Människorna som du firar det nya året idag. Eller “människorna”. Det är bara en bråkdel av dom som kallar sig människor som gör det. Dom som hörs och skramlar mest. För dom flesta fortsätter dagarna bara som vanligt. Dom flesta kämpar för att överleva. Vi troll firar inte nyår heller. Vi firar bara att solen går ner och att en ny natt föds. Det gör vi varje kväll och då dansar vi tillsammans i vår skattkammare djupt där inne i berget bland guldet och dom ädla stenarna. Vi älskar guldet och dess härliga underbara glänsande gula färg och såklart att få finnas ännu en natt bland dom levande trollen som är våra fränder.
Många troll har redan blivit till stenar för oss. Och vi är bara några hundra kvar nu runt om i världen som kan föra trollkonsterna vidare. Du vet säkert att vi troll blir till sten om en solstråle lyser på oss. Om du åker ut i skogen så kommer du att se många troll som genom tiderna varit oförsiktiga och vistats ute för länge. Många är dom troll som nu står där som stenar i berg och skogar. Men dom lever fortfarande. Djupt där inne i stenen finns ett troll med tankar och känslor som vilket annat troll som helst. Så smek stenen och prata med den om du någonsin stöter på ett förstenat troll. Ibland kan det ju naturligtvis bara vara en vanlig sten också. Men det finns ett lätt test. Lägg bara handen på stenen och blunda. Svagt, svagt kan du känna trollets hjärtslag där inne i stenen om du lyssnar försiktigt och tyst med din hand. Bara med handen. Ditt öra kommer inte höra ett ljud. Det är bara med handen som trollets hjärtslag kan höras. Om dom inte finns där är det bara en vanlig sten eller också ett troll som för tillfället sover sin djupa trollsömn.
Också när vi troll blir gamla så blir vi till sten. Sakta, sakta blir vi stelare och stelare och mer och mer sten och efter en tre- fyra- hundra år så är vi till slut mer sten än troll. När det inträffar brukar vi samlas alla trollen en fin månljus natt och flytta stenen, som var ett troll alldeles nyss, till ett fint högt berg med en härlig utsikt och friska vindar där det gamla trollet kan stå i evinnerliga tider och titta ut över världen. För se och känna slutar vi aldrig med fast än vi blir till stenar. Det finns också en del gammeltroll som brukar vilja stå nära människor som dom en gång i tiden tyckt extra mycket om. Så vaknar du en morgon och det står en stor sten på gräsmattan så vet du varför. Eller om det redan står en där så var det säkert ett troll som gillade dom som bodde där förut. Sen kan det naturligtvis vara ett troll som varit hem till dig och lånat lite guld eller något annat glänsande och inte tänkt på att solen var på väg upp. Det hände allt som oftast förr i tiden när det var många troll i alla berg. Guldet hittar man då alltid under stenen. Det är därför så många skatter ligger under stenar.
Det fanns en tid när vi bytte våra barn mot människobarn. Den tiden är över nu. Den siste trollmänniskan försvann för några år sedan. Dom brukar återvända till människorna igen när dom blir gamla. Eftersom vi inte kan vara ute på dagarna så bytte vi ofta ett av våra trollbarn mot ett människobarn för att ha någon bland oss som kunde uträtta saker när solen var uppe. Det gällde att passa på när barnet var precis nyfött och låg där i sin vagga. Då kunde ett eller två troll smyga sig in och byta ut barnet mot ett troll. En trollbyting. Vi kan en del trollkonster såklart – konstigt vore det ju annars – och att få trollbytingen att se lika ut som människobarnet är inte speciellt svårt. Svårare är det då att få bort den fina trollsvansen. Man får trolla ett bra tag för att få till det och svansen kryper bara in en liten bit för varje trollformel man säger. Dessutom det är ena långa rackarns formler man måste säga. Alltså gäller det att välja en tid när man inte blir störd av människorna på en stund. Några gånger har det hänt att bytarna – trollen som bytte ut barnen kallades så – inte lyckats trolla bort svansen helt och hållet innan människorna kommer tillbaks och då har barnets mamma och pappa såklart blivit väldigt förskräckta och börjat ana oråd. Av någon konstig anledning gillar människor inte att deras barn har vackra fina svansar och börjar skrika och bråka om dom har det. Att ha svans är ju det finaste som finns. Fråga en katt.
Men idag gör vi som sagt inte sådär längre. Nissarna och till och med tomten brukar hjälpa oss med sådant som måste ordnas på dagtid så därför behöver vi inga människobarn längre. Men eftersom trollbytingarna lever längre än vanliga människor så finns det ju en del av dom kvar fortfarande, såklart. hos människorna. Någons mormor, farmor, farfar eller morfar är dom ju dom flesta. Misstänker du att någon av dina är det så är det bara känna efter där bak på ryggen på dom. Finns det en lite svans kvar så vet du. Vi lyckas sällan få den att försvinna helt när vi trollar in den. Finns den där så är dom en gammal trollbyting. Men troll blir dom såklart aldrig igen. Dom kommer alltid att vara mer människa än troll eftersom dom varit hos människorna så länge. Men trolla kan dom. Fast dom flesta vet såklart inte om det. Men kanske lika bra det för då skulle dom väl ställa till med en massa saker där dom fick barn att flyga i luften och gjorde annat fuffens. Sånt där som människor inte kan och blir förvånade när dom ser.
Men vi troll är snälla. En del tror inte det men så är det. Vi äter inte barn och har aldrig gjort det. Sånt är bara ont förtal. Människor som byttes bort förr fick äta godis varje dag och behövde aldrig borsta tänderna. Hål och svarta tänder fick dom såklart efter ett tag men vi trollade bort alla hål så att tänderna blev fina och rena som förut igen. Hur mycket leksaker som helst fick dom också. Massor. Så dom gillade faktiskt att bo här i trollberget. Någon gång för länge sedan sägs det att det hände att det var ett barn som inte gillade att bo hos oss och grät och grät och grät och grät så att det nästan blev översvämning i trollberget men då bytte vi snabbt tillbaks så att allt blev bra igen. Dom flesta trivdes helt enkelt. Man får liksom busa mer här i vår värld.
Hur som helst vill jag, alla trollen och bergakungen bara önska dig ett riktigt gott nytt år. Jag hoppas du inte försöker knycka våra skatter i midsommar när dom ligger oskyddade. Lev väl du lilla människobarn i denna nya tid tills vi hörs igen.
