Source: Veckans artist är Per Persson – P4 Gävleborg | Sveriges Radio
Ett BRA val tycker man såklart.
Source: Veckans artist är Per Persson – P4 Gävleborg | Sveriges Radio
Ett BRA val tycker man såklart.
Från c:a tio grader på morgonen upp till nästan fjorton nu. Kontorsvärme på väg. Ofrysa snart. Kanske. Hulken är igång. Japp!
Fast som vanligt är det lite kämpa innan den gamle stor gröne kommer igång. Först det vanliga rengörandet och kollandet. Det tar en stund. Sen start. Tändelementet brinner upp inom en kvart. Säkringar poffar. Suck. Tändelement skall tända, inte brinna upp. Turligt nog finns ett tändelement i reserv. Så efter byte av det och byte av två säkringar fixas snart det problemet. Sen är körning av gammelpellets ingen höjdrare. Det finns nämligen lite kvar sedan i våras. Fuktig. Man vill köra upp. Tungkörd är den och jag får stå där en timme och hjälpa till att transportera den från behållare till eldskål medelst återstarter av transportmotor. Irriterande. Men en del av pelletseldandet vardag.
Nu verkar allt snurra och temperaturerna ökar sakta i huset. Lite täta vandringar ner i källaren för att kolla så att allt står rätt till under resten av dan men annars hoppas man att vi skall kunna köra på en vinter igen.
Skönt så…
En egen notis bara. Första snön i morse. Finns inget att flina åt när det gäller detta faktum.
Gillar den här fast den är skriven av en medlem i Svenska Akademien. Japp “fast“. Det skall ju annars oftast krånglas till det lite om man sitter där. Min erfarenhet då, andra må tycka annorlunda om den saken. Gör det säkert också. Men kringellekrånglet finns här också men det fungerar bra ändå. Till och med en så lågt stående varelse som jag klarar av det hela med god behållning kvar.
Så läs.
Andra böcker jag läst finns här.
ps Det enkla är det svåra ds
Beser Ljusdal, Järvsö, Bollnäs idag. Och det utan att känna mig instängd i en grå låda där fönstren inte putsats på flera år. Det är nästan otäckt så bra jag ser. Det gränsar till kristallsyn. Men glädje såklart. Har till och med slagit av alla handikapphjälpmedel i Gnome. Man är liksom med igen.
Sen försöker jag jobba. Men det blir mest bokföring och annat efter resandet. Ser tyvärr också hur dammigt jag har det på kontoret. Det är inte bara fördelar med att få synen tillbaka. Sanningen är också dessutom att jag tycks ha åldrats minst tio år när jag tittar mig själv i spegeln. Det är inte bara fördelar med att se världen. Katarakt fungerar tydligen också som skönhetsfilter. Tycker fler har blivit fulare också nämligen. Man får försöka hålla inne med de spontana omdömena.
Hämtar potatis i Järvsö. Trettio kilo borde man väl klara sig på ett tag. Ekologiskt och närodlat är liksom grejen ändå.
Bollnäs bjuder på kaffe, låda och lim och en påse blandat från ICA. Det positiva jag lyckades åstadkomma för miljön genom att köpa ekologiskt och närodlat i Järvsö kastar jag bort på den resan. Troligen. Det går liksom åt helvete hur man än gör.
Fortfarande euforisk av att se alltså. Men vem delar man den lyckan med som ensamarbetande på eget kontor. Katter och fru är redan trötta på mina glädjeuttryck och lyckliga utrop över att jag kan läsa texten på matförpackningar och tandkrämstuber och också kan läsa texten i självaste tidningen faktiskt. Ja till och med boken kan läsas utan läsglasögon modell starkare. Det är liksom ingen hejd. Men som sagt. Min glädje. Man får försöka hålla igen. Andra skiter väl i det.
Imorgon skall jag köra igång Hulken. Det är alltså officiellt vinter nu.