inte så mycket Linux kod själv längre mer än för VSCP och CANAL och någon drivare för externa kunder. Linux har börjat mogna så pass mycket nu att det börjar bli tråkigt. Dags att låta förvaltarna ta över. Gillar nog mest att sitta på en singel chip uP själv. Problemen blir mer hårdvaruorienterade och varierande där och man får använda mer av hjärnan än när man sitter med Windows och Linux där snart sagt vilken person som helst inplockad från gatan kan producera godtagbar kod.
En ny dag imorgon att knappa pÃ¥*……
Snön är här…
Så då var snön här. Inte mycket men den ligger i alla fall kvar. Lika bra det. Blir lite ljusare i alla fall.
Man hotade ju med mängder av snö och storm i Torsdag och Fredag i förra veckan men det blev inte mycket av det. Visst blÃ¥ste det och visst regnade det men värre har vi varit med om mÃ¥nga gÃ¥nger tidigare. Mycket vatten i bäckar och vattendrag är det dock. SÃ¥ mycket att vi fick välja en annan promenadväg idag pÃ¥ den vanliga söndagspromenaden. Vägen var översvämmand där vi normalt gÃ¥r. NÃ¥got den normalt inte är ens pÃ¥ vÃ¥ren. Vi tog en biltur till Hylströmmen istället som nu var mäktigare än nÃ¥gonsin. Vilken otyglad kraft! Vi fick till slut en mycket trevlig promenad längs Voxnan uppströms “Hylen”.
Hylströmmen förresten har alltid varit mitt ställe dit jag Ã¥kt när det varit svÃ¥rt i livet. När en tjej gjort slut eller den man älskade inte ville ha en sÃ¥ har “hylen” tröstat pch gett nytt hopp. MÃ¥nga gÃ¥nger har jag suttit där ensam och fÃ¥tt kraft att fortsätta.
Då var det nästan inga andra som tog sig dit och man var nästan alltid ensam där. Nu är det annorlunda och många hittar dit. Mycket av charmen har naturligtvis gått förlorad när det nästan alltid är andra där men samtidigt kan man inte vara så egoistisk att man håller något såhär vacker, kraftfullt och skönt för sig själv. Fler måste få uppleva det. Ibland finns det fortfarande en chans att man får vara ensam och i stillhet filosofiera tillsammans med forsen.
Vår äldste son, Jonas, är hemma under helgen. Bor och pluggar i Uppsala och trivs jättebra där vilket vi är otroligt glada för. Han läser mediateknik på GUC http://www.guc.se/ . En skola som verkar helt underbar. Skulle gärna gått där själv på min tid. Hårda krav men rättvist. Skit tolereras inte och vi som föräldrar får direkt reda på saker som går fel. Samtidigt kräver skolan att eleverna själva tar initiativ. Något som kanske inte passar alla.
Jonas och vår yngste son, Niklas, har bra kontakt och kommer säkert att behålla en vänskaplig sådan resten av livet om inget speciellt händer. Är mycket glad för det. Är viktigt för en lillebror att ha en storbrorsa som bryr sig och ser en. Min egen brorsa fanns aldrig där och finns inte där nu heller. Anledningen är kanske att det var sju år mellan oss men jag har nog alltid velat haft en storbrorsa som brytt sig om mig istället för att blåsa mig och sno åt sig så fort han får chansen. Skitsamma. Jag hoppas bara att Jonas och Niklas kan ha en bra kontakt livet igenom.
Med lite tur sÃ¥ skall vi kanske kunna ta oss till Egypten i pÃ¥sk. Liksom sista redan vi kan göra tillsammans hela familjen. Mycket skall stämma än innan vihelt säkert kan ge oss iväg men kanske…