Inte går det att låta bli att gilla en sådan här historia heller.
Category: Företagande
Game over i Starbreeze?
Starbreezes vd och grundare Bo Andersson Klint frångick sina principer – och förlorade både sitt jobb och bolaget.
Source: Game over i Starbreeze?
Va!? – på bästa låtsasarbetstid…
Torsdag den 10 januari hälsar vi på Järvsö Creperie Konferens & Nattlogi och Järvsöbacken.
Vi är intresserad av att höra om deras genomförda investeringar och bjuder med dig företagare att vara med.
Vi äter frukost och lyssnar på vad Malin Näsman och Peter Augustsson har lyckats med till säsongen 2018/2019.
Efter frukosten tar vi på oss pjäxor och skidor, och följer vi med Peter på en pistvisning av anläggningen.
kl 07:30 frukost och samtal hos Järvsö Creperie Konferens & Nattlogi (parkera vid Järvzoo o ta en promenad)
kl 09:00 Pistvisning av Järvsöbacken, ca 1h
Vi bjuder på frukost och liftkort för pistvisningen.
Anmälan senast den 8 januari till info@narljus.se
Begränsat antal platser, först till kvarn gäller
Tre kvar
Tre delprojekt kvar i mitt “liberation of the code” sen kan jag börja med det riktiga “jobbet”, ja låtsasjobbet, jo, ja, ni fattar, men debugging, felsökning, få allt att fungera. Men wxWidgets är alltså nästan borta. Ja och det har gått snabbare än väntat. Hoppas det fortsätter så. Räcker timmarna till ikväll så händer det där också under kvällen. Men just det kanske är en lite väl optimistisk förhoppning. Trött redan nu. Tredagarsvecka…
Ja jag skulle alltså inte skriva det här blogginlägget egentligen när slutspurt och “seger” är nära. Men det är som det är. Man gör som man gör. Det blir som det blir. “Det är väl en dag imorgon också” viskar djävulen (eller är det tomten) i mitt öra. Sådant lyssnar man på. Allt kan göras imorgon. Ju. Liksom.
Eldar stumpar. Ljusstumpar. Julrester. Det är egentligen toppensyssla nummer ett. Var och en lugnar och tröstar oroligt sinne. Man tackar och tar emot.
Tittar man på lönsamhet så har vi de företag som har bäst lönsamhet i Sverige här. Visst är det lite spännande. Stockholms företag t.ex. har i snitt låg lönsamhet. Det visste man ju inte. Men tittar man på omsättning och ser det såklart annorlunda ut. MEN, och det är viktigt. Vill man leva också är det alltså inte så dumt att ha sitt företag här. Du hinner alltså med ett åk i backen innan hemgång och tjänar ändå ihop till det nödvändiga som man behöver för att leva av.
Fast många föredrar ju att tillbringa minst +2/24-delar av sitt liv i bussar och tunnelbanevagnar. Och javisst. Det är spännande att iaktta de andra människorna de första tre dagarna. Ljudbok fungerar kanske sen. Fast egentligen… Så jävla roligt är det inte i längden.
Bygg en mur kring en stad, kom tillbaks om en vecka och kolla på vilken sida som klösmärkena sitter.
Katarina Östholm’s visa ord. Ja nästan som hon sagt dom. Man tar sig friheter.
Jodå, jag gillar städerna. Till och med längtar konstant till stadsmiljön. Men hemma är här på landet. Här vill jag dö. Ja, det behöver inte vara Los. Det finns mycket landsbygd i Sverige. Tre mil utanför vilken stad som helst är man ute på vischan. I friheten. I en billigare värld.
I vår lokala tidning är det nästan varje vecka en helsida där en journalist eller någon annan på ledande befattning på tidningen beklagar sig över att vi, kunderna, inte köper deras tidning. Ja samma resonemang hör man ofta i lokal handel. Man skall som kund stödja det lokala affärerna. Man hör sällan det omvända resonemanget när det går bra för lokala affärer. När vinsterna läggas på hög. Jo, jo, JO, man skall såklart inte underskatta vad det betyder med ett lokalt näringsliv. MEN …
Vilken annan företagare kan säga sådär. “Helloj kära kunder. Här har jag en (skit)produkt som ingen köper, fast EGENTLIGEN är det en jättebra produkt, ja det är fel på kunderna såklart som inte köper den av mig.” Ja jag skulle i alla fall aldrig säga eller tänka så. Man måste förändra utbudet i så fall och ge kunderna det de vill ha. Ja eller lägga ner. Tillverkar man en saft som smakar skit så får man försöka produktutveckla fram en saft som smakar gott. Liksom.
Fast vad vet en sådan som jag egentligen om sådant? Inte ett skit. Men tycka kan man såklart. Om man har en egen blogg. Ja och det har man ju. Gratis hela vägen till Kronofogden dessutom.
Jag tycker att när folk säger att du skall stödja någon kommersiell verksamhet (det är annat med icke kommersiell verksamhet) så har du några val.
- 1.) Du behöver inte handla där för det bara för att få ett gott samvete. Fixa istället en månatlig överföring på tusen spänn till företaget. Det har du råd med. Märk överföringen “gåva”. Ja ingen kommer att tacka dig såklart men det känns bra.
- 2.) Gå ihop med grannar och kompisar och köp verksamheten. Driv den icke-kommersiellt. Du har ju massor av fritid om du tänker efter.
- 3.) Låt framtiden vandra in. Handla hos dem med bäst produkter och bäst utbud. I slutänden är det ändå imorgon som vinner över idag. Det kan inte hjälpas men så är det. ALLTID. ÖVERALLT. Jodu!
Fast nu har jag inte tid med mer skit”-prat”. Tre kvar var det…
Jag har alltid haft själen hos en företagare. Och även om jag inte är det just idag (fast allt inom mig är det) så går jag såklart ner till låtsaskontoret vid vanlig tid. De flesta företagare i landet gör samma sak, jobbar. En majoritet har nog varit till sina företag en eller flera vändor under helgdagarna också. Det är ett liv. Det är det enda sättet att driva ett företag.
Många politiker har aldrig fattat det där. Fast bättre idag än innan såklart. Men “utsugarna” är sällan företagarna. De gör rätt för sina pengar i arbetad tid och i att ta risker som andra inte vill eller vågar ta. Vi räknade på det där för några år sedan för en företagare jag känner som det då gick väldigt bra för och som många var väldigt avundsjuk på eftersom han kunde köpa fin bil osv. Även för honom hade det såklart varit år i början där man inte kunnat ta ut lön och då han ändå jobbat dubbla pass och mer. Men slog man ut de pengar han hämtat hem från företaget under åren så var det ungefär hälften vad han fått om han varit anställd på sitt eget företag. En rätt dålig affär alltså privat. Då hade han dessutom ansvaret för ett tiotal anställda på sina axlar också.
Jag betraktar mig som socialist. Men det finns JÄVLIGT MÅNGA socialister som aldrig fattar det där. Det är inte den vanlige företagaren som är fienden nämligen. Det är de som flyter uppepå som är det.
Men vardag här alltså. Torsdag och första dagen i veckan. Samtidigt Konstigt liksom. Man är förvillad. Men är man droppen måste man droppa på. Alltså vill man göra ett hål i en sten kan man skaffa sprängämne och spränga sitt hål. Det går snabbt och smidigt. Kräver dock pengar för inköp av sprängämne. Men man kan också gör som vattendroppen. Man droppar helt enkelt på. Efter tillräckligt många droppar så blir det ett jättefint hål.
Jodå man kan sätta sig ner och säga att det inte går också. ja och att det är någon annas fel att det är så.
De flesta som inte gillar en har egentligen problem med sig själva. Man får ta det liksom. Ändå blir jag lite stött när någon tydligt visar att det är så. Ja och ändå vet jag ju att det är bättre att få sådant serverat till sig tydlig så att man slipper slösa energi på de där personerna. För varför skall man liksom? Det finns så mycket annat man vill och bör ägna sin energi åt. Men typiskt är det i juletid ändå. Bort säger jag. Bort! Håller en gammal F-skattesedel framför mig.
Normalt brukar mitt kaffe var på sin höjd ljummet vid den här punkten. Icke så idag. Hmmmm…. en ny era. Tack J. Det här kommer att bli bra.
Ja TP fighten igår då? Fyra timmars intensivt spelande med mat-paus. Jodå K vann i år igen. Det har hon gjort några år nu. Ja och jag var väl näst sist tror jag. Inte sist som i fjol. Det tar sig. Sakta. Liksom. Men trevligt. Att göra något tillsammans. Man vet inte hur lång tid man har kvar att göra det på. Det vet ingen.
Nu så, droppen dripp och droppen drapp. För framtida segrar.