Jag går barfota på den solvarma asfalten till postlådan idag. Jag gör det efter att ha ätit lunchen ute i trädgården Det betyder inte så mycket för världen men för mig är det allt.
Sonen skickar bilden från Ångström i Uppsala. Han kämpar på i den akademiska världen. Han trivs där och jag är oerhört stolt över honom. Vad formlerna på tavlan säger har jag ingen aning om – han är långt förbi mig redan – med eftersom man fått dit QED så kom man i alla fall i mål tydligen. Det kan också vara bra.
