Det pratas (ofta i nedsättande termer) om “Kinesiska lösningar” när det gäller produkter som serietillverkas. Men innan den nationalistiske slår sig för brösten så bör hen ta sig en titt på dessa Svenska lösningar a’la Luxor och sjuttiotal. Fungerar det så…
Det man också slås av är att man hade mer tid för… Tydligen. Liksom.
Så blev VSCP 19 år då. Idag. Tänka sig. Många år. Många timmar. Mycket möda har lagts ned i det här projektet. Men nu då, ett år kvar som tonåring. Sen dags för vuxenliv.
Jag är ganska klar över hur den vägen mot vuxen skall användas. Flera andra projekt, läs Arduino, node-red etc, har blivit mer professionellt inriktade och vi kommer att närma oss denna värld mycket mer. Dessutom kommer nog MQTT tillbaks som ett av protokollen som stöds i VSCP världen.
Men allt det där är sen. Nu firar vi.
Stationen er den første af sin slags, der både kan producere og påfylde brint på samme sted. Lignende stationer i flere lande lukkes nu midlertidigt.
Det bästa med ett open source projekt som VSCP är nog ändå människorna. Det där att man möter människor från olika delar av världen som blir till livslånga vänskaper. Älskar det och älskar de här människorna. Ja, fast jag bara träffat några stycken av dem i verkliga livet. Här i Los på besök eller där ute i världen.
Det roligaste är när de återkommer igen efter många års bortavaro. När livet kommit emellan. Att får höra att deras VSCP system tickar på år efter år precis som väl fungerande teknik skall göra. Gör det systemet skall utan problem. Det är ju samma sak här. Grejerna snurrar. Vi pratar grejer som körts i tio år och mer. Länge i den här världen.
K (Belgien) har varit borta i många år nu, lurkat i bakgrunden, men tillbaks igår. Kul. Vi träffades i Eindhoven en gång. Kollade in hans demo (se video ovan) och käkade lite mat. Vi är från olika världar. Men allt var som om vi alltid känt varandra.
Från Ny Teknik Artikeln handlar om demospöket. Burr. Ett “hemskingmonster” vi alla känner.
