Categories
Status från tomten Swedish

Tomtens dagbok del 1

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Första December

Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej tomten här.

Ja ni vet jag som bor här i tomteskogen med Tomtemor och alla nissarna. Bäst jag nämner att djuren bor här också, för annars blir renarna och ekorrarna så sura. Det är nämligen viktigt för dem att folk vet att de också finns till och jobbar här i tomteskogen. Ekorrarna hjälper till med allt möjligt. Springer ärenden. Öppnar och sorterar önskelistor. Oftast tillsammans med nissarna eftersom de blir lite för ivriga när de får hålla på själv. Ekorrar måste man hålla lite koll på. Alltid. Busiga är de. Jättebusiga. Skicka gärna med en nöt åt dem förresten när du skickar in en önskelista, då blir de glada. En del ekorrar jobbar till och med på julklappsfabrikerna. Renarna är ju inte här än. Men kommer imorgon. Det finns fler djur här också såklart. Grisar som hjälper till med allt möjligt. Kossor som ser till att vi får både smör och mjölk till gröten och en och annan giraff för utsiktens skull.

Du vet säkert att Tomtemor och nissarna verkligen älskar gröt. Ja, jag med såklart. Gröt är ju det godaste som finns ändå. Gröt vill man ju ha både till frukost, lunch och middag och gärna en tallrik innan man går och lägger sig också. Helst med en klick gult härligt nykärnat smör när det finns. Smör är gott. Jättegott. Tomtemor och jag turas om att laga gröten. Det är flera hundra nissar som håller på med julklappstillverkning, köttbullstillagning, sillinsaltning, osttillverkning, godismakeri och allt vad det är som måste bli klart inför julen här i tomteskogen. Alla vill de väl såklart ha gröt så vi måste laga en jättestor gryta med rykande varm härlig gröt flera gånger om dan.

Idag är det min tur att fixa gröt. Tomtemor är ute och lagar en motor eller vad det nu är som gått sönder på en av julkulefabrikerna. Jag tror det är på en av dem som tillverkar röda jätteglittriga kulor i olika storlekar. De där vackra som man kan spegla sig i ni vet. Ingen kan laga motorer och svetsa och greja som Tomtemor. Själv är jag bäst på att laga gröt, snarka och dela ut julklappar. Sätter man ett verktyg i handen på mig så tappar jag det för det mesta och när jag väl har tappar det så får jag leta efter det och leta efter det och leta efter det igen och då blir det såklart inte mycket gjort. Så nu för tiden är det inte så många som ber mig om hjälp när något gått sönder. Jag får ta hand om annat istället och tro mig såhär före jul så finns det jättemycket saker som måste ordnas. Så jag ha fullt upp. Resten av året kan det ju vara ganska bra att inte kunna så mycket så att man kan få ligga där i lugn och ro och snarka och vila ut i hängmattan mellan grötkoken. Men det är klart, Tomtemor och nissarna hittar på en massa som skall göras då också. De hittar på så mycket och borde vila mer när det inte är juletid om man tänker på saken.

Bäst jag förklarar det här med nissarna också. Vi har ju flera hundra som sagt, eller snarare flera tusen om man räknar alla i hela världen. En del har ju trott att nissarna är Tomtemors och mina barn men så är det ju inte. Jo fem stycken av dem. Nisse, Sötis, Blötis, Kisse och lilla Lyra. Alla de andra är liksom bara nissar från början till slut. Vette tusan var de kommer ifrån egentligen. Från ägg av något slag tror jag. Men det finns lite olika teorier om det hela. En del tror ju på storken. Alltså att storken flyger hit en nisse när det behövs en. Andra tror att de växer som svampar. Poppar upp där som färdig nisse i skogen rätt vad det är med luva och allt. Åter andra tror att det egentligen är utklädda möss. Det enda jag vet är att de alla älska gröt, bor här i tomteskogen och hjälper till med alla julbestyren och jobbar hårt varje jul för att allt skall bli klart. De kan vara busiga ganska ofta men väldigt snälla är de för det mesta. Om jag skall vara ärlig så är de nog snälla i princip jämt faktiskt.

Fast allt det där sista var hittepå. Ja, nissarna är såklart snälla men resten. Jag vet egentligen mer om tomtenissar än jag berättade om sanningen skall fram. Jag tror jag kan lita på er som läser det här så jag skall avslöja en hemlighet. Men ni måste lova att hålla tyst och inte tala om det ni får höra för någon endaste en. Lovar du? Speciellt dina föräldrar får inget veta. Inga vuxna alls. Se till att de blundar och håller för öronen nu om de är i närheten. Bra! Du håller tyst va!? Om du tror du skvallrar är det bästa att du hålla för öronen från och med nu du med. I alla fall om du vill ha några julklappar de närmaste hundra åren. Beredd?

Nissarna blir ju aldrig stora. Har du tänkt på det? Eller ja det är ju inte riktigt sant för Tomtemors och mina nissar blir ju det. De skall ju bli tomte och Tomtemor själva en dag. Men de andra nissarna. De är alltid korta, busiga och godissugna liksom. Jag vet ju precis var de kommer ifrån såklart. Fattas väl annat. Det andra jag berättade tidigare är bara något jag säger för att lura vuxna. Vuxna mår bäst av att inte veta allt. Sanningen är att de föds ur rom som fiskar lägger på säkra ställen i en speciell sjö här i tomteskogen. Rom är som små ägg som sitter ihop. Just tomtenisse-rommen kommer från abborrar. Men bara rom som abborrar lägger en speciell natt som nästan alltid är årets kallaste. En natt när månen lyser rakt ner genom isen och stjärnorna står på ett alldeles speciellt sätt på himlen. Då läggs nisserommen. Självlysande röda ägg var och ett vackert som en stjärna. Rommen som skall bli nissar. Där ligger de små äggen och guppar. Efter några veckor blir det nissebäbisar som simmar och dyker och skojar där i vattnet. I början har de varken tomtedräkt eller mössor och ser faktiskt mest ut som fiskar men efter hand som de blir större, vilket tar ett bra tag, så börjar det växa ut, först mössor och sen tomtedräkter. Fast gröna. Då är de fina där de små må ni tro. Söta gröna mininissar liksom. Nu väntar och busar de där i vattnet tills de växt till sig och blivit så stor som en nisse skall vara, en meter ungefär, och när de fått sina röda näsor (du vet väl att alla riktiga nissar har röda näsor) så kryper de upp på land en tidig sommarmorgon när ingen ser. Vipps så har de blivit en riktig nisse med röd nissedräkt, röd mössa och allt. Det är något med luften som gör att det där händer så fort de är uppe där på land. Det sker ögonblickligen. Poff. Fiskliknande grej med grön luva och grön dräkt blir tomtenisse som andas luft istället för vatten. Kul att titta på må ni tro. Poff, poff, poff låter det. Vi brukar ta med oss lite mat och sitta där vid sjön och titta på. Hälsar alla nya nissar välkomna till tomteskogen. Det blir alltid en riktig fest med massor med läskeblask och godis. För tomtenissar, ja, de föds godissugna.

Sen jobbar de hårt som nissar några jular tills de börjar längta tillbaks till sjön igen. Det är ändå alltid sjön som är hemma för dem. Då brukar vi ha årets stornissefest. Den brukar vi ha en varm natt sent under sommaren strax innan hösten börjar och då dricker vi saft, äter kakor och godis hela natten (och gröt såklart) och sen när solen precis är på väg att gå upp säger vi hej till alla nissar och kramar om dem hårt och länge. de har ju varit våra bästa vänner under flera år och vi älskar allihop jätte mycket såklart. Men de har ett annat liv att leva nu. de är vuxna och kan inte vara nissar längre, måste göra det de måste. Så de springer och dansar till den speciella sjön, hand i hand, vinkar åt oss, skrattar, och gör ett snyggt graciöst svanhopp och dyker ner i sjön och försvinner. Så fort de kommer två meter under ytan så plopp, tjoff, pow blir de till en Abborre. Luva, tomtedräkt och skor omvandlas i ett nafs till gälar, fenor och fisksvans. Efter det finns ingen återvändo, och sen simmar de och leker lyckliga där i sin sjö resten av sina liv. Lyckligare abborrar finns inte. Alla brukar vara helnöjda med sina liv som riktig fisk och längtar inte tillbaks till nisselivet speciellt mycket. Bara ibland. När gröt- och godissuget sätter in. Man får ju inte så mycket gröt eller geléhallon som abborre. Vi brukar såklart hälsa på dem ofta och mata dem med lite gröt och godis. Just det här vet inte de flesta människor om. Abborrarna vill att det skall vara en hemlighet. Vi med. Alla tror ju det blir arborrar direkt av romen men tji fick de. Nissestadiet hade de missat. Men det är hemligt som sagt. Så håll tyst om det. Inte ett knyst till någon. Lova!

Du vet väl att de kan bli osynliga nissarna om de vrider sin luva bak och fram. Men alla har ju mössor så det visste du väl redan eftersom alla mössor, min luva med, fungerar så. Du måste prova. Jättebra när man leker kurragömma eller när Tomtemor letar efter en för att man skall städa som man lovat. Vrid och plopp så är man borta. Sen gäller det att var tyst också såklart. Att stå blick still så att man inte hörs. Absolut inte nysa. Inte ens tänka på att nysa. Ett atchoo avslöjar en liksom på direkten. Tomtemor är listig hon. Är det någon som som gör sig osynlig för att hon inte skall hitta honom eller henne, ja det är oftast jag, så blåser hon ut lite peppar med en liten pepparblåsmakapärapparat som hon byggt. Den som kan hålla sig från att nysa efter det finns inte. Sen är personen i fråga avslöjad och då är det ju lika bra att vrida tillbaks mössan och bli synlig igen. Oftast är det alltså jag. En stackars Tomtefar som försöker få lite lugn och ro när Tomtemor tycker att det finns massor av annat som vi måste hjälpas åt att göra.

Sen kan de ju flyga också nissarna. Fast då måste de ju montera vingarna som Tomtemor uppfunnit såklart. Man måste träna ganska länge innan man blir bra på dem. Jag provade en gång och hamnade i Australien. Alltså på andra sidan jordklotet. de fick hämta mig med renarna för så förskräckt blev jag att jag verkligen inte ville flyga tillbaks med de där rackartygen till uppfinning. Men nissarna brukar bli bra på att flyga med dem. Kors och tvärs över jorden flyger de med dem i en hiskelig fart och de gör loopar och livsfarliga halsbrytande störtdykningar så fort de kommer åt. På så sätt kan de hälsa på nissar i jordens alla hörn. Julklapparna tillverkas ju lite här och var på jorden och nissar på olika ställen behöver ju träffas och prata igenom saker då och då. Man brukar se dem ibland när man flyger flygplan. Om man tittar noga. För oftast flyger de precis där ovanför molnen.

Men oj nu såg jag att det kommit in fyrahundratusen önskelistor från barn i hela världens här i inboxen på min dator. Är nog bäst man börjar läsa om man skall bli klar till kvällsgröten. Finns massor av brev att sprätta också gissar jag. Brukar vara säck efter säck efter säck fyllda med dem. Får nog sätta på mig mina snabbläsarglasögon. Vi får höras imorgon. Men förresten. Tänk nu på att blåkråkorna och anda djur håller koll där ute så att alla sköter sig. Det gäller att äta upp sin mat och lägga sig och sova utan gnäll när det är bestämt att det är dags för det. Det vet ni eller hur? Blåkråkorna och alla andra djur där ute är mina spioner och rapporterar direkt till mig om ni fuskar. Kan bli julklappsavdrag då. Bara så ni vet. Vi hörs imorgon.

-2.8 grader under snön (mössen trivs). -16.1 i luften. Soligt. Allt uppstartat inför julen idag och alla mår bra. Full produktion.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens Dagbok del 18/24

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Categories
Status från tomten

Det blir jul i år också

2013-04-24 10-56-54

Categories
Betraktelser & Berättelse Noveller Status från tomten

Gott nytt år från trollen

8962_nickes_sten_007_1

Människorna som du firar det nya året idag. Eller “människorna”. Det är bara en bråkdel av dom som kallar sig människor som gör det. Dom som hörs och skramlar mest. För dom flesta fortsätter dagarna bara som vanligt. Dom flesta kämpar för att överleva. Vi troll firar inte nyår heller. Vi firar bara att solen går ner och att en ny natt föds. Det gör vi varje kväll och då dansar vi tillsammans i vår skattkammare djupt där inne i berget bland guldet och dom ädla stenarna. Vi älskar guldet och dess härliga underbara glänsande gula färg och såklart att få finnas ännu en natt bland dom levande trollen som är våra fränder.

Många troll har redan blivit till stenar för oss. Och vi är bara några hundra kvar nu runt om i världen som kan föra trollkonsterna vidare. Du vet säkert att vi troll blir till sten om en solstråle lyser på oss. Om du åker ut i skogen så kommer du att se många troll som genom tiderna varit oförsiktiga och vistats ute för länge. Många är dom troll som nu står där som stenar i berg och skogar. Men dom lever fortfarande. Djupt där inne i stenen finns ett troll med tankar och känslor som vilket annat troll som helst. Så smek stenen och prata med den om du någonsin stöter på ett förstenat troll. Ibland kan det ju naturligtvis bara vara en vanlig sten också. Men det finns ett lätt test. Lägg bara handen på stenen och blunda. Svagt, svagt kan du känna trollets hjärtslag där inne i stenen om du lyssnar försiktigt och tyst med din hand. Bara med handen. Ditt öra kommer inte höra ett ljud. Det är bara med handen som trollets hjärtslag kan höras. Om dom inte finns där är det bara en vanlig sten eller också ett troll som för tillfället sover sin djupa trollsömn.

Också när vi troll blir gamla så blir vi till sten. Sakta, sakta blir vi stelare och stelare och mer och mer sten och efter en tre- fyra- hundra år så är vi till slut mer sten än troll. När det inträffar brukar vi samlas alla trollen en fin månljus natt och flytta stenen, som var ett troll alldeles nyss, till ett fint högt berg med en härlig utsikt och friska vindar där det gamla trollet kan stå i evinnerliga tider och titta ut över världen. För se och känna slutar vi aldrig med fast än vi blir till stenar. Det finns också en del gammeltroll som brukar vilja stå nära människor som dom en gång i tiden tyckt extra mycket om. Så vaknar du en morgon och det står en stor sten på gräsmattan så vet du varför. Eller om det redan står en där så var det säkert ett troll som gillade dom som bodde där förut. Sen kan det naturligtvis vara ett troll som varit hem till dig och lånat lite guld eller något annat glänsande och inte tänkt på att solen var på väg upp. Det hände allt som oftast förr i tiden när det var många troll i alla berg. Guldet hittar man då alltid under stenen. Det är därför så många skatter ligger under stenar.

Det fanns en tid när vi bytte våra barn mot människobarn. Den tiden är över nu. Den siste trollmänniskan försvann för några år sedan. Dom brukar återvända till människorna igen när dom blir gamla. Eftersom vi inte kan vara ute på dagarna så bytte vi ofta ett av våra trollbarn mot ett människobarn för att ha någon bland oss som kunde uträtta saker när solen var uppe. Det gällde att passa på när barnet var precis nyfött och låg där i sin vagga. Då kunde ett eller två troll smyga sig in och byta ut barnet mot ett troll. En trollbyting. Vi kan en del trollkonster såklart – konstigt vore det ju annars – och att få trollbytingen att se lika ut som människobarnet är inte speciellt svårt. Svårare är det då att få bort den fina trollsvansen. Man får trolla ett bra tag för att få till det och svansen kryper bara in en liten bit för varje trollformel man säger. Dessutom det är ena långa rackarns formler man måste säga. Alltså gäller det att välja en tid när man inte blir störd av människorna på en stund. Några gånger har det hänt att bytarna – trollen som bytte ut barnen kallades så – inte lyckats trolla bort svansen helt och hållet innan människorna kommer tillbaks och då har barnets mamma och pappa såklart blivit väldigt förskräckta och börjat ana oråd. Av någon konstig anledning gillar människor inte att deras barn har vackra fina svansar och börjar skrika och bråka om dom har det. Att ha svans är ju det finaste som finns. Fråga en katt.

Men idag gör vi som sagt inte sådär längre. Nissarna och till och med tomten brukar hjälpa oss med sådant som måste ordnas på dagtid så därför behöver vi inga människobarn längre. Men eftersom trollbytingarna lever längre än vanliga människor så finns det ju en del av dom kvar fortfarande, såklart. hos människorna. Någons mormor, farmor, farfar eller morfar är dom ju dom flesta. Misstänker du att någon av dina är det så är det bara känna efter där bak på ryggen på dom. Finns det en lite svans kvar så vet du. Vi lyckas sällan få den att försvinna helt när vi trollar in den. Finns den där så är dom en gammal trollbyting. Men troll blir dom såklart aldrig igen. Dom kommer alltid att vara mer människa än troll eftersom dom varit hos människorna så länge. Men trolla kan dom. Fast dom flesta vet såklart inte om det. Men kanske lika bra det för då skulle dom väl ställa till med en massa saker där dom fick barn att flyga i luften och gjorde annat fuffens. Sånt där som människor inte kan och blir förvånade när dom ser.

Men vi troll är snälla. En del tror inte det men så är det. Vi äter inte barn och har aldrig gjort det. Sånt är bara ont förtal. Människor som byttes bort förr fick äta godis varje dag och behövde aldrig borsta tänderna. Hål och svarta tänder fick dom såklart efter ett tag men vi trollade bort alla hål så att tänderna blev fina och rena som förut igen. Hur mycket leksaker som helst fick dom också. Massor. Så dom gillade faktiskt att bo här i trollberget. Någon gång för länge sedan sägs det att det hände att det var ett barn som inte gillade att bo hos oss och grät och grät och grät och grät så att det nästan blev översvämning i trollberget men då bytte vi snabbt tillbaks så att allt blev bra igen. Dom flesta trivdes helt enkelt. Man får liksom busa mer här i vår värld.

Hur som helst vill jag, alla trollen och bergakungen bara önska dig ett riktigt gott nytt år. Jag hoppas du inte försöker knycka våra skatter i midsommar när dom ligger oskyddade. Lev väl du lilla människobarn i denna nya tid tills vi hörs igen.

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 24 från tomten, den sista.

tecknad-drake-bild-vektor_34-47388

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Så var det julafton då. Det snöar för fullt här i tomteskogen. Stora, jätteflingor som sakta faller till marken. Det är vackert må ni tro. Det kommer att bli fint väder att fara omkring i med släden. Jag gillar när det snöar på julafton. I alla länder snöar det så klart inte. I Sahara till exempel där det är öken faller det inte många snöflingor idag men jag tror jag tar med mig lite snö ner dit och kastar ut från släden. Det är flera barn som önskar sig en flaska rent vatten där i julklapp. Sånt som är självklart för oss. Tänk på det idag. Men jag skall besöka alla världens barn. Dom som får äter sig mätta och dom som inte gör det. Dom som har tjugo kompisar och dom som har noll. Dom som är dumma och dom som är smarta. Dom som är vackra och dom som är fula. För mig är det ingen skillnad. Alla har fötts för att dom har något speciellt inom sig. Alla har det där speciella och meningen med livet är att hitta just det där man har fötts för att göra. Tills slut brukar alla hitta det. Somliga när dom är unga och andra när dom är gamla. Det viktiga är att inse att alla har den där stora saken inom sig. Jag blev ju tomte till exempel. Ett tag trodde jag att jag passade på skatteverket. Ingen är bättre än någon annan, alla lika vackra. Alla lika smarta. Ibland är det bara så att det vackra och det smarta inte finns längst upp på ytan utan man måste söka lite djupare för att hitta det. Som en diamant liksom. Ser ut som vilken sten som helst när man hittar den men slipar man den blir den den mest gnistrande vackrate stenen av alla. Så är det med alla människor och djur också. Vi bär alla på den där diamanten. Det gäller bara att hitta den.

Julbordsgästerna har droppat in sedan igår. Alla är här. Ja inte valarna såklart. Dom får inte plats i tomteån. Men vi har ordnat flera olika festbord nere i de djupa haven också. Krabbor, sjöstjärnor, hajar, delfiner och valar kan festa på det dom tycker om. Det kommer bli en hejdundrande bubblande fest där under haven också. Julmusten kommer att flöda och i vissa delar av haven kommer det nog at vara mer julmust än vatten. Invånarna i havens julklapparna brukar jag lämna till några valar som har varit med i många år. Massor med fina presenter blir det. En haj som vill ha en keps med “mammas pojke” broderat fram på den, en sjöstjärna som vill ha fingervantar, ett gäng räkor som vill ha instrument till sitt rockband, en val som vill ha en gungmatta, en mussla vill ha en visselpipa och massor av annat. Dom flesta har varit snälla och kommer så klart att få sina presenter.

Sen har vi fåglarna. Dom som härstammar från dinosaurierna. Kan man tänka sig. En liten fink som en gång kanske var en stor och rytande dinosaurie. Dom har önskat sig allt från raketmotorer till strumpor och nya kamouflagekläder. En och annan vill ha maskdetektorer och någon en radar. Men solrosfrön står också högt upp på listan.

Ormarna och ödlorna får såklart presenter. Många önskar sig radiostyra bilar. Tror dom tänker åka i dom själva. Men det är ett par boaormar som vill ha nallebjörnar som kan krama om också. Björnar, igelkottar och andra djur som sover nu på vintern får sina klappar senare under våren. Det är ingen att försöka väcka dom nu när dom sover som bäst.

Men även om dom flesta djur är här och deltar i vårt gemensamma julbord så har en del för långt att resa. Det gäller för lejon, tigrar och andra djur som bor långt bort från tomteskogen också. Alla har inte tid att komma till vårt gemensamma tomtebord här i tomteskogen varje år. Dom gör det bara ibland. I alla fall en gång i sitt liv. Men alla önskar dom sig julklappar Och jag besöker alla som inte kan komma idag såklart. Jag glömmer ingen.

Sen har vi människorna. Jag skall besöka alla barn och vuxna i hela världen idag. Dela ut presenter och hopp. Det finns barn i världen som inte vet att det är en magisk dag och natt idag. Jag kommer att besöka dom också. Tomten är för alla. Precis alla. Man kan vara svart, grön, gul, vit, röd, randig eller prickig. Jag älskar alla lika mycket. Till och med dom som säger att dom inte tror på mig kommer att få julklappar och kanske en kram av mig idag. Ibland önskar jag att jag kunde bota dig som ligger sjuk så här i juletid men inte ens tomten kan göra det. Men kanske kan jag göra så att du blir lite gladare i alla fall en stund fast du känner sjuk och eländig. Jag hoppas och vill det. Julklapparna är inte lika viktiga som julefriden. Att vi alla är vänner och tycker om varandra den här tiden. Julklapparna är bara ett sätt vi visar det på. Att säga något snällt till någon. Krama om någon. Bjuda någon på mat som inte har mat eller sällskap. Att göra snälla saker nu i julfridens tid. Är andra sätt att visa det på.

Det är skönt med julfriden. Här sitter vargen och pratar om vilket som är den bästa rocklåten med några snygga uppsnofsade får. Höken låter sig kittlas på magen av några talgoxar så att han baxnar av skratt. En tiger och en katt sitter på en tippbräda och möss kastar bollar på ett hål. Träffar dom så ramlar tigern eller katten ner i tomteån och blir blöta. Något dom verkligen inte gillar Men dom skrattar gott tillsammans med mössen som naturligtvis tycker det är muskul. Man önskar att det alltid kunde vara såhär. Att vi kunde vara vänner jämt. Fast egentligen är vi ju det såklart. Vänner. Naturen fungerar bara så att en del äter andra. Det är nästan bara människor som kan välja. Alla gör det dom måste för att överleva. Men vi finns alltid kvar ändå.

Jättarna äter oss nästan ur huset. Dom äter otroliga mängder tomtegröt. En skottkärra är som en sked för oss andra. Men tomtemor lagar den i en magiska kastrullen så det finns mycket. Imorgon skall dom ge sig iväg hem till jättarnas land igen. TrädEk, SnorHög, SvärdTorn, LiteHögre, SmällFetMenLång, GullHöga och LillePlutt. Dom trivs där uppe såklart. Det är deras riktiga hem. Dom är inte alls så arga längre nu när dom varit här så länge och fått så många vänner. Jag tror att dom helt enkelt var ledsna för att dom inte hade några vänner förut. Att alla var rädda för dom. Men nu är ingen här rädd för jättar länge för vi vet att dom innerst inne är snälla om än med ett hett temperament. Ja möjligen lite rädd för att dom skall trampa på en. Det gör ont må ni tro. Om man nu inte blir platt som en pannkaka och måste få oplattmedicin för att pluppa ut igen. Vi kommer hälsa på dom oftare från och med nu och dom kommer säkert att hälsa på här också då och då när suget efter tomtemors gröt blir för stort.

Trollen är hemma i berget fortfarande. Men när det blir mörkt så kommer dom också på julfesten. StenStenInte kommer att få en medalj av bergakungen för allt han har gjort. En medalj som är av äkta guld. Han kommer att bli stolt och glad det vet jag. Sen har jag en fin julklapp till honom också såklart. Precis det han önskat. En tomteluva i guldlamé som precis passar på hans trollkalufs.

Sen var det ju renarna. Alla fick ju magsjuka till slut igår. Ingen kunde springa, än mindre flyga. Ett tag visste vi inte vad vi skulle göra. Tomtemor hade råd såklart. Hon hade en gammal flygplansmotor från ett jetplan som hon kunde montera på rekordfart på släden. Eller två om det behövdes. Men vi kom fram till att det skulle väsnas alldeles för mycket. En viktig sak med tomtens besök är ju att dom sker tyst. Så vi sammankallade tomterådet och vi funderade på om örnarna eller andra fåglar inte skulle kunna dra tomtesläden men till slut var det en ekorre som kom på att vi skulle fråga drakarna. Dom är ju både starka och kan flyga tyst. Och vet ni vad. Dom sa ja. Så för en stund sedan landade Hagtorn och sju andra drakar här. Alla som bara sett drakar på avstånd blev rädda såklart när dom kom, men vi lugnade dom. Dom blev såklart snart imponeras av drakarnas vackra skimrande lysande färger. Alla sju drakarna har olika färger och trollen skulle omedelbart blivit förtjusta i Alvsvans som är skimrande guldfärgad och Glittertova som är helt glänsande glittrande silverfärgad. Kunde dom – och vågade – skulle dom nog gärna velat anställa dom båda som vakter i sin skattkammare. Men det vågar dom såklart inte fråga. Vi får se ikväll när vi återvänder efter julklappsutdelningen.

Släden är fastspänd i drakarna och det är dags för oss att ge oss iväg om vi skall hinna med alla. Tomtemor får en puss såklart innan jag åker. En lång och blöt. Hon är lite förtjust i den stilige riddaren Lancelot så hon har nästan inte tid att vinka av mig. Svansar runt honom och bjuder på godis hela tiden. Men nu står både han och alla riddarna kring runda bordet och vinkar så då har hon tid att vinka av mig, min älskade tokiga tomtemor. Nissarna också såklart, både lillnissar och stornisssar. Alla djuren står här också och vinkar nu när det snart är dags. Alla dom som gjort ett fantastiskt jobb för att vi skulle få en fin jul i år också. Titta där kommer ju nissarna med säcken. Vad bra, dags att åka. Kanske kan människorna också komma på vårt julbord nästa år. Kanske minns dom julfriden igen och att alla vi finns då nästa år. I år kommer du att få en alldeles speciell present av mig. En hemlig. Vi syns snart. Hoppla alla drakar – nu far vi! God jul på er allesammans.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 23 från tomten

planeterna2006

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Ja då är vi väl klara med allt. Vi har faktiskt hunnit med allt i år också trotts allt strul. Säcken står här fullproppad med julklappar till alla barn och till vuxna också för den delen. Fast barnen får fler av någon anledning. Kanske har dom varit snällare än dom vuxna ändå fast dom är så busiga för det mesta. Jag riktigt längtar till imorgon när jag får fara iväg ut i världen med renarna och dela ut alla klappar. Det är ändå det roligaste med att vara tomtefar även om jag har mycket annat kul att göra under året också. Jag busar lite ibland jag med må ni tro.

Idag så skall jag ta mig ett riktigt långt jättevarmt bad i badkaret med mycket skum och min fina gula badanka. Vi har känt varandra i många år nu min gula anka och jag. Hon landade här en jul för många år sedan när det var storm. Vindarna hade blåst henne hit ända från Afrika och hon tyckte det var förfärligt kallt här. Vi hittade henne fastfrusen i isen nere vid julskogsån och vi fick hugga loss henne en morgon efter en kall natt. Hon var illa däran. Efter några timmar inne i tomtestugan så piggnade hon till och då gonade hon ihop sig i mitt knä efter att ha fått lite varm och god tomtegröt och somnade så gott där. Sedan dess har vi alltid varit bästa kompisar. Jag vågade inte röra mig på hela den kvällen och somnade själv där i stolen. Det bästa hon vet är att bada såklart som ankor oftast gör. Badskum är en annan favorit, så när jag badar är hon såklart med. Vi brukar prata om allt möjligt där i badet. Mest om universum och rymden och sånt för den här ankan drömmer om att bli astronaut. Den hon skulle hon vilja mest av allt är att sätta sig i en raket och flyga ut i rymden och utforska alla planeter och stjärnor. Och vet ni vad. Och det här är hemligt då såklart. I år har jag och nissarna eller om sanningen skall fram så är det tomtemor mest, bygget en raket till vår vackra rymdintresserade anka. På nyårsafton skall hon få flyga ut i sin älskade rymd i den finaste raket som någon sin byggts av tomtar. Det är tomtemor som byggt den såklart. Med lite hjälp av nissarna. Det tekniska är hon bäst på. Men jag har varit med och planerat resan. Först blir det ett besök på månen. Mångubben bjuder henne på ost och en exklusiv visning av månens alla kratrar och den mörka baksidan. Sen skall hon få se Venus och Merkurius för att sedan ta en rundtur kring solen så hon får se alla dom häftiga eldsflammorna som detta brinnande inferno kastar ur sig. Raketkapseln är byggd så att den klarar den otroliga värme som finns här så det blir nog en snabb djupdykning ner i eldinfernot också. Häftigt och farligt sådär men perfekt för tuffa gula badankor. Därifrån får det bli ett skutt ut till jätteplaneten Jupiter och sen åka rutschkana på den andra jätten Saturnus ringar. Uranus, Neptunus och Pluto får det bli snabbvisiter vid för nu ökar raketen farten upp till superhyperduperfart. Vi tänkte nämligen att hon skulle få åka till den närmast solen också. Alltså den närmaste som inte är vår egen. Alfa Centauri. Här blir det ett litet party med några rymdvarelser som vi känner sedan förr innan det är dags för en förhoppningsvis nöjd gul anka att återvända till vår planet Tellus igen. Vi passar på att skicka över de senaste årens julklappar till både mångubben och de gamla rymdkompisarna med skeppet. Några mars snubbar skall väl också få några paket. Vi hoppas hon kommer att bli glad över sin julklapp. Men först bada som sagt. Vi skall ligga där i tills huden blir alldeles skrynklig. Då är vi så julrena som vi vill bli. Luktar gott och är redo för julfirandet. Renar är ju redan rena så dom behöver ju inte bada om ni förstår vad jag menar.

Annars är det mest det stora julbordet som vi skall förbereda i dag. Det är ju all mat som skall ställas fram och sen skall det finnas stolar och bord och andra sitt och liggplatser för alla. Vissa av skogens djur vill ju till exempel inte sitta på en stol utan föredrar kanske en träpinne medan andra föredrar ett hål i marken som man kan slinka upp ur ibland och sno åt sig lite mat. Alla är olika och det är det viktigaste av allt att alla får vara olika för tänk vilken tråkig värld vi skulle få om alla vara kopior av varandra. Ju mer olik desto bättre är mitt motto.

Men alla kommer i år. Det kommer vara troll såklart. Gråtomtar. Jättarna är med i år för första gången. Alverna, Vi har snickrat ihop ett runt bord för riddarna kring det runda bordet kommer att sitta. Dom kommer hit med både trollkarlen Merlin och Kung Arthur med drottning och alla från Avalon är med. Till och med damen i Sjön. Älvorna såklart. Älgarna, rävarna, kaninerna, hararna, lodjuren, skorpionerna, lejonen, Elefanterna, Zebrorna, Girafferna, spindlarna, vildhöstarna, tamhästarna, vildhästarna, korna, giftormarna, grisarna, ekorrarna, alla fåglarna, mössen, råttorna, spökena, ja precis alla utom människorna som glömt att den här världen finns. Till och med näcken med fiol och följe kommer. Vi har till och med skickat en inbjudan till drakarna. Vi hoppas verkligen att dom också kan vara med och fira i år. Om dom nu inte är på solsemester.

Som vanligt kommer alverna står för sång och dans. Vi brukar ha en långdans runt hela skogen där alla är med som älvorna också leder. Då får vi alla ett magiskt ljus av alvdrottningen så att det ser ut som en lysande sprakande orm tar sig fram där i skogen när vi dansar genom den och håller varandra i hand. Den här dansen sprider glädjen över att vi alla är vänner i skogens och jordens alla skrymslen. Den berättar om

“Freden” den som gör att vi kan leva tillsammans på den här blå planeten vi bor på.

“Tilliten” så att vi tror på varandra och kan lägga vårt hopp till att vi alla hjälper varandra.

“Kärleken” så att vi alltid älskar varandra som vänner och som kärestan. Viljan som ger oss kraft att förändra det som är dåligt så att det blir bra.

Och till slut “sårbarheten” som låter oss vara ledsna när vi är svaga och låter oss få vara just det och bli tröstade när vi behöver det av dom som är visa och starka.

Vi är alla ett av samma. Vi skall inte skada varandra. Leva livet så gott vi kan utan att förstöra för andra utan istället få andra att göra storverk precis som vi själva är ämnade att göra dessa storverk. Det är bara därför vi har blivit födda. För att göra våra storverk här på den här lilla blå planeten som färdas fram i hiskelig fart genom universum. Var och en av oss behövs här. Var och en av oss har satts här just för att vi är behövda och älskade. Vi lever och universum älskar livet och därför är vi de som alltid är älskade.

Förhoppningsvis kommer riddarna med Lancelot i spetsen visa lite Torne’-spel. Det brukar vara spännande. Mot kvällskröken spelar säkert näcken en av sina sorgliga sånger på fiolen. Då brukar jag och tomtemor sitta och titta ut på alla stjärnorna på himlen. Allt det där vackra som finns där uppe i oändligheten. Kanske följer vi med ankan på rymdturen. Men det är just då som smånissarna brukar bli ivriga. När näckens visor är som sorgligast. Det är då som det är dags för vår julklappsutdelning. Jag brukar låtsas som om jag glömmer bort den men till slut brukar någon lillnisse alltid försiktigt påminna mig och då delar jag snabbt ut julklapparna till alla som är där. Sen sätter jag mig i släden, kysser tomtemor mitt på munnen och sen flyger jag och renarna iväg med alla presenter till barn och vuxna över hela världen. Nu när det är kväll i tomteskogen vaknar människornas värld till en magisk julafton. Skogens alla djur och alla är kvar kan börja festa när julklapparna har blivit öppnade. Nu finns det mat åt alla. God mat och sen godis i massor. Undrar vilket godis kung Arthur gillar? Det är nu jag slår på min tidsförlängaren . Jag brukar vara tillbaks bara en timme efter att jag lyft med släden fast jag i själva verket varit borta jättelänge och runt över hela världen. Men tack vare tidsförlängaren så kan ju jag också få lite tomtegröt och julgodis.

Men allt det där är imorgon. Nu måste jag se till renarna igen. Dom har fortfarande ont i magen fast dom fick medicin igår och i natt har tre stycken kräkts och mått riktigt dåligt. Så kan vi ju liksom inte ha det. Dom måste ju träna flygande och på att göra snygga loopar och sånt så att vi kan göra en fin och snygg färd imorgon. Vi testade släden lite i förrgår och den fungerar perfekt. Trycker jag på stjärnknappen så sprutar det stjärnor där bak. Blir jättesnyggt när vi gör loopar. Finns i olika färger. Sen har jag ett reglage som jag kan använda för att byta färg på hela släden eller göra den helt genomskinlig. Ja och en massa andra tekniska spakar och apparater som tomtemor har satt in. Tror visst att det finns en katapultstol också men vet inte vilken knappa det är som utlöser den. Hoppas bara att renarna blir friska nu. Annars vet jag inte hur vi skall lösa alltihop. Hyra ett flygplan kanske. Men då blir vi nog sena med julklappsutdelningen. Inget är lika snabbt som renarna och det är ju tråkigt om en del får julklapparna till påsk. Ni får hjälpa till med att hålla tummarna helt enkelt så att dom är friska och krya imorgon alla renarna. Vi hörs imorgon vänner.

Idag får alla barn busa hur mycket dom vill. Ingen måste äta upp sin mat. Ingen måste gå och lägga sig i tid. Ingen behöver ha mössa och vantar på sig utan får bli hur förkylda och febriga som helst till imorgon. Fritt bus hela dan med andra ord. Alla julspioner, till och med blåkråkorna har tagit jullov nu.

-1.9 grader under snön (sorkarna har satt upp massor med ljusslingor under snön och det är så jättevacker där i deras gångar nu). -7.8 i luften (grådag iag. Himlen är gråvit mot trädens snötäckta grenar. Vackert må ni tro. ). God Jul!

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17