Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Missbruk

Semla

Det skulle inte bli någon semla idag. Det var bestämt sedan tidigare. Skrivet i sten liksom. Så jag gick in i affären med tillförsikt. Såg inga semlor men däremot nybakta bullar som luktade väldigt gott. Bortsåg från dem och fortsatte med mina inköp. Kände mig ändå lite hungrig. Lunchtid. Bröt loss en banan. Sund o-cool gubbe från Los liksom. Fortsatte handlandet och så stod dom där framför mig helt plötsligt. En disk med två paket dubbelsemlor. Bakade i Stockholm. Nytt otestat bageri. Ett man borde prova. Alla dom lokala testade jag förra säsongen och säsongen före den. Flera gånger. Men jag skulle ju inte ha några. Jag hade ju dessutom köpt en banan.

Det är då det börjar i huvudet. Det är precis som det sitter en liten djävul på axeln och hittar en massa fördelar med att köpa dom där semlorna och snabbt tugga i sig dom. Argumenten *för* bara haglar över en. Inte ett enda argument emot finns att uppbringa. Till slut finns inga nackdelar alls utan bara fördelar kvar med att köpa dom där goda, läckra ja rent av vackra semlorna. I det läget är man ju korkad om man inte köper dom. Så ner i kundvagnen åker dom. Man har än en gång förlorat. Vadå självkontroll? Beteendet känner jag så väl igen när jag rökte och man försökte sluta. Missbrukarbeteende. Man är i skiten!

Så semlorna kommer med och äts upp mellan Ljusdal och Färila. Gott. Självklart. Dom lokala är iof bättre. Speciellt på Wilmars. Det lokala bageriet. Dåligt samvete efteråt? Ja, lite kanske. Men inte värre än att jag överlever och ändå har lite självrespekt kvar. Nästa gång klarar jag det. Har ju hållit mitt andra beroende stången i säkert en vecka. Har nämligen samma beteende när det gäller Vicks Blå. Det är en ständig kamp. Mitt beroende av semlor och Vicks blå är tvivelsutan ett missbruk men ett missbruk som jag skall vinna mot en dag. Imorgon fixar jag det lätt!

Categories
Swedish

Bilar nästa för Neonode

Bilar nästa för Neonode.

Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Hälsingland

vinter3

Vägen hem och det är så där gnistrande igen. Det är verkligen så vackert att det gör fysiskt ont inom mig. Gör ont på ett gott sätt. Det finns inga fotografier som kan vidarebefodra känslan när man färdas genom allt det här. Kanske en dikt kan, en sång, eller en målning. Vet inte. Men absolut inte ett fotografi.

Hemåt, det är fortfarande västerut över bergen. Mysingsborg. Helvete vad vackert Hälsingland är här på skogen idag! Jag saktar ner och njuter av det jag ser. Tar in fyller på. Blir nästan förbannad – så jävla vackert är det. Men lik förbannat längtar jag till sommaren också. En enklare tid. Januari och Februari är svårmånader. Månader man kan arbeta hårt på. Knappast göra något mer. Svårmodet ligger som ett lock över hela den här världen under de två månaderna. Man smiter undan med arbete. Måste det. Till och med låtsasarbete kan fungera bra dar. Tills Vasaloppsöndan. Då vänder det liksom. Hoppet återvänder. Man kan peta ner några frön i jorden. Jord som är sommar när fingrarna trycks ned i den. Annars är det bara sådana här dagar man får hoppas på. De som hjälper en igenom.

Också det värdsliga hjälper till. Bilen gick igenom besiktningen. Tredje försöket men ändå. Maten till helgen bunkrad. Köpt stövlar så jag kan burra runt med snöslungan utan att bli blöt om fötterna. Ätit årets första semla. En bra dag alltså i ett vackert Hälsingland. “Hälsingland”. Säg det för er själva. Smakar gott på något sätt där i mun. Där bor jag!