Day: 16 October 2013

Att ha hantverkare hos sig är lite som att lämna in bilen på verkstaden med okänt fel eller att gå till doktorn. Man sitter där och är lite nervös medan de gör det där de gör. Man vet liksom att rätt vad det är kan de komma farandes, harklandes sig, de där hantverkarna/bilreparatörerna/doktorerna och då blir det dyrt. ja eller när det gäller doktorerna så kan man rent av vara döende. Men i de flesta fall går det såklart skapligt eller rent ut sagt bra. Det hmmmm-as och svärs lite men den där “kommer springandes och harklande” delen uteblir. Det är bra. Då finns det hopp.

När de åkt så får man sätta sig och vänta på räkningen. Beroende hur lagd åt ångest man är så kan det vara en jobbig period. Ibland vet man ju på ett ungefär vad det skall bli, ibland har man faktiskt ingen aning. Det plussas och plussas och plussas på fakturor så att man ofta har svårt att förstå att inte alla plus tar slut i hela världen liksom. Sällan ser man ett minus och det största problemet av dem alla med fakturor är att de skall betalas. Det vore bättre om de inte skulle det eller om man fick välja själv hurvida de skulle det eller inte. Men nu är det alltså som det är. Man måste vid någon punkt (gråtande) gå in i sin Internetbank och överföra svindlande summor som man istället kunde handlat whisky för eller varför inte en ny gitarr. Vid det laget har man helt förträngt det man får för pengarna eller att hantverkare/bilreparatörer och/eller doktorer ibland (ja vissa undersökningar tyder på att det är ofta förekommande) har barn, amorteringar, behöver äta mat och vill köpa whisky och gitarrer dom med.

Så går det några veckor och snart är man där igen och med samma entusiasm kollar man rot och rut och alla andra avdrag efter att ha sparat ihop en slant. På många sätt så är det alltså lite likt en graviditet och kvinnan som säger “aldrig mer” strax efter förlossningen och tre månader senare “gärna och vill ha” med ögon som lyser och suktar efter stor mage igen. Det där med minne är inte att lita på. Det försiggår dunkla processer i våra huvuden. Man minns liksom bara att “dyrt vart det” men har ingen aning om varför eller hur. Det är bara att ta smällarna om man vill vara med.

Idag har vi hantverkare från Ryggesbo och Heqathes bygg&alltjänst här. Det är inte ofta det är hantverkare till det här huset men någonstans vid takjobb så går gränsen. Jag har nämligen blivit höjdrädd på gamla dar. Sen kan man ju sitta såhär

och njuta och låtsas att de arbetsamma rackarna gör det bara för att det är skoj tills man då en dag får räkningen i brevlådan då man förstår att hantverkare också har en önskan att överleva dagen. Trevligt gäng är det i alla fall som jag kan rekommendera.