Day: 17 February 2014

Stänger av snöslungan efter att ha burrat runt alldeles för länge här på morgonen och låtit den kastat ut tung blöt snö från helvetet. När jag stänger av den tittar solen fram och hade inte yoga blivit kidnappat av de coola folket så skulle jag plockat fram en gammal solhälsning i det där läget. Vänt mig mot solen och sträckt ut en vintertrött kropp i sin fulla längd mot den.

Minns inte ens när det sist var en blå himmel över den här ensamma kullen med det stora gula huset. Det är i det där ögonblicket av uppstannande som jag hör dem sjunga den för första gången i år. Talgoxarna, som slagit över till sin vårsång. Sången om att nytt liv är i sikte, och ja visst, den käre hackspetten slår en av sina virvlar, för att med styrka bekräfta det där. Så jag står där en stund. Njuter av det som egentligen bara är hannars råa kåthet, men som i en o-cool gubbes hjärna är något annat, vackrare, som hjälper sådana som mig att överleva en dag till.