Categories
Betraktelser & Berättelse

Växthus på två sätt

Categories
Betraktelser & Berättelse

Diesel

gasoline pumps in close up photography
Photo by Engin Akyurt on Pexels.com

Två pallar pellets kommer infarande. Den gode tomten i den store gula traktorn (från andra sidan) levererar punktligt. Därmed bör julen vara räddad. Åtminstone värmemässigt. Inte illa det tycker en riktig fryslort.

Men lite whisky, rom, Xante och glögg vill man ju också ha. Choklad, nötter och mat. Är det nu jul så skall det tamefan överdrivas. Sen i januari kan man väl äta gröt. Det är så man tänker. Varje år. Lida får man i januari. Eller höja checkkrediten.

Galet såklart.

Men bilen är fulltankad. Kom ihåg att det var en dieselbil även vid denna tankning. Har kommit fram till att det är ett bra “kommit på” och något man bör hålla sig till. Men tror det finns en drulle-del på försäkringen så det bör väl ordna sig ändå om man nu skulle glömma.

Men att tanka diesel är inte det enklaste. Ta bara knapparna på pumpen. En med en bil som symbol och en med en lastbil på. Hmmm tänker man som nybliven dieselbilsägare. Trycker på personbilen. Uteslutningsmetoden. Kanske är det något svartrykande elände i den diesel man få om man tycker på lastbilssymbolen. Googlar när jag kommer hem. Fler har undrat som vanligt. Inga dumma frågor finnes. Det har bara att göra med pumphastighet och överfyllnadsskydd. Sen finns det HVO100 och andra sorter också, lite olika på olika stationer. Råkade av misstag tanka HVO100 för någon månad sedan. Tretti spänn litern. Det gör jag inte om. Det är dyrt som sjutton ändå. Undrar lite över vilka det är som tankar HVO100? Frivilligt?

Stim gör sin största utbetalning någonsin idag. Historien med Plura som får den där avin strax före jul, pank som han är, och som går iväg och köper en gitarr, poppar upp i medvetandet vid varje julutbetalning. Själv tittar jag inte ens på Stims “mina sidor” numera. Det brukar vara dåligt med utbetalningar åt det här hållet. Antagligen krävs en hit eller åtminstone lyssningsvänlig musik. Finns tyvärr ingen att skylla på i det där fallet.

Men hade det kommit en bunt pengar så hade man kunna åkt iväg och köpt en gran. Nu får man pulsa ut i skogen och mörda en själv. Gillar inte det där egentligen. Av samma anledning som jag tycker att blommor är vackra där dom står. Att man inte måste roffa åt sig med någon slags äganderätt och ta för sig. Granar borde få stå där och växa en mansålder och mer. Men resten av familjen kräver gran och vem är då jag att hålla mig från att mörda en. Har bestämt mig för att imorgon är en bra dag för granmord. F.ö. viktigt med antalet ‘n’ där… I alla fall om man vill tillbringa julen oinburad.

Fast att låta någon annan mörda granen, om man nu köper en, är väl knappast förmildrande. Annars skulle ju sådana som Hitler, Stalin och Putin vara vita och oskyldiga som snö. Nope, man är väl ansvarig för sina val och för sina handlingar. Köttätare är såklart mästare på att mörka det där. Ställ vilken som helst av dom bredbent över grisen med slaktmasken i handen så får vi se hur många av dom som fixar skinkan. Det blir så enkelt om man blundar och inte hör ett endaste dugg.

Fast mörda då. Eldar man pellets… Ja en jävla massa träd. Man kommer aldrig undan. Fast här i huset blir det inget kött i år. Den siste köttätaren, den yngste sonen som tidigare har ätit animaliska saker vill inte ha något sådant i år. Åtminstone det känns bra. Sen skall man så alltså inte inbilla sig att man är bättre. Vi är ändå bara själviska mördande monster hela bunten. en man kan minimera. Åtminstone försöka minimera sitt avtryck i dödandet och plågandet. Ja utan att förvänta sig “bra“, upphöjdhet, priser, eller beröm. Göra bara för att (det känns rätt inuti).

På utvecklingsfronten har en mqtt klient lagts till. Lätt som en plätt. Men jag är inte riktigt förtjust i mqtt konceptet eftersom det alltid skapar ett single-point-of-failure. Men smidigt är det. Det kan man inte komma ifrån. Sen har många anammat tekniken och då är ju som bekant till och med en dieselmotor rätt bra i någon del av utvecklingskurvan. Det säger däremot inte att man inte kommer att skratta åt att människor använde den tekniken en gång i tiden när man blickar tillbaks där borta i framtiden. Fast mqtt har kiss stämpel. Godkänt alltså.

Kan såklart inte hålla mig

Det där “kämpa på” borde väl ändå betyda att det inte är BARA jag.

Nåja. Till och med Plura svalt en gång för konsten. Jag svälter inte ens.

Det här förresten förstår väl de flesta av oss

Att det är så alltså. Man undrar lite över förmågorna på Rosenbad. Ge till dom som behöver stödet. FÖR HELVETE!

Mer om detta går att läsa här. Fast man behöver stöd för att ha råd med den läsningen också. Troligen.

Hur-som-helst så är veckan snart slut. Fredag idag. Fast det känts som om varje dag den här veckan har varit torsdag. Konstigt det där med medvetenheten om världen omkring sig. Förvillad är man. Ofta(st).

Men lite vila framåt alltså. Med betoning på lite. Granhämtning alltså. Pelletsbärande. Handlingsplanering. Julstädning. Vila får man göra nästa vecka. Tror man idag. Men brukar alltid bli lurad på det också. Alltid är det något som skall ordnas före jul.

Men mörkare än det är blir det inte. På onsdag kväll är det vintersolstånd och båtvändning. sen bara sex månader så står man där och beundrar en limegrön värld med en blå himmel och man har bara en tunn skjorta på sig och kanske ett par avklippta lappade jeans. Tittar man ut nu är det såklart omöjligt att förstå den inre synen. Lika svårt som det är att se en snötäckt kall värld när man sitter där vid grillen en varm sommarkväll. Variation förnöjer. Synd bara att det skall vara så jävla kallt också. Annars var det där helt klart överlevnadsbart. Men fanns det nomineringar för fina priser att ge till värmefläktar så skulle min få tre. Definitivt! Möjligen fyra.

Nu skall jag göra en lite fredagskodarslutspurt för fredens skull.

En angenäm helg önskas alla.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Minus

Minus tjugoen nere i byn när jag hämtar K. Fallande. Men bara sexton här på kullen. Det finns fördelar med att ha huset på en kulle.

Hulken klagar inte. Jobbar på. En mycket trogen vän genom många år nu den gröne.

Men är det vinter så är det vinter. Det är såhär det är. Man måste inte gilla skiten. Näpp. Gör det inte heller. Tror att det har framgått i tidigare inlägg.

På kontoret är det varmt och skönt dock. Sitter här och jobbar med ett stearinljus som sällskap. Tänt såklart. En luciaeftergift. Eller ja, egentligen inte. Det var bara ett tag sedan det fick plats bland alla papper på skrivbordet. Gillar lugnet som ett tänt ljus smittar av sig med. En paradox egentligen efter som elden väl representerar allt utom lugn. Men som vanligt är det i ytterligheterna man hittar DET.

Temperatursensorn som ligger på fönsterbrädan här bakom visar på fjorton grader. Tack och lov är det betydligt varmare i rummet som helhet. Men kallras det där som plågar och förgör. Antar att den där gubben som råkar ut för det förtjänar plågan. Såklart det är så.

Inatt är alltså en sådan där natt på helspänn. Blir det fel någonstans innebär det stora problem. Man sover med ett öra på och ett öga öppet. Diverse övervakning och larm skall väl hantera resten.

Ähhhhh nu måste kvällsskiften fortsätta säger lillkatten. Det har hon såklart helt rätt i.

Huj!

Categories
Betraktelser & Berättelse

Utmärkt!

Ja rent utav bra, vettu!

Categories
Betraktelser & Berättelse

Lucia 2022

Jag går upp. Klockan är ändå 07:11. Det är dags. Börjar göra morgonbestyren. Plockar fram frukosten. Men är trött. Jättetrött. Hade velat sova längre. Men han på högeraxeln piskar mig. Tittar på klockan. 02:11. Hmmm… Var fick jag 07:11 ifrån? Packar in frukost igen. Jag får sova längre. Tack!

Luciamagi antagligen.

Mer Lucia än så lär det inte bli här idag. Har visserligen en burk med Annas pepparkakor som jag nallar ur men annars… Nope inga tolv vitkläda och sjungande oskulder förväntas inskrida i lokalerna idag. Men i min ålder vet man ju ändå att det där med oskulder är starkt överreklamerat. Erfarenhet är värt mer. Vi pratar om sång nu alltså. Men tids nog sitter man väl ändå på ett äldreboende och får (måste) avnjuta det där. Tiden går. Snart skall man gilla dragspel och bönestunder. För det gör väl alla gamlingar. Inte mycket Metallica där inte. Tror jag. Vet inte. Hoppas jag har fel faktiskt.

Vackert ute. Man måste alltså ge vintern det åtminstone. Kallt. Så snön är lättskottade den med. Man behöver egentligen bara vifta lite på spaden för att den skall flyga iväg.

Men en kall vind drar över kullen idag. Med otätt hus kan Hulken frusta på så mycket han kan i svett och möda, det blir kallt inne ändå. Men gott som motvikt mot det vackra. Man kan stanna kvar i hata vinter moden med tillförsikt.

Märker att cirkulationspumpens motorskydd har löst ut igår. Startar den och det löser ut efter en stund igen. Stort hus. Måste kolla om det är motorskyddet som gett sig. Ibland kan det räcka med ärga i motorkopplingarna. Tolv meters tryckhöjd så dyra grejer. Annars är det tiotusen spänn för att fixa en ny. Fast vi har tjocka rör här i huset. En stor fördel med gamla hus. Så självcirkulationen fungerar alldeles utmärkt. Det går alltså att leva utan den där pumpen också. Man var smartare förr när man byggde hus. Sparade inte på saker man inte bör spara på.

Idag skall det packas lite paket innan kodande. Stora skicken är imorgon. Skönt att få avklarad. Liksom.

Men kamrater. Förutom att förena er skall ni ha en ljuvlig Lucia tycker jag nog. Eller skaplig i alla fall. Snart är det jul. Det hörde jag en synnerligen berusad tomte viska igår. Det skall sparas lite dit också. Sen blir det 2023. Ojämnt och eländigt. Kan man vänja sig vid något sådant? Men säkert ett år som alla andra det också. Med en del sött och den del surt. Som det är.

Liksom

Categories
Betraktelser & Berättelse

Droplet

Glädjen. The Droplet Protocol sänder och tar emot krypterade och okrypterade 802.11 frames. Mer tänk än programmering fram hit. Men en bit på väg nu. Som vanligt tar det längre tid än man tror. I alla fall för en pensionär.

AES-128/192/256 krypterade paket skickas normalt mellan noder. Paketen innehåller ett VSCP event och allt utom heartbeat eventen sänds krypterat. Namnet droplet kommer sig av att managed flooding som används här är som ett regnväders droppar på ytan av en sjö.

Och nej det här passar inte för högtrafik. Men är perfekt för VSCP event som är lätta och små som balettdansöser.

Tre nivåer av noder.

Alpha – Alltid strömsatt. Har en wifi koppling. Har en dubbel VSCP tcp/ip link kanal. MQTT. Webserver. Kan konfigurera andra noder.

Beta – Alltid strömsatt. Jobbar bara med droplets. Kan samla paket för sovande beta-noder.

Gamma – Kan vara sovande. Lågenergi. Låg nivå. Jobbar bara med droplets. BLE.

KISSKeep It Simple Stupid. Ja och det är ju det sp, är det svåra såklart.

Dumt att bnerätta det här här såklart. Men ibland kan jag inte hålla mig. Har ju liksom inga medarbetare här på kontoret som man kan gå in till och ropa “HURRA” hos. Katten bryr sig inte. Ja ingen annan i Los heller antar jag. Troligen ingen i Ljusdal heller. Hmmmm…. Ja och inte den där medarbetaren heller även om man haft någon. Ni vet det där trötta “jaha…” man får höra när man själv är euforisk. Men man må ju ändå få ur sig sina “HURRA“. Det räcker långt.

Annars har det varit en mycket trött dag här. Fått kämpa en hel del för att behålla koncentrationen. Men nu gäller hit men inte längre. Koden är incheckad. Pellets fyllt. Jag ännu tröttare. Och jag beger mig därför upp för trapporna för att ta tag i min bok och läsa en timme. Alltså finns här bara glädjeämnen i livet just här och nu. Tar man en pepparkaka innan man lägger sig så kanske man är snäll också imorgon. Gör man det inte så kan man börja ge sig på projektledare igen. Så bäst att ta en. Ja och låta framear flyga medans man själv sover.

Godnatt!

ps Javisst ja. Lödde ihop det första smarta HAN P1 kortet idag också eftersom jag ändå skulle köra ugnen med en till batch av de enklare osmarta korten. Men har inte testat det ännu. Det kanske inte alls fungerar. Fast det bor det. Eller? Men får väl test adan före julafton. Fungerar det så blir det en bra julklapp. Fungerar det inte. Ja då får man ta nya tag efter julledigheten. Att aldrig ge upp. En hederssak. ds