Category: Företagande

Tydligen firade grodan, eller mer korrekt Grodans Paradis AB, tio år igår. Tänka sig. Vad tiden går. Det känns som det bara var några år sedan jag åkte ner till banken med den där högen pengar som var starten på något nytt. Fast allt det där handlade mer om att försvara sin identitet än att försöka bygga ett företag. Det behövs mer resurser om man vill göra något på allvar. Är det något jag lärt mig av min företagsresa så är det det. Aldrig igen ett underfinansiserat projekt härifrån.

Men man skulle väl köpa tårta, några öl, satt upp ballonger, och firat hela natten. Men nöjer mig med en Guld Nougat, en påse Vics Blå och den där Covid-19 sprutan då. Inte så illa det heller väl?

Fast mest förluster såklart. Rött en favoritfärg. Kan man tro. Det finns många kronor att hämta ut för den här gubben eller för den som, en dag tar över, om det en dag skulle bli svarta siffror i det här bolaget. För lite lagt på hög blir också mycket till slut.

Fast har jag berättat att jag älskar det här. Kanske finns det ett värde i något sådant också. Jo, de finansiella instituten skiter såklart i sådant. Vinnova och andra också. Ja de flesta. Men den där man är då? En viktig en. Åtminstone för en själv. Japp, där är det viktigt. Antagligen det viktigaste. För att orka leva och göra det bra.

Sen vad andra tycker, om de tycker att man är en nolla och en dumskalle spelar väl egentligen inte så stor roll. Åsikter, som man har rätt att ha. Men mer än så? Knappast.

Så tio år. Kan man hoppas på tio år till. Pension förändrar inget. Egentligen inte. 151 dagar kvar. En slags frihet. Men jag är den jag är och lär inte förändra mycket i mitt liv. Åtminstone så länge jag är frisk och har orken kvar.

Min dag har redan snurra på ett tag. Housekeeping på ett låtsaskontor, på en kulle ute i skogen. Nope, ingen nämnvärd skillnad mot att sitta på ett riktigt kontor på Drottninggatan i Stockholm. Tycker, eller tror man på det så är man såklart en idiot. Ändå är det så det fungerar. Ja och jo. Folk väljer bil efter färg också. Så jävla rationella är vi inte som vi tror.

Nu skall jag starta om min maskin. Hatar nämligen den där dialogrutan som poppar upp med jämna mellanrum och vill att jag skall göra det. Sen, efter det, skall jag förändra världen. Japp, alldeles på egen hand. Det finns nämligen ingen annan att hålla i hand när man gör det.

Serru!