Month: February 2013

“Man borde nog ta och bygga sig en bil”

Post author By Åke Hedman
Post date 2013-02-28
No Comments on “Man borde nog ta och bygga sig en bil”

Farsan var, liksom hela syskonskaran där från Slättberg från Orsa, en teknisk begåvning. Den första bilden här är från Augusti 1948 i Ämnebo i Ovanåker. Han har fått tag i en gammal fungerande flygplansmotor från andra världskriget. Vad gör en fattig teknisk begåvning. Han bygger såklart en egen bil. Sån var min farsa och sån är väl jag också antar jag.

Bilen stod i ett skogsparti hos min mormor och morfar också när jag var liten och föll sönder mer och mer för varje år. Blev väl bränne som allt av trä brukar bli till slut. Men drömmar representerar den och att inget är omöjligt. Just den inställningen ärvde jag av min far, vilket blev min lycka.

Betraktelser & Berättelse Status från just idag Swedish

32-år

Post author By Åke Hedman
Post date 2013-02-28
No Comments on 32-år

Trettiotvå år är en lång tid. Men det är precis så länge sedan idag – eller snarare ikväll – då hon satt där med sina tjejkompisar på golvet i det gemensamma korridorrummet på Kantorn i Uppsala. Korridorfest. Hög musik. Kvinnorna valde. Aldrig jag. Hon frågade om vi skulle dansa och ja det var ju sant, jag dansar ju inte. Inte helt sanningsöverstämmande såklart. Var ju tvungen den där gången när vi måste ställa upp på gammaldanskursen för att få ha replokalen kvar. Kanske blev jag upptvingad någon mer gång också. Helt säkert är det i alla fall att det var som en väldigt ovillig dansare i så fall. Musiker dansar inte! Inte ens dom som just då get upp musiken och pluggade fysik. Så jag sa nej. “Jag dansar inte”. Jag vet inte vad som hände sen. Det poffade liksom till på något sätt. Kanske dansade vi innan själva “poffen” men i alla fall inte efter. Hur om helst så har vi nu kämpat på vid varandras sida sedan dess. Hon blev min fru Karin Hedman Marner efter några år. Vi fick två söner. Har gjort en jäkla massa tillsammans. Eller i alla fall måste vi ju ha gjort det. För på tre decennier borde man ju hinna med en del. Men tiden går fort och detaljer bleknar. Det är synd men likväl är det så.

Att det är trettiotvå år sedan är och förblir hur som helst helt ofattbart för en enkel själ som mig.