Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 17 från tomten

250px-Hazelnuts

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Ni må tror att det är full fart här nu. Precis en vecka till julafton idag. Sju dagar kvar. Hjälp. Vi har massor att göra fortfarande. Nötter till julgröten till exempel. Vi har inte fått några leveranser ännu. Turligt nog så är dom ganska lätta att tillverka. Jag skall berätta för er hur det gå till men lova att inte berätta det för någon annan för då kanske dom inte vill äta dom längre. Jo, vi har ju massor av rådjur här i skogarna. Om vi matar dom med god mat så kommer det ut små runda bruna saker där bak efter någon dag. Ja, ni förstår säkert. Så vi matar dom med massor av goda pepparkakor och annat gott och så får dom ha en liten påse där bak vid stjärten som dom små runda sakerna får ramla ned i. Äter dom mycket så blir påsarna snabbt fulla. Dom fulla påsarna stoppar rådjuren sedan in i en genial maskin som tomtemor byggt. Maskinen pressar dom först i en liten press så att de ser ut som nötter och sen grillas dom i en liten ugn och kryddas med nötkrydda. Går inte att skilja från en riktig nött. Smart va? Smakar dessutom lika gott har jag hört sägas även om jag själv aldrig skulle prova. Det är såklart bara julnötter som vi tillverkar på det sättet. Andra nötter brukar hararna hjälpa till med.

Nä nu skojar jag med dig. Det är klart vi inte tillverkar nötter på det viset. Vore ju äckligt ju! Nä, Nötter växer i en nötodling i havet utanför Sydafrika. Nästan alla nötter växer där. Dom växer djupt nere i vattnet och när dom är mogna så brukar dom flytta upp till ytan med ett litet plupp. Då gäller det att fånga dom innan nötskatorna ser dom. Fångar man dom inte så ligger dom snart i nötskatans mage och för att få ut dom ur den så måste man skaka nötskatorna så hårt. Men vi har en hel arme av flygfiskar som patrullerar området och så fort en nöt ploppar upp till ytan så tar flygfisken hand om den och lägger den i en nötskatssäker låda. När lådorna är fulla tar delfinerna hand om dom. Måste ringa flygfiskarna och delfinerna och höra hur det går så att vi har alla nötter vi behöver till julgröten.

Pratade med valarna igår och tackade dom på riktigt för hjälpen med skatten åt trollen. Bjöd in dom till julbordet men dom tackade nej som vanligt. Tyckte att det skulle vara lite otympligt att ligga här uppe på land och äta gröt, stora som hus som dom är. Dom vill hellre sväva omkring i haven som fria lyckliga nästan tyngdlösa varelser. Jag lovade att vi skulle leverera julgröt till dom och sen fick vi väl hålla kontakt med varandra. Det är något speciellt med valarna. Dom är dom snällaste varelser som finns. Vill ingen något ont fast dom är dom största levande varelser som finns på jorden. Ändå är det en del människor som jagar och dödar dom. Jag kan lova att dom som jagar valar får verkligen inga julklappar av tomten, var så säker.

Valarna hjälper till med en massa annat också. Mest transporter, till exempel alla frukttransporter. Det är massor med ananas, apelsiner, bananer, päron och allt möjligt annat som skall fraktas runt till olika ställen i världen. Valarna transporterar allt det här. Dom kan bära stora vattentäta lådor på sina ryggar och sen simmar dom snabbt i haven och lastar av dom i det land dit dom skall. Vi vill ju ha massor av god frukt till jul eller hur. Lika mycket som godis, minst. Att den finns där i tid får man tacka dom snälla valarna för. Utom grönkål såklart. Det är det en snäll farbror som bor på ett tak i Stockholm som odlar den.

Igår kom jättarna hit tillsammans med resten av alla ekorrarna. Det blev ett väldigt tjattrande när alla skulle berätta om resan. Annars var det det molokna jättar må ni tro. Jag tror dom skämdes lite faktiskt. Dom fick lite pepparkakor och saft och ett stort fat gröt och sen blev dom på lite bättre humör. Inte så att dom skrattade. Det skulle jag inte förvänta mig att se en jätte göra men deras mungipor pekade i alla fall inte neråt längre. Dom lovade på heder och samvete att dom skulle hjälpa till. Jag lovade dom i min tur att dom skulle få återvända upp till sitt eget rike efter julen.

Det börjar bli dags att slå in alla julklappar. Tyvärr vet jag att det fattas julpapper. Vitt finns det hur mycket som helst men det målade fina och det med mönster finns det inte så mycket av ännu. Småfåglarna som jobbar med det här målar julpapper dygnet runt just nu. Dom har till och med tagit hjälp av mössen men dom får bara måla dom enklaste till exempel dom blå pappren eller dom guldfärgade eller andra enfärgade papper. Småfåglarna är mer avancerade och kan rita både tomtar och vackra mönster i en rasande fart. Men det är ju massor av julpapper som skall tillverkas så det behövs väldigt många fåglar som hjälper till. En massa fåglar innebär ett öronbedövande tjattrande och kvittrande sen äter dom frön i massor mellan penseldragen också. Säckvis eller snarare lastbilsvis. Några nissar jobbar hela dagarna med att leverera fågelfrön till julpappersmålarfåglarna. Några skottkärror ost också såklart till mössen. Själv brukar jag stoppa ost i öronen när jag hälsar på. Då hör man inte så jättemycket av det öronbedövande kvittrande. Får du dina julklappar inslagna i vitt julklappspapper i år så vet du att det var för att småfåglarna och mössen inte han med riktigt. Men jag kan lova att dom jobbar hårt för att du skall få riktigt fina julklappspapper i år också. Själv tycker jag dom är finast dom som har mig med. Tomtepapper. Eller hur? Visst blir jag bra och lik mig?

Näpp nu gäller det att kolla upp glassfabriken. Jag skall ta släden och åka dit nu på en gång tror jag. Man brukar faktiskt kunna provsmaka lite glass. Jordgubbsglass är min favorit. Vi får höras imorgon. Tomtemor och nissarna hälsar.

Olga i Moskva. Såg nog hur du stoppade den sista spagettin i fickan. Antecknad. Kurt i Eskilstuna. Oj vad duktig du varit på att hjälpa Mamma. Lisa på Grönland. Fisk är visst gott. Alla andra som varit duktiga sedan igår. Bravo. Extra julklappar kan ni räkna med. Alla ni som inte varit sådär jätteduktiga. Skärpning. Annars låter jag en av mina spionhackspettar hacka er i rumpan.

-1.8 grader under snön (sorkarna har fixat en fotbollsplan under snön.). -2.8 i luften (det snöar lite fint och det är riktig julstämning nu). Vi kanske kommer hinna få allt klart till julen ändå.

Gamla statusar hittar ni här http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 16 från tomten

löp

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Vi håller på att baka pepparkakor jag och nissarna. Ja inte allihop bara tio stycken. Nissar alltså. Alla skulle naturligtvis inte få plats i stugan. Tomtemor är i verkstaden och lagar en motor som gått sönder på julmustfabriken. Det var visst någon pump som pumpade in bubblorna eller vad det var som gått sönder nu när det är som mest bråttom. Förstår mig inte riktigt på sånt där jag. Turligt nog är tomtemor en rackare på att laga motorer också. Apropå bubblor så har det faktiskt varit riktigt svårt att få tag på dom i år. Priset för ett kilo bubblor har gått upp jättemycket. Jag tror dom är dubbelt så dyra i år. Men vi hittade en kille i Kina som kände en tjej i Australien som visste om en farbror i Korea som hade ett helt lager fullt med bubblor så vi köpte all han kunde sälja och fick ett ganska bra pris. Så nog tror jag det skall bubbla och hoppa i munnen när ni dricker julmust i år också. I alla fall om tomtemor lyckas laga motorn. Men det är jag säker på att hon gör till slut. Vi hoppas att det blir fler bubblor till salu nästa år så att priset går ner.

Men vi håller alltså på att baka pepparkakor. Inte “pepparkakor” utan PEPPAR-kakor. Pepparkakor har vi stora fabriker som tillverkar både dag och natt men PEPPAR-kakor det behövs det inte mer än några burkar av så dom tillverkar vi här i köket. Pepparkakor är ju söta och goda men PEPPAR-kakor dom smakar förskräckligt mycket av peppar och en jättestark krydda som heter chili. Jag provsmakade en gång och förutom att det började ryka ur min mun så jag var tvungen att dricka en hel hink med mjölk efteråt för att få det att sluta ryka och bränna i halsen, men då småpyste det ändå en hel vecka efteråt ur ena näsborren och ett öra. Törs aldrig testa igen, de kan jag lova. Men det är nämligen så att trollen älskar dom här starka pepparkakorna. Dom är liksom inte som oss andra på det sättet. Ja, dom är olika på en massa andra sätt också såklart. Allt dom äter skall vara starkt, jättestarkt. När det är som bäst börjar det ryka om håret på dom. Ja det ser ganska mysigt ut faktiskt och vi är ju vana vid det. Där sitter trollen och knaprar och så ryker det lite fint och hemtrevligt från deras trollhår. Undrar förresten om drakarna också tycker om starka pepparkakor? Det skall jag fråga dom nästa gång jag träffar dom eller också skall jag fråga ekorrarna dom kanske vet. Vore kul om vi kunde få hit drakarna när vi har vårt årliga julbord efter att alla klappar har delats ut.

Fabrikerna går bra just nu. Köttbullar, prinskorvar tillverkas i massor och jag tror att vi har julskinkor så att alla skall få en varsin. Problemen med den salta chokladen löste vi igår och nu smakar den sött, kladdigt och gott igen. En av nissarna kom på att vi skulle smälta ner den söta chokladen och blanda den med riktigt mycket lakrits så att vi fick salt lakritschokladgodis. Hittar du salt lakritschokladgodis i godispåsen så vet du varför det finns så mycket sånt i år. Jag har smakat och det är faktiskt riktigt gott. Bra tänkt där av nissen tycker jag. Vi gillar inte att kasta bort saker. Vi försöker att låta blir det så mycket som möjligt. Allt används igen eller på något annat sätt. Inget går till spillo. När det gäller chokladen så hade vi ju också kunnat tillsätta jätte mycket peppar och chili så skulle det blivit godis till trollen men problemet att dom redan har sådana stora magar att det nog är bäst att dom bara håller sig till starka pepparkakor och tomtegröt.

Ostgruvorna i Holland har fina ostar i år. Alla vet inte att ost egentligen kommer från ostgruvor och att julostarna bara kommer från ostgruvor i Holland. Det är bara i dom ostgruvorna som man kan hitta den runda goda röda sorten. Jodå dom har andra sorter också. Sådana som man får hacka loss med osthackor där i dom långa ostgruvgångarna som vindlar sig mil efter mil långt där nere i jorden. Det finns mögliga ostar, smuliga ostar, feta ostar, rinniga ostar, starka ostar, milda, svaga ostar, herrgårdsostar och prästostar där i ostgångarna. Ostar med hål i och ostar utan hål i. Bubblan som sitter i de med hål säljer man till julmustfabrikerna och läskfabrikerna och kan tjäna lite extra på. Just dom runda röda julostarna sitter mitt bland all annan ost när man hackar och därför får man hacka fram all ost försiktigt. Man vill ju inte förstöra dom fina julostarna med hackan. Dom runda julostarna tar man hand om speciellt och sparar i stora kylrum uppe i Antarktis till jul. Lager som vaktas av isbjörnar så att ingen knycker en julost innan jul. Men det är alltså bara i dom Holländska ostgruvorna som man kan hitta runda röda julostar i alla andra ostgruvor är det andra ostar.

Ett annat problem som nissarna i ostgruvorna har är alla möss som försöker få jobb där. Möss gillar ju ost. Dom gillar ost jättemycket. Så vad gör dom. Jo dom klär ut sig till nissar och sen försöker dom få jobb ner i ostgruvorna. Men oftast kommer vi på dom. Numera brukar vi lämna alla som vill jobba i ostgruvorna ensamma i ett rum fullt med ost samtidigt som vi kikar genom dörrhålet. Hittills har det inte funnits en mus som inte kunnat låta bli att provsmaka lite på dom goda härliga ostarna i rummet och då spinger vi in och säger “aha!”. Då brukar dom erkänna att dom är möss och inte nissar fast det har ju hänt att en och annan nisse också varit tvungen att på heder och samvete intyga att han eller hon inte är en mus. Nissar gillar också ost.

Nä men titta nu börjar de blir klara de starka pepparkakorna i ugnen. Vi får höras imorgon igen.

Anna i Täby måste lägga sig ordentligt ikväll. Oskar i Borås också. Lina i Kiruna likaså. Alla som inte äter upp maten som ni skall. Skärpning! Vill ni inte ha julklappar!? Våra spioner ser er. En spindel rapporterar om en pojke som hällde ut soppan genom fönstret när mamma och pappa inte såg och sa att han ätit upp. Spindeln såg dig! Skärpning!

-1.6 grader under snön (Finvärme för sorkar.). -2.4 i luften (det snöar lite fint). Tillverkningen av julklappar och julgodis har komma igång med full fart. Fortsätt att hålla en tumme för att vi skall hinna med allt. Nissarna börjar bli sugna på att åka pulka men det får allt vänta till efter julafton.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17″

StenStenInte har startat en insamling för musikhjälpen. Gillar du honom och vill att barn som bor i slummen skall ha rent vatten så skänk gärna en slant http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/stenstenintes-insamling

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten Swedish

Statusrapport 15 från tomten

meatball

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Åker runt och startar upp de olika fabrikerna idag. Just nu är jag på en köttbullsfabrik. Ni må tro att det sprutar ut köttbullar ur maskinerna här. När det går som fortast sprutar det ut en per sekund ur köttbollskanonen. Ja, det här med köttbollskanonen är något som nissarna har hittat på. Egentligen så är det inte en del av maskinen och tomtemor och jag var sannerligen lite tveksamma när dom byggde till den – man skall ju inte leka med mat – men den har blivit riktigt bra bra. Den fungerar så att så fort en köttbulle är klar så skjuts den ut med en faslig smäll ur köttbullskanonen. Kanonen sköts av en nisse som har hand om paketeringen av köttbullarna. Alltså han eller hon som förr plockade i dom i lådor. Nu har man ställt upp alla köttbullslådorna långt bort. Ungefär som på andra sidan en fotbollsplan och den som styr köttbullskanonen måste skjuta rätt alltså så att han eller hon träffar lådorna på andra sidan. Inte nog med det för man skall inte skjuta rakt på. Köttbullarna skall vara djupfrysta när dom träffar lådan. Förr hade vi en stor frysbox som vi frös köttbullarna i men nissarna var smartare än så. Dom hade kommit på att i rymden är det ju väldigt kallt. Som om en köttbulle åkte omkring i rymden så skulle den ju bli djupfryst på ett litet kick. Så då kom dom på den här fiffiga konstruktionen. Dom skjuter alltså ut köttbullen ut i rymden med en väldig fart och låter den sen studsa på månen och tillbaks till jorden igen och ner djupfryst och klar i lådorna. Skiktar dom rätt så ramlar den ner i lådan. Siktar dom fel så kan köttbullen ramla ner lite var som helst. Om du skulle få en köttbulle i huvudet så vet varför hädanefter. Sen gäller det ju att inte skjuta köttbullar på varken fåglar eller flygplan heller såklart. Ett rymdskepp funderade mycket över alla köttbullar som flög förbi häromåret men vågade inte riktigt rapportera det till cheferna på jorden utifall dom skulle tro att dom blivit knäppa i huvudet. Men det hade dom alltså inte. Men det har vi inte berättat för dom.

Nissarna är experter på att hitta på bra lösningar som gör att jobbet blir lite roligare än det annars skulle vara. Man har precis konstruerat en maskin för prinskorv som fungerar på samma sätt köttbullsmaskinen. Men då har man löst det på ett litet annat sätt. Prinskorvar studsar ju inte så bra. Därför har man gjort små bamburang-prinskorvar. En maskin kastar ut dom i rymden och som alla prinskorvar, oj, nej, jag menar bumeranger så kommer dom tillbaks igen och just där står prinskorvslådan. Packat och klart. Snyggt och prydligt.

Många människor tror ju att köttet till prinskorven, köttbullarna och julskinkan kommer från grisar. Men det skulle ju betyda att vi skulle behöva döda en massa grisar. Men icke sa Nicke (någon som vet vem Nicke är?). Grisar är våra vänner och dom jobbar ju såklart också med att fixa till så att julen blir så bra som möjligt. Då vore det ju urdumt att äta upp dom. Eller hur? Dessutom är dom urbra på att berätta roliga historier så att man kiknar av skratt. Nä, istället har vi har en hel åker där det växer köttfärs. Det är bara att åka där med köttfärsskördetröskan och skörda så mycket köttfärs vi vill och sen växer det upp lite mer på några dagar bara man vattnar med vårt hemliga specialvatten.

Julskinkor är lite mer speciella. Dom växer på julskinksträd i en julskinkskog i en djungel i Afrika. Det finns bara ett ställe i hela universum där dom växer och det är just där. Några av våra Afrikanska nissar skördar sådana hela dagarna nu före jul. Sen skall dom ju saltas och kokas och få nät och grejer men det är dom specialister på. Dom är ena snabba smarta ena nissar. Nissarna i Afrika behöver naturligtvis inte ha tomtedräkt på sig hela tiden eftersom det alltid är så varmt där. Det räcker med luvan och kortbyxor. Det kan se lite annorlunda ut när dom pilar runt bland träden som snabba illrar ja eller geparder eller nått. Dom har också kommit på en jättebra metod för att skicka julskinkor till olika länder. Dom har helt enkelt spänt ett jättestort gummiband mellan några träd och sen siktar dom bara på det land som julskinkan skall till och spänner gummibandet lagom och sen far skinkan iväg genom luften med en väldig fart och i det land dit den skall får en annan nisse stå och fånga den med en liten korg. Fungerar väldigt bra. Men samma sak gäller här såklart. Dimper det ner en julskinka framför dig någon dag så vet du att dom Afrikanska nissarna har siktat fel. Det händer inte ofta men ibland blir dom stucken av en mygga precis när dom skall skjuta iväg skinkan och då kan det ju gå helt fel och skinkan kan hamna lite var som helst. Sen vet jag att dom ibland skjuter en och annan skinka fel på flit eftersom dom vet att det just där dom siktar finns någon som inte fått äta mat på flera dagar. Dom är snälla nissarna. Alltid fast dom busar väldigt mycket också.

Nä nu måste jag åka till stora godisfabriken. Chokladen hade visst blivit salt i år. Salta chokladkakor och praliner!? Jag vet inte om alla barnen kommer att tycka det är gott. Det är väl någon nisse som tryckt på saltknappen istället för sockerknappen. Ett år så jobbade tomtemor där och hon råkade trycka på “göralltjättesurt” knappen och då blev precis all godis hur surt som helst. Den smakade så surt så att man nästan kunde höra hur den mumlade där i lådorna. Turligt nog så upptäckte vi det ganska fort. En nisse hade provsmakat. Det får dom ju egentligen inte förrän till jul men den här gången var det ju tur att hon inte kunde hålla sig. Jag lovar att den nissens öron flyttade sig flera centimeter längre bak på huvudet. Så surt var det. Vi fick skicka alltihop till några bakterier på Mars som älskar surt. Det blev en riktigt sur och fin jul för dom.

Tomtemor hon håller förresten på att reparera julsläden. Hon är en rackare på att reparera allt möjligt hon. Är det en maskin som går sönder och ingen annan kan laga den så vet man att tomtemor kan fixa den. Alltid. Hon föddes nog med en skiftnyckel och en skruvmejsel i handen. Sen är hon ju bra på att laga tomtegröt också och det gör ju inte saken sämre.

Lisa i skogen i Hälsingland åt godis i Onsdags har jag hört. Du är antecknad. Skärpning. Knut i Malmö ville inte ha några vantar på när det var som kallast. Antecknad. Fredrik ritade på väggen med kritor. Noterad. En hel hög barn har inte velat äta upp sin mat. Antecknade. Många har inte velat gå och lägga sig. Antecknade. Våra fågelspioner vakar över hela tiden. En och annan spindel är utsänd också för den delen.

Alla maskiner går för fullt här nu. Det kommer fortfarande önskelistor som vi läser. Alla jobbar så att det sprutar svett om oss för att få till en fin jul. Kanske, kanske skall vi hinna. I alla fall om alla barn och vuxna är snälla under tiden så att vi kan koncentrera oss på att fixa till en bra jul

-2.1 grader under snön (en krokus har börjat fundera över våren). -3.1 i luften (varmt nästan). Tillverkningen av julklappar och julgodis har komma igång med full fart. Fortsätt att hålla en tumme för att vi skall hinna med allt.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

StenStenInte har startat en insamling för musikhjälpen. Gillar du honom och vill att barn som bor i slummen skall ha rent vatten så skänk gärna en slant http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/stenstenintes-insamling

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten Swedish

Statusrapport 14 från tomten

200px-Corazón.svg

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Solen lyser här över tomteskogen idag. Alla träd är klädda i silver efter natten. Eller det ser ut som silver men är rimfrost såklart. Jättevackert nu när solen gått upp och lyser över vår värld.

Det är full fart här. Nästan ingen har hunnit sova alls i natt. Nu skall vi rädda julen. Vi är noga med sovandet normalt här hos oss – annars blir man ju en sur och tvär en – men nu är det ju så mycket att ordna så vi hinner inte. Nissarna springer fram och tillbaka, tomtemor likaså. Ja, jag också för den delen. Men jag kände ändå att jag var tvungen att sätta mig ner och skriva den här statusrapport till er så ni får veta hur saker ligger till. Viktigt att ni får veta vad som händer. Trollen dom sover såklart. Det är för ljust för dom och det finns ju ingen som vill att dom skall få en solstråle på sig och bli till sten fast än dom kan vara bra besvärliga ibland. Men stenar har vii nog av ändå. Till och med stenar som var troll förut.

Det är skönt att vara hemma igen i tomteskogen må ni tror. Trött är jag såklart eftersom jag inte sovit något sen vi kom hem från jättarna men hemma är liksom alltid hemma. Jättarna var riktigt dumma. Men nu skall det väl ordna sig. Imorgon borde dom komma hit och då skall vi sätta dom i arbete så att dom får jobba av sig sina dumheter. Både dom och vi vet ju nu att vi bara behöver kalla på drakarna om dom inte sköter sig. Är dom inte snälla så kanske drakarna till och med äter upp dom. I en mumsbit liksom. I alla fall frustar hemsk eld på dom. Men jag är rätt säker på att dom fattat nu så att vi inte får några problem med dom sura långa klunsarna. Jag tror att innerst inne så är dom snälla små jättar som vill fira jul precis som oss andra.

Hade ett prat med valarna för en stund sedan och tackade dom för deras insats att bärga skatten. Det var såklart inget problem tyckte dom. Inget är någonsin ett problem för valar verkar det som. Dom är alltid positiva och glada. Dom berättade att det finns skatter lite var stans där ute i haven och det är bara säga till om vi behöver mer. Inte för att valarna förstår vad vi skall med guld , ädelstenar och diamanter till. Det är ju inget som man kan äta. Som om det inte räckte med att sväva runt i de oändliga haven och berätta historier för varandra. Det är ju det valarna gör hela dagarna. Simmar i det djupa haven och sen ljuger dom hop den ena historien värre än den andra. Jodå det händer att historierna är sanna också, men bara ibland. Oftast är dom bara val-hittepå. Men det är bara när det gäller deras historier som man inte riktigt kan lita på valar. I allt annat är dom de varelser på jorden som man kan lita mest på. Trofasta, vänliga och sådana som står för sitt ord. Visste du förresten att en val som simmar i havet på ena sidan av jordklotet kan prata med – ja, eller ljuga för också – en val som simmar på andra sidan jordklotet. Fast det här har blivit svårare eftersom människornas båtar väsnas så mycket så att dom ibland har svårt att höra varandra över bullret från alla fartyg. I år är valarna värda en riktigt fin julklapp. Jag vet att valungarna redan nu slår kullerbyttor där ute i de djupa haven eftersom dom längtar så till julafton.

Vi har nästan startat igång alla fabriker igen. Och nissar, rävar, harar, ekorrar (fler kommer med jättarna), rådjur, lodjur, vargar, maskar, lejon, silverfiskar ja verkligen alla, har börjat jobba med att tillverka julklappar och julmat igen. Julmustfabriken började bubbla ur sig julmust för några timmar sedan. Tyvärr var det en papegoja som lämnat en ventil öppen så dom första trehundratusen litrarna, och det är många julmustflaskor det, sprutade ut som en fontän över tomteskogen. Så nu har vi en julmust älv här i skogen. Egentligen ganska läcker. Jag lovar att den är populär att dricka ur. Fast än alla vet att det är för tidigt för julmust. Lite för kall att bada i annars skulle väl alla summit omkring där i den och druckit god julmust på samma gång. Tagit kallsupar på flit liksom. Papegojan stängde ventilen i alla fall till slut och nu rinner den ädla drycken ner i flaskor igen som den skall och borde. MEN ni vet väl att man inte får dricka julmust före dan före julafton. Det är strängeligen förbjudet. I alla fall om det inte rinner i en älv förbi ens hus då må det vara hänt. Att dricka före ger definitivt en anteckning i tomtens bok.

Kråkor och skator jobbar med att forsla bort en massa skräp som blivit liggande vid fabrikerna när dom varit stängda. Man skulle kunna tror att det vore bättre att använda något större djur för det, men kråkor och skator är dom bästa sophanterarna av alla. Det som är riktigt gott äter dom upp själva. Och jag lovar det finns mycket som kråkor och skator tycker är gott. Här blir det ju dessutom lite extra speciellt eftersom skräpet består av skadade chokladkakor, nötter, prinskorvar, mandariner, nougatbitar, pepparkakor och annat sånt. Naturligtvis är det för mycket att äta upp till och med för skatorna och kråkorna. Även efter att dom fyllt alla sina förråd och mer därtill. Det fina då är att dom här snälla fåglarna flyger ut med godsakerna till andra som behöver dom. Det kan vara en liten kaninunge som brutit benet och behöver något som piggar upp. Eller en stor elefant som är ledsen just idag. Eller en Albatross som svävar där högt uppe på vindarna över haven och bra är sugen på en pepparkaka. Jag tycker det är väldigt fint av kråkorna och skatorna att göra det här. Om sanningen skall fram så är dom nog för smarta för att håller på med sophanteringen egentligen. Dom lär sig allt på en liten tjillevippsekund. Men dom har själv valt att göra det så då får dom det.

Det var fint inatt när älvdrottningen krönte alla tre drakarna till ljusdrottningar. Det har aldrig hänt förut och jag tror drakarna blev väldigt glada. I alla fall såg det så ut. Jag är så glad att drakarna var på gott humör och inte åt upp någon. Tänk vad hemskt det skulle ha blivit om dom gjort det. Jag undrar om jag vågar bjuda drakarna till vårt julbord på julafton efter att jag har delat ut alla julklappar. Frågan är vad man skall ge dom att äta? Får tänka på saken.

Älvorna är annars de mest mystiska varelserna vi har här i skogen. Dom har funnits i alla tider och vet allt om universum och världen. Dessutom kan dom allt om magi och det gäller att man inte blir ovän med dom vilket oftast inte är något problem alls eftersom man så sällan ser dom. Dom håller sig nämligen undan för det mesta. Vad dom gör och var dom bor vet inte ens jag. Julklappar och besök av tomtefar har dom i alla fall aldrig velat ha. Vi vet inte så mycket om dom annat än att dom håller reda på saker och ting. Goda och onda saker som djur och människor gör mot varandra och världen.

Det har strömmat in en massa rapporter om barn och vuxna som inte alls skött sig som barn och vuxna borde göra för jul. Vill ni ha julklappar och julmat så måste ni faktiskt skärpa er. Alla spioner har varit ute hela tiden och iakttagit allt ni gjort men jag har såklart inte haft tid att få in alla rapporter i boken. Det får väl vara för den här gången helt enkelt. Men i fortsättningen gäller det att ni sköter er annars kommer det att bli konsekvenser.

-3.6 grader under snön (inte så farligt som man skulle kunna tro). -16.6 i luften (ingen fryser för vi springer runt huller om bulle rom varandra). Tillverkningen av julklappar och julgodis börjar komma igång så smått igen. Håll en tumme för att vi skall hinna med allt så att inga barn blir utan julklappar och julgodis.

Övriga avsnitt http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

SetnStenInte har startat en insamling för musikhjälpen. Gillar du honom och vill att barn som bor i slummen skall ha rent vatten så skänk gärna en slant http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/stenstenintes-insamling

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 13 från tomten

stearinljus

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Äntligen hemma igen. Det tog bara en timme att komma hem med drakarna. Inget eller ingen flyger snabbare än vad dom gör. Alla nissar som var kvar, renarna, djuren och alla i tomterådet blev väldigt förvånade när vi dök upp. Lite rädda också först kanske. Dom visste ju inte att det var vi som kom med drakarna och även om alla är väldigt fascinerade av dessa kraftfulla varelser så är man också osäkra på vad de kan ta sig till. Men när dom såg att det var jag, tomtemor och StenStenInte så kom alla ut ur stugorna fast än det var mitt i natten nästan nu och alla egentligen borde ha legat och sovit. Det var bara tack vare att drakarna lyste i sina underbara färger som vi kunde se något över huvudtaget innan nissarna tänt alla facklor.

Alla hurrar och är glada här. StenStenInte skyndade sig hem till trollens berg. Behövde sova i ett stort härligt svart bergrum för att återfå krafterna sa han. Se droppstenar och vila ögonen på guldet i skattkammaren. Troll behöver ju det såklart och det kan inte varit lätt för honom att sova i sin ljusskyddande påse hela dagarna upphissad där i trädet. Troll är liksom inte gjorda för sånt.

Jag är själv ganska trött faktiskt. Har inte vågat sova riktigt dom senaste dagarna eftersom man inte riktigt vetat vad jättarna skulle ta sig till. Varit orolig för alla julbestyr som borde vara klara nu också såklart. Vet fortfarande inte hur vi skall lyckats rädda julen eller om det ens är möjligt men vi skall göra så gott vi kan. Det första vi skall göra är att sammankalla tomterådet och se hur läget är. Tomtemor håller redan på att ordna det. Vi behöver gröt, glögg och pepparkakor i massor. Drakarna skall vara kvar här för vi skall fira ljusdrottningen. Vi vill gärna att dom är kvar då och det har dom lovat att vara. Nu ropar dom på mig så jag måste gå in på tomterådsmötet. Hagtorn hade några ord att säga så hon får prata på er medan vi har vårt möte.

Hej Hagtorn här. Den röda draken alltså. Vi är väldigt glada att vi har kunnat återgälda lite av den stora tjänst ekorrarna gjorde en gång i tiden. Vi kommer alltid att stå i skuld till dom för det. Tack vare deras insatts så finns vi drakar fortfarande. Vi har förstått att vår hjälp också har betytt mycket för andra och många har tackat oss här idag. Jul har vi aldrig firat men den verkar vara viktig för er. Vi är luftens gudar och det är där vi lever och bor. Vi behöver inte jorden annat för att lägga våra ägg i. Vi kan sova och leka i den fria luften efter behag. När vi så önskar kan vi bädda ner våra kroppar i ett skönt bulligt vitt moln och sova där i lugn och ro i dess mjuka ludd. Vakna upp där molnet fört oss under vår sömn. Det är ingen mer magi inblandad i det än att vi kan göra oss så lätta som vi vill eller så tunga som vi vill när det behövs.

Det många inte vet om oss drakar är att vi ofta flyger ut i rymden. När vi åker på solsemester så flyger vi inte till någon löjlig sandstrand i Thailand, Grekland eller Spanien som människor tydligen gör. Nä, vi flyger till solen och njuter i detta härliga exploderande inferno av eld och explosioner. Vi dyker helt enkelt in i solens eldhav och flyter omkring i det och njuter av den sköna värmen. En hemlighet kan jag avslöja. Det är därifrån som vår egen eld kommer ifrån. Den vi sprutar ut genom munnen och näsan alltså. Vi måste åka till en sol då och då för att kunna spruta eld. Gör vi inte det så blir det snart bara en liten pluttig eld som kommer ut när vi vill frusta ut hemska eldslågor och verka farliga. Det får ju helt enkelt inte hända. Därför flyger vi till solen ofta. Elden är ju en del av oss. Kommer det bara ut en pytteliten eld och lite rök så skulle ju alla skratta åt oss.

Det finns en annan hemlighet som jag kan berätta bara för er men bara om ni lovar att inte berätta för någon annan. Lovar ni det!? Vi äter inte människor eller djur. Det enda vi äter är morötter. Vi tål inget annat faktiskt. Bara morötter. Kräks av allt annat. Mår illa. Får utslag. Men snälla håll tyst om det. Lova! Kommer det ut så kommer folk säkert att skratta åt oss. Hemska eldsprutande drakar som bara äter morötter låter ju lite löjligt. Vi vill liksom att alla skall tror att vi äter upp vad som helst i en enda munsbit. Sliter sönder små barn och sväljer dom hela liksom. Inte att vi bara äter morötter eller möjligen tillagade morötter efter att ha grillat dom med vår eldiga andedräkt först. Glöm att jag berättade det förresten.

Men titta här kommer älvorna. Vad kan dom vilja. Oj, alvdrottningen är med. Bäst vi bugar.

Alla tre drakarna bugade när älvorna närmade sig. Sänkte sina huvud mot marken. Älvorna var nämligen jordens äldsta varelser. Dom hade alltid funnits. Det var också dom som kände all magi. Alla kom ut igen från stugorna. Också tomterådet. Såg när alvdrottningen gick fram till Hagtorn först. Satte en lysande krona på drakens huvud. Smekte dess hals med en mjuk hand. Såg när hon gick fram till var och en av dom andra drakarna, Lilja och Kaktus, och gjorde samma sak. De tre drakarna hade fortfarande huvudena mot marken. Alvdrottningen lyfte förts upp Hagtorns huvud. Kysste henne på nosen. Varvid draken reste sig upp i sin fulla längd. Alvdrottningen gjorde sedan samma sak med dom andra drakarna i tur och ordning som också stolt reste sig i sin fulla längd igen. Bredvid varandra stod dom där dom färgskimrande drakarna. Stolta med sin lysadde gnistrande kronor på huvudena. Underbart vackra.

– “Ni är våra ljusdrottningar i dag drakar för ni har i sanningen gjort oss alla en stor tjänst med ert handlande” sa alvdrottningen. Hon som sedan urminnes tider själv varit ljusdrottning. Detta var onekligen en ära utan dess like.

Alla visste att detta var den störa äran av alla och man kunde se att Hagtorn och dom andra drakarna förstod det också. Var det inte en liten tår där i Hagtorns ögon? En tår som Hagtorn förgäves, förläget, försökte dölja.

Så kom trollen också. Alla troll. Skogens alla djur var redan här. Alla visste vad som skulle komma och när älvorna började sjunga så gick det en suck genom alla samlade. Det var så vackert. Deras spröda röster var som is men var på samma gång varm som den varmaste eld. Tonerna letade sig in i kalla kroppar. In i trötta hjärnor och hjärtan som längtade efter kärlek och fyllde hela världen med denna universella kärlek. Träden, skogen, gräset under marken, björnen sovande i sitt ide, fiskarna i vattnet, valarna i haven, alla tog dom emot den. Kände att det var gott att leva i denna tid. Och älvorna sjöng och sjöng. Tomtemor och tomtefar delade ut pepparkakor, glögg och bullar till alla. Drakarna tackade nej. Alla var säkra på att dom hellre ville slita någon i stycken men vi andra vet ju bättre eller hur.

Men också underbart har ett slut och när man kunde ana att solen snart skulle gå upp försvann trollen naturligtvis och det var signalen för att bryta ljusdrottningens firande. De tre drakarna kände att det var dags att ge sig av och de sträckte alla på sina halsar och sprutade en väldig eldkaskad upp mot himlen som lyste upp allt. En blåkråka var när att bli grillad men klarade sig med nöd och näppe. Sen kastade sig de tre drakarna upp i luften och steg högre och högre för att sedan försvinna. Älvorna svävade tyst bort. Djuren röde sig in i skogen igen. Till slut var det bara tomtefar och tomtemor kvar. Dom kunde inte sova nu. Allt för mycket fanns att göra för att rädda julen. Det skulle dom börja med nu. Spioner var redan utsända för att se att alla barn och vuxna skötte sig som dom skulle inför julen.

-3.2 grader under snön (en mus ligger där under och knaprar på en pepparkaka och mår gott). -13.6 i luften (ingen fryser efter att elvorna sjungit, var så söker). Dagen är på väg. Ingen tillverkning av julklappar ännu men idag skall den förhoppningsvis komma igång igen.

http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17″ title=”Status”>http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

SetnStenInte har startat en insamling för musikhjälpen. Gillar du honom och vill att barn som bor i slummen skall ha rent vatten så skänk gärna en slant http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/stenstenintes-insamling

Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Ny start

Arbetet var tråkigt. Hade varit tråkigt från första dan. Hon sitter och säljer försäkringar. Skall ringa minst 15 samtal i timmen. Sälja på en tredjedel av dom, helst mer. Annars kommer hennes närmaste chef och gnäller. Inget maskande här inte. Dom automatiska uppringarna gjorde sitt jobb oavsett vad dom drygt sextio som satt här vid telefonerna på kontoret hade energi och motivation för just idag. Dom var inget annat än nutida slavar. Genererande vinster åt ägare och skattekronor för stat och kommun och därför knappast prioriterade när det gäller personlig utveckling. Inte ens från dem som sa sig vårda sådana värden.

Det kunde inte hjälpas. Just idag skulle hon velat checka ut från det lilla hotellet i Sausalito. Ta vägen, ettan, söderut över Golden Gate bron in mot centrala San Francisco. Men inte stanna. Vara nöjd med gårdagens middag nere vid Fishermans Warf, nyfångad Stillahavshummer, senare bluesen och ölen på klubbarna alldeles där i närheten och hem på spårvagnen som man inte tror skall gå att bromsa men som mot alla odds verkligen går att bromsa, mitt där i backen, en spårvagnstur som man faktiskt överlever. Nej, åka vidare. Genom San Francisco, ut ur San Francisco. Genom granplanteringarna med Disneygranar, varvade med vinodlingar. Hur många som helst. Följa kustvägen. Ettan. En av världens vackraste vägar ner mot Los Angeles.

Naturligtvis förutseende nog att ha hyrt en öppen bil så cabben åkte ner redan när man passerat Daly City. En berusande men helt alkoholfri färd med det väldiga Stilla havet på ena sidan med varma smekande vindar denna soliga dag och det motsägelsefulla USA på den andra med sin mix av allt som är bäst i världen och allt som är sämst i världen. En åtta under huven som mullrar och suger i sig bensin. Just idag, denna resa är det inget som spelar någon roll.

Men nu sitter hon här. På kontoret. Där alla pratar i mun på varandra. Ligger efter nu när hon sitter här och dagdrömmer. Ringer ett samtal. Säljer inget. Ringer ett till samtal. Blir utskälld. Ringer inte ett till. Lägger ifrån sig headsetet. Reser sig upp. Går fram till chefen

– “Jag säger upp mig och slutar nu!”

– ” Va, så kan du ju inte bara göra! eller ja det kan du såklart. Men du har ju uppsägningstid så du kan ju inte sluta nu. Jag fyller i pappren nu på eftermiddagen så får du skriva på imorgon” säger hennes glasögonprydde, prickigkavajförsedde, svettige, sliskige, präktige chef.

– “Nä, jag drar nu. Skicka pappren eller släng dom i papperskorgen. Det skiter jag i. Hej då”

– “Men så kan du inte göra…..” nu i falsett från chefen.

Och hon går. Lyssnar inte mer. Tar sin jacka och går ut i vintern. Säger inte hej till någon. Ut genom dörren. Drar ner mössan med den stora röda bollen mitt på huvudet, ner över öronen. Händerna i fickorna. Går stolt hemåt.

I nästa liv skall jag bli fjäril, tänker hon. Gyllengul, spröd och vacker. Inte jättestor men lagom stor. Nästan genomskinlig men ändå med klara färger. Först får man naturligtvis ta sig igenom larvstadiet. Det får bli på en ek. En ek som minns vikingar. Där skulle hon knapra löv tills hon är mätt och redo att dö metamorfosens död.

Varm, nästan kokande skulle hon sedan omvandlas i en puppa, förfinas och bli fjäril. Där uppe i eken på en av dom högsta grenarna skulle hon sen spräcka sin puppa och sakta veckla ut mina vackra gyllengula vingar. Låta dom torka i solen. När det är dags ge sig ut över rapsfälten. Vingla fram i ljumma vindar sökande efter honom som skall hjälpa henne att föra släktet vidare. Hitta honom. Dansa med honom en halv dag där i solen. Älska på fjärilars vis. Lägga ägg. Dö.

Ja, va fan. Inga mer telefonsäljarjobb i alla fall. Hon var hemma.

Beställer en biljett till San Francisco på en site på nätet. Drygt 9000 spänn med hotell en vecka. Hon kan åka imorgon från Arlanda. Taget. Packar. Går ned till järnvägsstationen. Köper en tågbiljett till flygplatsen. Drar iväg. Lycklig igen.