Först kom våren. Sen gick isarna upp. Det var som om det fanns en årstid till mellan våren och sommaren när man bodde där bredvid älven. Under flottningen var det ännu en. När den första timmerstocken siktades. Voxnan var central på många sätt. Fiskmåsarna och änderna kom samtidigt med islossningen. Vältajmade.
Vägen över isen gick inte längre att gå till skolan strax efter att våren kommit. Men det dröjde ännu en tid innan isen gick upp. Först skulle den byta färg och bli svart och varnande. Men sen brukade det inte dröja många dagar innan strömt vatten bröt upp den. Nu med isflaken seglade sakta ner efter älven veckor efter det. Men när dom började ta slut. Bli mindre och sen helt försvinna då var det dags för häggen att blomma. Då ökade längtan efter ett långt härligt sommarlov som också det levdes i närheten av ån.
