Category: Betraktelser & Berättelse

Sitter här och dricker dagens kaffe. Hemkommen sedan en stund från en tur till Ljusdal. Besiktning. Resultat två tvåor. Blir billig julwhisky i år. Ja, ja det kunde bara tre eller en trea. Man får vara glad för det lilla.

Handlade sedan två flaskor glögg på systemet. Årsglöggen. Ingen whisky! Nu är jultorkan inledd. Ingen whisky innan dan för julafton så att man hinner bli riktigt sugen. Det där glaset whisky på kvällen före doppar-dagen går liksom inte av för hackor.

Sen skulle det handlas till julbakande och julgodisfixande. Yngste son och fru är liksom sugna på att komma igång nu. Själv äter jag ju gärna såklart. Syns det!? Mäh! Deltar möjligen i julsenapsbestyren. Annars håller jag mig helst till städning, handling och diskning.

Jag har försökt avskaffa julgran och julklappar under några år. Vi är ju alla vuxna här nu. Presenter kan vi ge varann andra tider på året och granar växer bäst i skogen där dom kan växa sig stora och ståtliga. Men detta gillas icke i år heller av sönerna. Det skall vara gran och klappar. Traditioner är heliga. Så det är bara att böja sig som far. Kanske är det lika viktigt som jag tycker fåtöljen + brasan + boken + virren är och då kan man ju fatta. Utan det ingen jul! Punkt!

Vi har väl alla våra vanor. Jag minns farsans hög med julskinksmackor framåt kvällen i fåtöljen. En öl till. Det var liksom det och att få sitta där framför tv’n som var hans grej. Att inte ha en massa måsten. Annars jobbade han ju jämt. Men det handlade också om tankar på dom som inte hade det lika bra som oss. Det handlade om farfar naturligtvis som säkert sov på taskiga ställen i Stockholm under några svåra år i hans liv. Han kunde ta sig en whisky han också men jag såg honom aldrig påverkad under alla år. Ingen i min familj har druckit för berusningens skull och jag tror det är lika med våra barn också.

Sen farsan dog så har vi alltid hämtat upp morsan hit till Los i jul. Vi brukade åka ner på julafton och hämta upp henne hit. När hon blev sämre i demensen så gick inte det. Hon blev bara orolig när hon inte kände igen sig. Så under dom sista åren brukade vi packa en korg med lite godsaker och åka ner och fika med henne på förmiddagen. I år blir det ju inte så då. Och det kommer naturligtvis att kännas tomt. En del av den här traditionen har varit att tända ett ljus på farsans grav och i år blir det ett ljus för båda istället. Lite svårt att fatta ännu faktiskt.

Känns faktiskt som om det skall kunna bli riktigt mysigt med jul i år också.

Tänkte att o-coola gubbar från Los skulle låta bli att uttrycka sig i det här mediet idag. Men så tog jag en fredags whisky såhär på torsdagskvällen och då var det ju färdigt igen. Så jag ber om ursäkt en gång för alla här i inledningen.

Gav helt enkelt f:n i låtsasjobbet idag och satte mig helst sonika i studion. Det kan bli så ibland efter att man har undersökt jobbmarknaden för gamla o-coola gubbar från Los och idag var den om möjligt tunnare än andra dagar. Räknade kallt med att inte gå miste om något om jag då satte mig där framför mixerbordet istället.

Planen var att fixa till så någon av dom nya låtarna skulle låta som jag vill att den skall låta. Såhär några timmar senare blev resultatet det vanliga – sämre än från början. Händer alltid. Spela in, skruva, skruva, skruva och efter hand som tiden går så låter det jävligare och jävligare. Så till slut fanns det liksom ingen annan råd än att ta fredagsvirren idag. Törst för såriga öron och själ.

Träffade inte min granne dragspelaren alls idag när det var dags för dagens verkligt stora uppgift att hämta posten. Istället tutade båttutan – ja dom har en sådan på lantbrevbärarnas bil – här utanför. Tog ändå en stund för det hela att nå in i dom reagerande delarna i den inaktiverade hjärnan hos en o-cool gubbe från Los men till slut så masade jag mig ändå ut. Visade sig vara en bunt elektriska lås från Kina som nu nått sin slutliga destination. Min tanke är att eftersom jag i år inte har någon parabolantenn att installera, när det är tjugo grader kallt, istället skall satsa på några elektroniska lås. Frysa är liksom grejen när det är vinter. NFC + rfid + lås tror jag kan bli lite cool även om jag själv nu inte är det.

SD var med i debatten idag igen. Och tydligen är det misskrediterande för kunskapen om företagande att ha gjort konkurs. Man skall istället, som vår näringslivsminister, ha läst en fempoängskurs i ämnet. Bäste vet den som aldrig gjort något alls som vanligt såklart. Sen kan man ju tycka vad man vill om SD i andra frågor. Men det är liksom en annan sak. Även det som är dåligt har gråzoner i min värld.

Under hela mitt 56 åriga liv har det varit få ögonblick när jag verkligen tyckt det varit tråkigt. Jag har liksom inte haft tid med att spela kort och hålla på med andra tidsfördriv eftersom jag alltid haft en massa projekt på gång. Nu som arbetslös och med firman vilande som en följd av det så är jag då helt uppbunden. Jag kan inte göra ett skit. Har alltså tråkigt för första gången i mitt liv. Har blivit en neutraliserad o-cool gubbe från Los som till och med skulle tycka att ett möte vore spännande. Ni som känner mig vet hur jag alltid har hatat sådana. I alla fall dom sega. Dvs dom flesta.

Men det vår vara som det vill med allting. Imorgon får jag i alla fall städa. Då blir nästan så att man känner sig nyttig för en gång skull. Utom katterna dom hatar mig. Kunskap om elektroniska kretsar, kommunikation och programmering är ändå så jävla 90-tal ändå. Och jag har ju programmerat en och annan bugg i mina dar som liksom en konkurs måste anses misskrediterande också på det området. Bättre att satsa på någon som läste en fempoängskurs i ämnet och låta oss o-coola do the domestic work.