Våren är här och det börjar bli varmt och skönt i hela min studio och på mitt låtsaskontor. Det betyder att det är dags att ta sig an dammtussar och alla skit som samlats under året. Måste erkänna att jag kanske är lite väl slarvig med städningen här nere dessutom. Ja, jag vet. Spank, spank liksom. Men ibland händer det att dammsugaren och dammvippan åker fram också här nere också.
Men först gör nya tider att en massa saker åker ut. Som fem gamla uttjänta datorer, en uttjänt laptop, en nätverkskopplad färgskrivare. Med det har jag inga problem. Hårdvaran är bara verktyg för mig. Har inga känslor för grafikkort och processorer. Men…
Mitt CD/DVD lager har också varit väldigt fullt under många år. Backuper. Musik. Mer backuper. Program av olika slag. Det mesta rätt gammalt. Så här om dan fyllde jag en kasse med skivor och lämnade till återvinningen. I förrgår fyllde jag en till.
Det blir massor som synes. Fler finns det som jag dessutom skall angripa men som är lite mer känsliga och behöver sorteras noggrannare. Själva skivorna som en gång i tiden representerade ett värde gör det naturligtvis inte längre. Det är verkligen bara plast. Men det som ligger på dom är kunskap, tankar, funderingar, idéer och en jävla massa svett och möda. Hur många kodrader och för den delen buggar ligger det där i den där påsen. Hur många bitar eller tangentbordstryckningar är det. En hel hög säkert om man orkade räkna. Nu bara gammalt.
Ändå är våndan inför utsorteringen av backuper och andra CD skivor inget mot det här
Utsortering av böcker. Det svider i hjärtat varje gång. Att kasta böcker är som att slita ut ett inre organ. Just dom här två har varit flitigt utnyttjade en gång i tiden. Därför är dom mig kära på något sätt eftersom man fått kämpa en del för att ta in och förstå det som står i dom. Båda på en bra bit över 1000 sidor. Det är ju så med Amerikanska databöcker. Dom gillar textmassor Amerikanerna. Vi andra får leta kunskapen där bland alla orden.
Böckerna har varit ute för utdelning tidigare. Alltså man hör med alla som man känner om någon vill ha dom. Men inga faddrar har hittats till dessa. Så de har hamnat i låtsaskontorets pappersinsamling ett antal gånger och sedan hämtas upp därifrån igen lika många gånger för att nu då äntligen pensioneras. Förhoppningsvis. Om jag klara det. Värdet på dom kan ju diskuteras. Dom har några år på nacken. Lever man i en bransch där världsbilden förändras vart tredje år så är tio år gamla böcker inte mycket att ha. Kunskapen på dom +tusen sidorna hör nämligen till förr.
Värdet av att ha läst dom kan man däremot aldrig ifrågasätta. Det är det som bygger upp den kunskapsbas man har. Jag kan inte låta bli att tycka det är lite sorgligt när jag ser (unga) kollegors bokhyllor som gapar tomma. Jovisst. Deras kunskap finns på nätet. Där hämtar vi alla den dagliga skörden. Man där läser man en bit här och en bit där. Skummar mest. Lever i enmeningssamhället. Men att få hem en sådan här bok. Ha den i knäet i soffan framför TV’n på helgerna och få fördjupa sig i någon ny teknik är och har alltid varit det bästa jag vet. De flesta jular har jag köpt något i den här stilen och sedan njutit av den under ledigheten. Först inte förstått, börjat ana för att sedan få ta in det nya och lägga det till gammal kunskap som tillsammans med det nya skapar nytt där inne i huvudet.
Om man skulle sammanfatta mitt liv så är det väl just med nyfikenheten och törsten efter att lära sig saker och att kombinera det till nytt som man kan koka samman det. För mig har just det alltid varit drivkraften även om det inte alltid gett pengar i plånboken. Det har naturligtvis inget värde för någon annan än mig själv. Jag vet. Men mig har det hjälpt att överleva.
Men också böcker är ju bara behållare. Behållare innehållande kunskap. Med andra behållare som musik CD skivor och vinylskivor har jag inga problem. Don är bara att kasta. Samma sak med videoband. Känner inget när dom åker ner i plastinsamlingen. Men med böckerna är det alltså något annat. Det svider när de förpassas ut ur bokhyllan.
Men just idag är jag stark…
ps Kom just på att jag kanske kan lägga dom i kassarna som skall till Erikshjälpen. Då får dom kasta dom istället och jag kan leva med föreställningen att någon förbarmade sig över dom. ds
