Dricker ett glas whisky eller sippar snarare, provsmakar julmaten och dricka den första julmusten, häller upp ett till glas whisky, leta en gammal film, Carrie, somnar där på soffan ganska omedelbart. vaknar när den är slut. Häller i mig den whisky som är kvar. Gillar inte det men man kan ju inte kasta. Får hicka. Det var längesedan. Går ner fyller pellets. Hämtar tvätt ur maskinen och hänger den. Sitter där ett tag framför datorn på kontoret, ungarna har hittat en egen gammal film där uppe, går och lägger mig, nöjd och tillfreds, man säger det är jul och ledigt i flera dar.
Day: 23 December 2013
Dan före självaste dan. Allt det där jobbiga är avklarat nu. Det är bara åka med härifrån eller tillaga en pyttipanna och skita i alltihop om man känner för det. Hur man firar eller om man firar spelar ingen roll. Om man vill känna midvinterns magi precis som man så tydligt känner midsommarens magi spelar inte heller någon roll, eller om man nu väljer nymodigheter och produktplacerade Jesusfödslar så fungerar säkert det också. Magin finns där i alla fall om man vill att den skall finnas. Lätt att ta in som oförstört barn, svårare att nå som förstörd vuxen. Man får ta hjälp av ljusen, granen, whiskyn, hemvändande vänner och släkt för att hitta dit.
Någonstans inne i det där finns det som är sant magiskt och man kan välja att låta sig uppfyllas av det där eller låta bli om man tycker det är bättre. Ljuset kan vara ett magiskt ljus som fyller ens sinne med goda föresatser. Den goda maten kan fylla en själ med tacksamhet. Att ge en present till någon man älskar kan fylla en med mer glädje än att få en. En promenad hand i hand med någon man älskar i ett stilla julnattssnöväder med knarr under skorna ger liv mening. Att bära ut mat till djuren, dela med sig, tänka på andra, öppnar upp för kärlek mellan varelser. Att se ett lyckligt barn somna uttröttat efter en sen kväll lekande bland nya leksaker värmer kalla hjärtan.
Men allt det där får man kanske inte. Det är få förunnat. Kanske sitter man där ensam med en hårdmacka och en ljusstump. Kanske har man inte ens det. Kanske fryser man. Kanske vill man fly från allt. Men magin finns där också då. Också i det lilla finns det ljusa. Man väljer vad man ser också som fattig och ensam och som någon det är synd om. Magin verkar också här under en årstid när människor för en gång skull tänker mer på andra än sig själv.
Man kan vara utfattig och ensam och vara lycklig och man kan vara multimiljardär eller firad stjärna och vara hur olycklig som helst. Fast än världen är orättvis finns också gott och lycka i det lilla. Kanske behövs det lite magi för att se den. En sådan magi som finns under ett midvinterfirande som julen ju faktiskt egentligen är. Njut av det du har. Du är värd att göra det med gott samvete. Glöm bara inte de andra som inte har det lika bra som dig, de kunde också lika väl varit du.
God Jul och Gott Nytt år alla vänner!
/Ake
Tomtens Dagbok del 23/24
[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/125730100″ params=”color=ff6600&auto_play=false&show_artwork=true” width=”100%” height=”166″ iframe=”true” /]
Bara en dag till
Sitter här på kontoret men borde gå och lägga mig för jag skall upp tidigt imorgon, men orkar inte. Städtrött efter en dag med dammsugare och mopp. Det är bara bra musik i öronen som räddar en från en sådan här dag. Imorgon skall jag ta en fight med alla andra som skall handla den där överfulla kundvagnen till jul. Jag kan iof fuska och börja lite tidigare på dan men VILL INTE befinna mig i vansinnet – som tilltar som en orkan i stryka över dan mot kvällen – för länge. Galenskapen är över oss. Kontokorten går varma. Julklappsmaskinerna spottar ut presenter i massor och direktörerna sitter flinande och räknar försäljningspris – omkostnader – inköpspris och får som resultat sina julgåvor innan jul.
Jag skall göra det jag skall. Sen hem igen. Så snabbt det bara går. Följa Voxnan ner mot Edsbyn som vanligt. Lämna en blomma, hämta en son i Bollnäs, köpa en present till, handla, äta en vegetarisk burgare, dra hemåt, men först stanna och tända ljus på morsans och farsans grav. Ett som brinner till julafton för fler än dem, för hela min lista.
Där någonstans börjar min jul. Hemma kan jag öppna julwhiskyn och skåla mot Järvsö och sen flyta med. Jesus skiter jag i. Jag är ledsen. Han/hon/det/gud och jag har en överenskommelse där att det är OK. Jag äter såklart för mycket. Samarin hjälper lite. Pepsid mer. Dricker för mycket, men bara julmust. Whiskyn är godast om man sippar. Jag är tillräckligt utflippad ändå utan att hälla i mig den.
Det borde finnas en knorr på den här betraktelsen men jag kan inte komma på någon. Det kan inte hjälpas. Den får ett slut ändå tamefan. Hursomhelst där och då på julafton när man vaknar till julfrukosten är vansinnet över för min del. Lugnet sprider sig i kroppen och jag kollar så att telefonen är avstängd. Bortkopplad avkopplad i tre dar. Jul, skönt så in i vassen.