Söderhamn lyser ju klart som en prick där ute vid kusten. Lite längre in Bollnäs, sen Edsbyn. Ja Hudiksvall, Delsbo och Ljusdal syns också strax ovanför och tittar man riktigt noga ser man lite ljus i Los också. Vi finns. Norrskenet har dansat denna natt där norrut. Det ser man också tydligt. Finland verkar dessutom ha mer lampor än Sverige. Bara det liksom.
Sen har vi Europa.
och förbaskat mycket ljus.
Svårare än så är det inte… ;-/
Det gäller att se till att fåglarna har mat redan tidigt imorgon där utanför kontorsfönstren.
Dagens promenad är såklart inte lik den andra dagar, precis som den före den inte var lik den före osv.
Det är tystnaden som suger mig ut dit.
Det tar ändå bara några dagar ändå så blir backarna lite enklare att att sig upp för.
Och byn där nere. Ja lite hemma är det nu i alla fall. Det som mest liknar “hemma” hur som helst. Det kan liksom inte hjälpas.
Det är gruvan som syns där borta på andra sidan.
Men det gamla kråkslottet är sig likt också när man kommer hem. Nu väntar lödning som kompensation för all frisk luft som lungor sugit i sig.
…men inte på mat. Ändå är det just såhär det mesta av det jag lagar ser ut. Hmmmmm…
Såhär ser jag på mig själv
Och skylten som pekar hemåt talar om hur andra ser på mig
Ja lite svårt att se sådär på håll men tittar man närmare. Fornminnesmarkering minsann…
Och utsikten (ja man måste nog klicka på bilden för att tillgodogöra sig den) här från Hälsinglands tak ter sig olika varje dag.
Det är en ynnest att få bo i tystnaden men ändå med hela världen nära. Trotts det längtar jag bort varje dag mot något som antagligen inte ens existerar.