Category: Betraktelser & Berättelse

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Så var det julafton då. Det snöar för fullt här i tomteskogen. Stora, jätteflingor som sakta faller till marken. Det är vackert må ni tro. Det kommer att bli fint väder att fara omkring i med släden. Jag gillar när det snöar på julafton. I alla länder snöar det så klart inte. I Sahara till exempel där det är öken faller det inte många snöflingor idag men jag tror jag tar med mig lite snö ner dit och kastar ut från släden. Det är flera barn som önskar sig en flaska rent vatten där i julklapp. Sånt som är självklart för oss. Tänk på det idag. Men jag skall besöka alla världens barn. Dom som får äter sig mätta och dom som inte gör det. Dom som har tjugo kompisar och dom som har noll. Dom som är dumma och dom som är smarta. Dom som är vackra och dom som är fula. För mig är det ingen skillnad. Alla har fötts för att dom har något speciellt inom sig. Alla har det där speciella och meningen med livet är att hitta just det där man har fötts för att göra. Tills slut brukar alla hitta det. Somliga när dom är unga och andra när dom är gamla. Det viktiga är att inse att alla har den där stora saken inom sig. Jag blev ju tomte till exempel. Ett tag trodde jag att jag passade på skatteverket. Ingen är bättre än någon annan, alla lika vackra. Alla lika smarta. Ibland är det bara så att det vackra och det smarta inte finns längst upp på ytan utan man måste söka lite djupare för att hitta det. Som en diamant liksom. Ser ut som vilken sten som helst när man hittar den men slipar man den blir den den mest gnistrande vackrate stenen av alla. Så är det med alla människor och djur också. Vi bär alla på den där diamanten. Det gäller bara att hitta den.

Julbordsgästerna har droppat in sedan igår. Alla är här. Ja inte valarna såklart. Dom får inte plats i tomteån. Men vi har ordnat flera olika festbord nere i de djupa haven också. Krabbor, sjöstjärnor, hajar, delfiner och valar kan festa på det dom tycker om. Det kommer bli en hejdundrande bubblande fest där under haven också. Julmusten kommer att flöda och i vissa delar av haven kommer det nog at vara mer julmust än vatten. Invånarna i havens julklapparna brukar jag lämna till några valar som har varit med i många år. Massor med fina presenter blir det. En haj som vill ha en keps med “mammas pojke” broderat fram på den, en sjöstjärna som vill ha fingervantar, ett gäng räkor som vill ha instrument till sitt rockband, en val som vill ha en gungmatta, en mussla vill ha en visselpipa och massor av annat. Dom flesta har varit snälla och kommer så klart att få sina presenter.

Sen har vi fåglarna. Dom som härstammar från dinosaurierna. Kan man tänka sig. En liten fink som en gång kanske var en stor och rytande dinosaurie. Dom har önskat sig allt från raketmotorer till strumpor och nya kamouflagekläder. En och annan vill ha maskdetektorer och någon en radar. Men solrosfrön står också högt upp på listan.

Ormarna och ödlorna får såklart presenter. Många önskar sig radiostyra bilar. Tror dom tänker åka i dom själva. Men det är ett par boaormar som vill ha nallebjörnar som kan krama om också. Björnar, igelkottar och andra djur som sover nu på vintern får sina klappar senare under våren. Det är ingen att försöka väcka dom nu när dom sover som bäst.

Men även om dom flesta djur är här och deltar i vårt gemensamma julbord så har en del för långt att resa. Det gäller för lejon, tigrar och andra djur som bor långt bort från tomteskogen också. Alla har inte tid att komma till vårt gemensamma tomtebord här i tomteskogen varje år. Dom gör det bara ibland. I alla fall en gång i sitt liv. Men alla önskar dom sig julklappar Och jag besöker alla som inte kan komma idag såklart. Jag glömmer ingen.

Sen har vi människorna. Jag skall besöka alla barn och vuxna i hela världen idag. Dela ut presenter och hopp. Det finns barn i världen som inte vet att det är en magisk dag och natt idag. Jag kommer att besöka dom också. Tomten är för alla. Precis alla. Man kan vara svart, grön, gul, vit, röd, randig eller prickig. Jag älskar alla lika mycket. Till och med dom som säger att dom inte tror på mig kommer att få julklappar och kanske en kram av mig idag. Ibland önskar jag att jag kunde bota dig som ligger sjuk så här i juletid men inte ens tomten kan göra det. Men kanske kan jag göra så att du blir lite gladare i alla fall en stund fast du känner sjuk och eländig. Jag hoppas och vill det. Julklapparna är inte lika viktiga som julefriden. Att vi alla är vänner och tycker om varandra den här tiden. Julklapparna är bara ett sätt vi visar det på. Att säga något snällt till någon. Krama om någon. Bjuda någon på mat som inte har mat eller sällskap. Att göra snälla saker nu i julfridens tid. Är andra sätt att visa det på.

Det är skönt med julfriden. Här sitter vargen och pratar om vilket som är den bästa rocklåten med några snygga uppsnofsade får. Höken låter sig kittlas på magen av några talgoxar så att han baxnar av skratt. En tiger och en katt sitter på en tippbräda och möss kastar bollar på ett hål. Träffar dom så ramlar tigern eller katten ner i tomteån och blir blöta. Något dom verkligen inte gillar Men dom skrattar gott tillsammans med mössen som naturligtvis tycker det är muskul. Man önskar att det alltid kunde vara såhär. Att vi kunde vara vänner jämt. Fast egentligen är vi ju det såklart. Vänner. Naturen fungerar bara så att en del äter andra. Det är nästan bara människor som kan välja. Alla gör det dom måste för att överleva. Men vi finns alltid kvar ändå.

Jättarna äter oss nästan ur huset. Dom äter otroliga mängder tomtegröt. En skottkärra är som en sked för oss andra. Men tomtemor lagar den i en magiska kastrullen så det finns mycket. Imorgon skall dom ge sig iväg hem till jättarnas land igen. TrädEk, SnorHög, SvärdTorn, LiteHögre, SmällFetMenLång, GullHöga och LillePlutt. Dom trivs där uppe såklart. Det är deras riktiga hem. Dom är inte alls så arga längre nu när dom varit här så länge och fått så många vänner. Jag tror att dom helt enkelt var ledsna för att dom inte hade några vänner förut. Att alla var rädda för dom. Men nu är ingen här rädd för jättar länge för vi vet att dom innerst inne är snälla om än med ett hett temperament. Ja möjligen lite rädd för att dom skall trampa på en. Det gör ont må ni tro. Om man nu inte blir platt som en pannkaka och måste få oplattmedicin för att pluppa ut igen. Vi kommer hälsa på dom oftare från och med nu och dom kommer säkert att hälsa på här också då och då när suget efter tomtemors gröt blir för stort.

Trollen är hemma i berget fortfarande. Men när det blir mörkt så kommer dom också på julfesten. StenStenInte kommer att få en medalj av bergakungen för allt han har gjort. En medalj som är av äkta guld. Han kommer att bli stolt och glad det vet jag. Sen har jag en fin julklapp till honom också såklart. Precis det han önskat. En tomteluva i guldlamé som precis passar på hans trollkalufs.

Sen var det ju renarna. Alla fick ju magsjuka till slut igår. Ingen kunde springa, än mindre flyga. Ett tag visste vi inte vad vi skulle göra. Tomtemor hade råd såklart. Hon hade en gammal flygplansmotor från ett jetplan som hon kunde montera på rekordfart på släden. Eller två om det behövdes. Men vi kom fram till att det skulle väsnas alldeles för mycket. En viktig sak med tomtens besök är ju att dom sker tyst. Så vi sammankallade tomterådet och vi funderade på om örnarna eller andra fåglar inte skulle kunna dra tomtesläden men till slut var det en ekorre som kom på att vi skulle fråga drakarna. Dom är ju både starka och kan flyga tyst. Och vet ni vad. Dom sa ja. Så för en stund sedan landade Hagtorn och sju andra drakar här. Alla som bara sett drakar på avstånd blev rädda såklart när dom kom, men vi lugnade dom. Dom blev såklart snart imponeras av drakarnas vackra skimrande lysande färger. Alla sju drakarna har olika färger och trollen skulle omedelbart blivit förtjusta i Alvsvans som är skimrande guldfärgad och Glittertova som är helt glänsande glittrande silverfärgad. Kunde dom – och vågade – skulle dom nog gärna velat anställa dom båda som vakter i sin skattkammare. Men det vågar dom såklart inte fråga. Vi får se ikväll när vi återvänder efter julklappsutdelningen.

Släden är fastspänd i drakarna och det är dags för oss att ge oss iväg om vi skall hinna med alla. Tomtemor får en puss såklart innan jag åker. En lång och blöt. Hon är lite förtjust i den stilige riddaren Lancelot så hon har nästan inte tid att vinka av mig. Svansar runt honom och bjuder på godis hela tiden. Men nu står både han och alla riddarna kring runda bordet och vinkar så då har hon tid att vinka av mig, min älskade tokiga tomtemor. Nissarna också såklart, både lillnissar och stornisssar. Alla djuren står här också och vinkar nu när det snart är dags. Alla dom som gjort ett fantastiskt jobb för att vi skulle få en fin jul i år också. Titta där kommer ju nissarna med säcken. Vad bra, dags att åka. Kanske kan människorna också komma på vårt julbord nästa år. Kanske minns dom julfriden igen och att alla vi finns då nästa år. I år kommer du att få en alldeles speciell present av mig. En hemlig. Vi syns snart. Hoppla alla drakar – nu far vi! God jul på er allesammans.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17