Apple har sålt 1.6 miljarder lurar under de tio år (tom med mars i år) som luren funnits på marknaden. I snitt har alltså drygt två miljoner i veckan sålts. Eller 320000 per dag. Eller drygt 13000 per timme. Eller nästan fyra per sekund. Världen är alltså full av suckers…
Tid, post lunch och tekoppen är utbytt mot en kaffekopp. Det finns inget att klaga över här på kullen således.
Gammelkatten och jag. Redo. Hon ligger lugn nedanför min stol. Som en hund. Jag sitter i den. Som en bortskämd gammal hund. Te, varmt, i koppen. Frukt finns till fruktstunden. Lite dagis över alltsammans.
Mail avhandlade. Inte ett enda nämner Cybermonday eller Cyberweek. Vad har hänt? Jag har i alla fall fattat att man blir lycklig av att handla. Ännu lyckligare om man får ett lån så att man har pengar att handla för. “Får” och “blir” är nyckelorden. Troligen. Eller inte.
Konstig värld lever vi i. Fast risken är stor att det är jag som är konstig och att världen helt normal. Så pass mycket självinsikt har jag. Många har inte ens det lilla unset av distans till sig själva och sin storhet.
Idag. Paket skall levereras. Alltså finns chansen att jag kommer att säga några ord till en annan människa idag. Ja och hen till mig. “Hej” till exempel. Och “Tack“. Mer social närvaro än vilken annan dag som helst alltså. Det där solitära skrämmer mig ganska mycket. Men samtidigt är jag så beroende av det. Som alltid i ett helt levt liv.
Julslingan jag sätter upp på bron lyser inte. Lyste gjorde den innan jag satte upp den. Lagen om att allt skall jävlas lite är kvar och tillbaka. Testar ens tålamod. Hur många gånger har jag lagat den där slingan nu? Går det att räkna ens? Den är säkert femton år vid det här laget. Det har inte behövts några lån här för att hålla julbelysningarna lysande. Köpt på efterjulrea dessutom. Ja jag tror att det till och med är två slingor ihopsatta till en för att den ena var trasig. En nörds vardag.
Tänker att man kanske inte är lyckligare som obelånad. Det är möjligt. I alla fall känner inte jag någon större lycka över detta faktum. Men friare. Ja kanske. Lite. Sprillans (el)bil. Bergvärme. Kristallvaser. Guldklocka. Kaffemaskin. Båt. Kanske finns den sanna lyckan där. Kommer aldrig att få veta det.
Just nu finns den (lyckan) i alla fall här. På ett kontor i en dröm som ingen delar. Fågelflocken däör ute som moffart i sig havregryn marinerade i gammal frityrolja ingår också i drömmen. Liksom kullen och gammelkatten och vanligheten.
Kristallskål finnes väl förresten. Möjligen någon kistallvas också. Ingen av dom alstrar speciellt mycket lycka dock. Inte när de äntrade huset som present och inte nu. Kan leva utan. Det finns nog en skiftnyckel någonstans som alstrar eoner av mer lycka i såfall.
Gammelkatten tycker att jag skall klappa och smeka. Ja helst hela tiden. Har ingen förståelse för mina behov av att göra annat. Men får stålsätta sig och försöka bortse från besvikelsen i hennes blick när man flyttar sin hand från henne till tangentbordet.
Vad vore livet utan katt?
Har du undgått att märka att det är en svart fredag idag. Nehej, tänkte väl det. En mailboxexplosion är det. Man kräks galla och skriker NEEEEEEEEEJ!!!! om det kommer ett till mail med “25% rabatt på utvalda produkter – bara idag (plus hela nästa vecka, men de talar de om imorgon och på söndag och på måndag och…)”.
Man filtrerar alltså så gott man kan.
Roar mig istället med att betala räkningarna denna svarta fredag. Förvånas varje gång, ja och gläds, att det blir några kronor över. Också en sådan här månad när det har varit mycket annat. En fördel med att inte ha haft det så bra under några år (är det tretto?) är att man uppskattar till fullo när det är bra. Glömmer aldrig. Tänker på dom som sitter i skiten. Som inte kommer loss. Det är så dumt alltsammans.
Det största hålet i plånboken gör såklart pelletspallarna. Tiotusen för två pallar. Två pallar suger en Hulk i sig som efterrätt. Jag lovar.
Tre termostater och två paket med laddningsbara batterier får bli min svarta investering idag. Termostaterna tjänas in på någon månad. Betalar nog för batterierna också om jag funderar på det hela. Alla termostater skall bytas i kåken. Det är bestämt. Det får bli några i taget eftersom dom är många. Sen måste jag bygga en shuntmotor, eller – han/hon/det/gud förbjude – köpa en. Sen komfort. Kanske. Bit för bit. I alla fall om man ger sig på projektet fönstertätning också.
NEEEEEEEEEJ!!!!
Där kom det två mail till. Ursäkta måste bara kräkas lite.
mån 28 nov. 2022 10:00 släpps biljetter till Per Perssons 60-års fest på Cirkus. Men jag är visst inte bjuden. Ja och betala för konserter gör jag sällan. Att vi stått där i samma loge, han i kalsonger och hatt, och jag i t-shirt utan hatt, hjälper väl inte. Fast tror att det där kan bli bra. Japp!
Black Friday är också Orange day i dag. Som om inte det gamla svarta räckte. Orange mot mäns våld mot kvinnor. Svart skulle kanske fungera ännu bättre. Då fick i alla fall Black Friday en mening.
NEEEEEEEEEJ!!!!
Kräks lite igen.
NEEEEEEEEEJ!!!!
igen
Finns inget slut på detta. Nope.
Men skall man ge ut en bok så kan man få dem till rabatterat Black Friday pris innan jul. Undrar stilla om man hinner skriva den också…
Troligen.
All backup är avklarad. Bokföringen är i synk. Men… det är långt till “klar”. Men fredag då ändå. Man får nöja sig med att packa en order och skicka iväg den och sen koncentrera sig på de där termostaterna. Ibland får det duga.
Första advent på söndag. Härifrån finns ingen hejd. Ingen alls faktiskt. Det skall toppas till den 24’e. Juldagen i Ryssland infaller den 7/1 och håller vi inne det mesta av julmaten i tarmen framå6t däråt så kan vi skita ut den i en plastpåse och skicka den till Putin. Skicka enkelt finns till vår hjälp. Låt honom bada i skit, det älskar alla grisar.
Nu skall jag gå ner i källaren och klappa lite snällt på Hulkens vitala delar. Det har han förtjänat serru. En riktig mumsare den store gröne.
Trevlig helg!
Thanksgiving idag. Gott för alla utom möjligen för Amerikas kalkoner. Ja och möjligen inte heller för alla som vill ha tag i en Amerikan idag i något företagsärende…
Och jo, det finns saker att tacka för det här året också.
Beser Färila och Ljusdal. Klipper till i Färila. Håret. Kortar. Blir mycket kortare än jag tänkt. Men växer väl ut igen. Håller mig på en god trend där just nu. Håret har inte lyckats ta sig ner till axlarna detta år. Förhoppningsvis håller det där i sig. Har en bestämd åsikt om äldre män med långt hår.
I Ljusdal in på systemet. Sexhundra. Inte en droppe till mig. Nästan som vanligt. Får ändra på det. Någon dag när jag blir törstig.
Inhandlar lite annat jox. Inte mycket av det som det spenderas pengar på idag som behövs. Fast lite roligt med sådana inhandling ibland också. Toppar alltsammans med en Cappuccino och en bulle på OK.
Jovisst ja. Köper spolarvätska också. Får leta ett tag för att hitta var jag skall hälla i den. “Ny” bil och allt. Men “schuuup” och svälj så suger den i sig fem liter. Det var som fan tänker man och tycker “oj”. Efterföljande spolartest tyder på att jag hällde det hela i rätt hål. Bra.
Nu sitter jag på kontoret och dricker kaffe. Utanför har min eminente lokale pelletsleverantör lastat av två pallar pellets. December står det på dom. Men dagens priser för en pall så skall man väl egentligen ordna bevakning och låsta grindar för dom där. Bäst att inte tala om för buset att pellets borde vara lätt att avyttras och svårt att spåra. Då fick vi väl stöldepidemier a’la lastbilsbus på halsen. Fast priset i sig är ju en stöld såklart. Kapitalistiska blodsdroppar. Det är alltid vi här nere som blöder. Ja utom vid revolutionen såklart. Då blöds det vid giljotinerna också.
Själv blöder jag udda blod när jag blöder. Tycker att jag är lite märkvärdig för den skull. Det finns inte så många i världen som har min blodgrupp. Man får hänga upp stoltheten på det som finns. För, för övrigt finns inte mycket att vara stolt över i min sandlåda.
Men det kan vara OK ändå.
När jag parkera vid systemet i Ljusdal så måste jag ju tycka att Charlies vision om ett helt Ljusdal som är en konstutställning är som läckrast just där.. Ja, det är läckert. Andas storstad. Hans musik må suga (om man fråga mig) men för övrigt är gubben med skägg och hatt och allt ett geni. Egentligen skulle jag skrivit “ointressant” om hans musik. För det är så jag upplever den. Men skriver “suger” eftersom han använder just det uttrycket om “min” “musik“. Man får igen det man ger. Såklart. Väntar på rekylen.
Snöväder är det i alla fall inget idag. Det tackar man för. Det räcker med den här dämpen tycker man. Men har som vanligt inte ett skit att säga till om i den frågan. Det lär falla mer.
Fast nu tänker jag arbeta. Jag har nämligen arbete att göra. Veckan i sig är helt söndertrasad på alla sätt. Det gör mig lite nervös och irriterad. Fast bra ändå om en sådan vecka håller sig inom en veckas tidsram och inte sprider ut sig över en månad. Varje störning är en irritation. Ta en telefonsamtal när man sitter och jobbar. Förutom telefonsamtalet är mint en timme efter det helt förstörd också. Gillar alltså INTE telefoner. Bättre med mail. Men försök säga det till folk över sextio. Det skall tamefan pratas i telefon när man är i den åldern och över annars är det inte på riktigt.
I bilen idag så känner jag det där suget igen efter att tillverka “musik“. Ett säkert tecken på att jag endera dan kommer att sätta mig i studion och vrida på mina ärgade mixerbordsknappar. Där. Mitt livs oas. Vad vore jag utan det där? Respekterad? Oj Då!
Kaffet rinner ner genom halsen som det skall här. Trettio eller fyrtio gifter. Gör gott alltså. En grönsak innehåller väl femtio sorters gift idag. Men mest tradition det där att dricka en mugg eller två. Höll mig tills jag var tjugotvå och började plugga innan jag anslöt mig till kaffedrickarnas skara. Väl där stannar man där. Adderar bara en last till till missbruksproblematiken.
Kvällsskiftet är oskrivet här. Jag skall strax börja fylla de blanka blad som utgör det med någon slags substans. Rosa bläck idag tror jag. Varför inte? Liksom.