Hälsingetoppen. Listan där allt händer längre ner. Så skit i de där artisterna som ligger 1,2,3,4,5,6… Dom hör du på radion hela dagarna. . Kolla istället ner mot 100 och därefter så hittar du både rörelse och guldkorn och sant nyskapande.
Dagens hedersetta är Lars ljungström som fyller år idag.
Sorry bara gamla hjältar. Men gamla hjältar är också hjältar.
Disclamer: Det här är ingen tävling. Det finns ingen första eller sista plats. Bara Hälsingemusik ordnad efter hur mycket den spelas på Spotify. Enkelt eller hur?
Fredagen den trettonde. Men det är ändå fredag. Alltså dags för en ny utgåva av Hälsingetoppen. Den bästa musiken från Hälsingland. Sen får allt annat gå åt helvete en sådan här otursfredag. Hälsingetoppen kan man hålla stadigt i också under svåra tider och icke-tur-fredagar nämligen.
Sura människor finns det också i Hälsingland. Jag fick höra att ett känt Hälsingeband var mycket buttra för att de låg först på plats… ja vid hundra ungefär. Dom är ju “störst i Hälsingland“. Riktiga rockstjärnor. Ja och jag fick ju hålla med om det såklart. Men lyssnarna avgör placering här. Inte rockstjärneegon. Sen spelar det faktiskt ingen roll. Det här är bara en lista som är sorterad efter antal lyssningar på Spotify. Inget allvarligt som ett cancerbesked eller så. Liksom.
Nya hjältar denna vecka är
Ja var är alla nya hjältar? Tipsa om artister som inte är med till mig på akhe@grodansparadis.com
Disclamer: Det här är ingen tävling. Det finns ingen första eller sista plats. Bara Hälsingemusik ordnad efter hur mycket den spelas på Spotify. Enkelt eller hur?
Sid Jansson och min farbror Gösta Hedman var vänner. Båda aktiva i projektet vispråmen Storken. På min farbror Kalle Hedmans 50 åriga födelsedag kom det två glada herrarna upp till Edsbyn. Lite tjoiga sådär och efter hand som kvällen gick så blev de väl tjoigare och tjoigare om man säger så.
Vid tiotiden på kvällen försvann dom helt och hållet och var väl tillbaks någon gång efter elva. Sid hade en sådan där bandspelare med sig som radioreportrar körde med på den tiden. En som gick på batteri och som man kunde hänga på axeln och bära med sig. Dom hade varit ute och intervjuat folk på byn om min farbror. Blev riktigt roligt men jag var nog den enda som uppskattade det hela och min farbror blev riktigt sur och körde väl i princip ut dom efter det där. Man skulle ha låg profil i den lilla byn Edsbyn och inte sticka ut med “sådant där trams“, min farbror var f.ö. en mycket snäll och ödmjuk man och det där var enda gången jag sett honom arg.
Kändisarna kring Sid och Gösta var inget man tyckte var så märkvärdigt då. Han var ju manager till Cornelis Vreeswijk ett tag också. Säkert inte en lätt uppgift. Idag hade man nog i högre grad passat på att samla på sig lite förstahands Cornelis anekdoter.
Under sena delen av sjuttiotalet umgicks jag med en tjej som hade en brorsa som spelade gitarr åt Cornelis. Conny Söderholm. Död han med nu. Men inte ens då tyckte man väl att det var så jäkla märkvärdigt fast än båda väl hade ett gediget rykte i branschen vid den tiden. Vi åkte bil från Stockholm en natt och Conny (mycket turnetrött) berättade många historier. Men inte la man någon av dom på minnet såklart.
Varför skriver jag det här då. Jo för att du inte skall försitta din chans som jag gjorde. De är de där vanliga människorna, tokarna, de besvärliga, oansenliga och de som inte anses som upphöjda som vi kommer att uppskatta senare efter att tid gått. Lyssna på dom när du möter dom. Minns det dom berättar. Du kanske är den ende som kan återberätta deras historia femtio år senare
Ursäkta jag tjatar. Men det är fredag. Alltså dags för en ny utgåva av Hälsingetoppen. Den bästa musiken från Hälsingland. Ja, eller i alla fall med/av musiker med anknytning till Hälsingland. Det räcker liksom med väldigt lite för att få använda sig av Hälsingetoppens icke existerande men snygga och hedrande bock(a)-logga.
SVER – Violinisten Anders Hall är spelman från Järvsö.
Disclamer: Det här är ingen tävling. Det finns ingen första eller sista plats. Bara Hälsingemusik ordnad efter hur mycket den spelas på Spotify. Enkelt eller hur?
Grejen är att inte ryckas med för mycket åt något håll och försöka hålla kvar melankolin på rätt nivå. Då och där förstår ni, då går kodandet som en dans.
