Source: Hårdrocksfestival vill uppmärksamma psykisk ohälsa – P4 Gävleborg | Sveriges Radio
Category: Swedish
Förra årets apelsiner.
Julen har passerat. Mat ätits. Berg av mat finns kvar. Det mesta faktiskt. Samma med godis. Berg kvar. Frukt som börjar ge sig. Ungarna är avflugna och i sitt igen. Vi försöker ta oss an berget. Men kampen är nog helt hopplös. Det kommer att behövas kastas mat mot helgen. Frukt med. Men anstränger jag mig kanske jag kan få i mig det mesta av godiset…
Det äts inte lika mycket till jul. Jag minns i Uppsala och Täby. Man var yngre. Man kunde äta två tallrikar på kvällen förutom det riktiga bordet. Sådant fungerar inte längre. Man sitter där ständigt mätt och nära illamående. Å andra sidan så räckte en twistpåse en hel kväll på den tiden.
Fast julen var längre förr.?Oändlig i sin längd. Tog nästan aldrig slut. Nu säger det poff dan före och så vips så är det annandag. Man hänger inte riktigt med.
Presenter har också ramlat in. Man får en plats i kärlekshierarkierna. Behöver ingenting såklart. Men hur förklarar man det. Ett noll till traditionerna.
Jag går och lägger mig klockan nio i går. En sådan där tid man bara lägger sig vid om man har feber och är sjuk. Men är genuint trött. Tanken är att läsa. Men somnar väl vid tio. Sover till midnatt. Utsövd där. Men tvingar mig att sova igen och lyckas. Vaknar vid tre och får ligga där och fundera under timmarna fram till morgonen och godkänd tid för uppstigning.
Läser om “Blirr”, “Järnhandlarsonen”, “Zona” och “Follan” i julklappsboken. Peter Stormares liv har en hållplats på Folkets Hems scen i Edsbyn. Kan för mitt liv inte komma på vad Zonas “riktiga” namn är… Demenskänningar…?Men får svar – “Lars Larsson“. Hur kunde man glömma det? Nåja, länge sedan det där hände.
Nu på kontoret då. Nöjd med det. +500 mail i inkorgen. Jo. Fast det varit sköna dagar. TP turnering. Umgänge. Gamla filmer. Mat. Godis. Glada katter. Ja allt det där. Fast nästa år får vi nog fira jul i London ändå.
Dan före dan
Dan före dan. Fast lugnt. Ja K har en lista lång ungefär som vilken julklappsutdelande tomte som helst. Eller “matmor”. Fast jag har klarat av det mesta av mitt. Egentligen är det väl bara skotta, fylla pellets, mata fåglar kvar för min del. Möjligen skall jag slå in två paket. Men hinner väl imorgon också. Ingen anledning till stress alls.
Möjligen kan uppdrag dyka upp under dagen. Jag sitter liksom på vänt. Alltid redo.
Smitit ner till kontoret nu. Har riktat blicken in mot studion. Kanske förflyttar jag mig dit senare. Eller inte. Det handlar om orken. Den som redan är i avtagande. Slösurfa känns som det enda möjliga alternativet just i detta nu.
Men julafton imorgon då. Julfrukost är starten på dagen. Julmackor, varm choklad och julbröd tills man storknar.?Efter det går det ofta bra att ta en tupplur på soffan. Man får lura till sig de där vilostunderna. OM det inte går kan man somna sittandes framför TV’n under en morgonfilm. Annars fungerar det där utmärkt under Kalle Anka. Sovtid för gamla gubbar som mig är hela avsikten med det programblocket. Man har sett allt förr.
Om det nu inte kommer mer snö. Då skottar man. Fast fåglar skall väl ha lite extra gott så det får man ordna. Sen får man väl sätta ut lite mat till tomten, ja räven. Kattmat fungerar i båda fallen. Ja och sen kan man sitta där och vänta på julmagin. Den som försvann för tio år sen utan att lämna en adress.
Men gott liv alltså. Lätt liv. Finns absolut inget att klaga på. Man njuter av tillvaron helt enkelt. Ja som de flesta andra dagar också. Man är liksom bortskämd bortom räddning.
Nåja!
Jag har klarat av julhandlingen idag. Gett mig in i galenskapen. För galenskapen är här. Fast jag trodde att man skulle klara sig idag om man satsade på förmiddagen. Men icke så. Hälften av Bollnäs befolkning tänkte precis som jag. Och var och en av dom var dubbelt så uppskruvad som mig. Ja och då var det skaplig fart på mig med. Galenskapen tar alla i dessa tider. Det är bara nivån av galenskap som skiljer.
Enda undantaget idag var en kassörska på Mobackes där jag plockade upp ett gäng hyacinter. En lugn röst i allt som jag nästan stannade och lyssnade vidare på.?Ja och det fick jag om jag ville men en ocool gubbe ståendes där bredvid kassan i ett slags meditativt tillstånd en timme eller två skulle kanske får mer än en och annan att undra. Så jag drog vidare. Man vill ju inte att folk skall undra. I jultider har människorna annat för sig.
Men efter att ha stannat på Sommars konditori i Edsbyn och köpt en mixkaka och Ovanåkersbröd så är årets julhandling så komplett som den kan vara. Åtminstone tills K kommer hem från jobbet och noterar det jag glömt eller missat. Alltid är det något. Ja ofta.
Mixkaka fick jag tips om. En sådan har jag inte ätit på +40 år. Så ni förstår min glädje när jag upptäckte att det fortfarande fanns att få tag på. Ost (helst Samsö), färsk mixkaka, Bregott, Oboy var grejen på den tiden. Shooooooop sa det så låg den i magen. JÄVLIGT gott helt enkelt.?Det skall testat imorgon definitivt. Till lunch kanske. Memory lane.
Hemost (koost), som är ett måste på julbordet fick jag inte tag på. Vi var en hel kö av besvikna vid ostkisoken hos Nirs. Men vi var luriga i år igen här på kullen och har en i frysen. Inte helt perfekt såklart eftersom den tenderar att bli lite smulig. Men helt OK. Fast dom där skulle man väl göra själv egentligen. Svårigheten är att få tag på en kanna riktig mjölk. Alltså direkt från en bonde.?Borde iof ha löst sig vid det här laget. Har inte ansträngt mig tillräckligt bara. Kan alltså inte klaga heller.
Nu skall jag åka ner och hämta K som slutar vid sju. Sen är det väl julhelg här i huset eftersom hon är ledig imorgon. Ungarna kommer upp imorgon och det skall såklart bli skoj som alltid.
Nåja, en kväll att jobba på nu fast jag är urtrött. Men kanske smyger jag in i studion en stund också. Det brukar pigga upp. Julhälsningar får väl komma senare. Liksom.