Eddies oäkting av William Kowalski
Vill du läsa EN bra bok i sommar så satsa på den här. Japp, lite trevande inledning. Men det är inget ovanligt. Speciellt med bra böcker. Vissa böcker har helt enkelt DET och det gäller verkligen den här. Är inte ens egentligen säker på varför jag gillar den. Jag hoppas innerligt att många hittar den och låter sig förföras.
Alla andra böcker jag läst finns här.
Snart, kanske..
Så många länkningar (och ovationer) jag har bidragit med till J.G. böcker så borde jag ha fått den här gratis från förlaget. Men får väl som vanligt låna ihop tvåhundra spänn och köpa den.
https://www.bokus.com/bok/9789164205827/de-som-dodar-drommar-sover-aldrig/
Alla andra böcker jag läst finns här.
Edit: 180829 – Om den nu någonsin dyker upp…
Edit: 180915 Såhär tyckte jag om den.
Flugan och evigheten av Håkan Nesser, Albert Bonniers förlag
Uppriktigt sagt är det väldigt nära att jag lägger ifrån mig den här boken. Jag har helt enkelt svårt att ta mig in i den. Men Nesser är en av mina favoritförfattare. Det är inte likt honom att inte leverera. Jag kämpar mig vidare och javisst, blir rikt belönad för det.
Det här är en höjdare. Som vanligt har vi Nessers fantastiks bildspråk. Att läsa hans böcker är alltid som att se på en film. Scenerna, beskrivna som ord i boken blir till levande filmsekvenser när de når hjärnan. Instantant sker det. Som en självklarhet. Sen kan Nesser som en av få slänga sig med konstiga, svåra ord utan att det känns krystat. Varför fungerar det där för en del? För de flesta får de bara effekten att man försöker verka märkvärdig, som grus i en bulle, knaster mellan tänderna, ja, men kanske handlar det om sammanhang. Att orden skall stämma med den omgivning (ord, miljö och berättelse) de befinner sig i. Ja och de gör de här. Gillar nya ord, Finne en glädje i att upptäcka sådan också som +60 nämligen.
Men sen handlingen. Livsfrågor. Ett djup. Man känner och man tänker och man minns och allt det där som rullar i det egna huvudet tar inte slut bara för att man läst ut boken. Japp, precis som en bra bok skall vara. Uppriktigt sagt så känns det som om jag velat haft den här boken oläst, ja, så att jag hade den kvar att upptäcka, Som en pärla i en flodmussla är den. En fantastisk upptäckt. En midsommarpresent. Härlig läsning.
ps I de två senaste böckerna jag läst refererar man till Stäppvargen av Hermann Hesse så jag har inget annat val än att reservera den genom biblioteksarbetande fru. Jag tror nämligen att tillfälligheter har ett högre syfte. Det är dags för den nu. ds
Alla andra böcker jag läst finns här.
Majken minröjare av Karin Brunk Holmqvist
Två sammanvävda historier varav den ena är väldigt bra och den andra lite väl “puttenuttig”. Men det är en “puttenuttig” bok och man vet det redan när man väljer att läsa den så allt det där må vara hänt. Det är lättläst, roar en stund, och diffunderar sen iväg. Jag behöver det just där. Trött som en trasig cykelpump.
Alla andra böcker jag läst finns här.
Det här är väl en sådan där bok som man måste läsa. Nu kändes ändå inte så, som något jobbigt alltså. Men faktum är att flesta av de där “måsteböckerna” är mest luft och inget att ha. Men här finns faktiskt mycket substans. Jag lyfts av den här boken som jag alltid också lyfts av Hans själv.
Ni vet de där människorna som får oss att se saker på ett annat sätt, “jaha” upplevelsegivarna. Hur många sådana får man möta under ett liv? Inte jättemånga. Inte ens för den med tur. De är som hittade pärlor de där mötena. Om man orkar lyssna. Är nyfiken. Är vetgirig. Hans var en lysande estradör och pedagog som tvingade människor att lyssna. Det gick liksom inte att inte göra stanna upp och lyssna på honom. Ja och han förändrade synen på världen. Det är också arvet efter honom. Synen på den fattiga delen av världen kommer aldrig att bli densamma igen. Att vi är desamma. Var vi än finns. Människorna. Att vi måste tänka i fler steg än ett. Alltid.
Ett solklart “LÄS!” är det här.
Alla andra böcker jag läst finns här.