Svänger rätt mycket i att trivas eller inte trivas med att bo i Los (eller Loos som alla skriver här). Men det är några gånger jag förstår att jag egentligen uppskattar det vi har här oerhört. Idag, dagsfärska björnspår på promenadrundan bara några hundra meter från huset. Att veta att björn, lo och annat vilt finns alldeles utanför knuten och iakttar oss känns väldigt stimulerande. Oftast ser vi bara spåren efter dem men ibland får vi också närkontakt och känner vördnad och respekt för varandra.
Den andra gången jag inser det verkliga värdet med at bo såhär är när man befinner sig vid en sjö. Mitt i skogen. Ensam. Inte en människa inom varken syn- eller hör- håll. Bara naturen och en själv. Jag vet inte om det är för att man sysslar med tekniska (och torra) ting annars som gör detta så enormt. Kanske alla känner så. Kanske är det en primitiv känsla från urminnes tider som kommer tillbaks till medvetandet. Samma som många av dom som jagar också känner.
Det inns en scen i utvandrarna när Oskar kommer fram till Kinchisaga (ingen aning om det stavas så) och bestämmer att här skall vi bo och bygga vårt hus. Tänk själv att vandra några mil rakt ut i skogen, hitta en fin plats och bygga ett hem där. Inte lätt att återupprepa idag. Men i dom stora skogarna häromkring kan man i alla fall hitta en plats som är bara ens egen.
ÄndÃ¥ är det sÃ¥ att man mÃ¥ste bort för att upptäcka det man har. För mig krävdes det flera Ã¥r borta frÃ¥n Hälsingland innan jag en dag när vi svängde av frÃ¥n E4’an upptäckte berg. Massor av blÃ¥nande berg. Inte bara skog utan vackra underbara nyanser av grönt som övergÃ¥r i blÃ¥tt och till slut i grÃ¥tt i fjärrana. Berg pÃ¥ berg pÃ¥ berg. DÃ¥ hade jag bott här tjugotvÃ¥ Ã¥r utan att se var jag levde.
Lite så är det väl igen. Man bor för nära inpå det man egentligen uppskattar så att man inte kan ta det till sig lika passionerat som förr. Lite grann som ett kärleksförhållande övergår från att vara passionerat till starka vänskapsband.
Men visst är det härligt att ha naturen in på knutarna men samtidigt kunna gå hem och sätta sig vid datorn och ha hela världen tillgänglig genom Internet. Det måste man ju uppskatta.