Day: 25 April 2014

Det blir Julia & Julia ikväll. Maryl Streep billierar som hon så ofta gör. Få kan skapa trovärdighet till en karaktärer som hon kan. Det är nästan skrämmande hur hon kan gömma den riktiga Meryl som ju ändå måste finnas där inuti henne och bli någon annan eller kanske korrektare uttryckt maskera sig själv till oigenkännlighet för en yttre betraktare och se ut som hon verkligen var den där andre.

Alla andra skådisar i den här filmen är ju förbaskat duktiga skådespelare men förbleknar ändå i jämförelse med Meryls rollprestation. Det är bara så. App,låder och bravorop kommer härifrån en kulle i Lo(o)s.

Av den här historien som av de flesta andra historier lär man sig att inte ge upp. Kämpa på. Alla har en massa motgångar och för de flesta tar de aldrig ens slut. Men det kan vara förbannat roligt att vandra vägen fram ändå. Amerikanska filmer måste sluta med den Amerikanska drömmen, annars görs de inte. Det är bara så. Det görs inga filmer om förlorare som mig och kanske dig. Det gör inte våra liv mindre värdefulla dock. Vi är alla kuggar i det där maskineriet som har ett gäng guldkugghjul i sig i sig, representanter för de hyllade och upphöja, men de flesta av oss är bara stora eller små kugghjul, sneda och skeva, som i bästa fall får tillräckligt mycket olja för att orka snurra vidare ett varv till. Det de blankpolerade guldkugghjulen inte vet är att om vi slutar snurra så slutar de snurra också. Vi är alla beroende av varandra.

I öst skall Putin ha koll på bloggarna också. Pressen löper redan bredvid sina herrar som väldresserade hundar. Servrar skall flyttas hem så att de går att stänga ner. Allt skall övervakas. De som skriver saker som inte gillas skall hämtas på natten och låsas in i kalla celler och nakna och värnlösa skall de spöas upp av ligisterna tills de lär sig skriva “krig är fred” och hyllar Putin, Putin über alles. De som är rädd för det fria ordet är vara brottslingar mot mänskligheten och det mänskliga. Det är bara så. Inget är viktigare än att få uttrycka sin åsikt. Man får nypa sig i armen när en Nazist höjer sin röst så att man kommer ihåg det. Alla har rätt att tycka och säga. Till och med Putin och hans anhang. Men det är handlingen som vi gemensamt skall och måste stoppa. Vi kan inte låta de destruktiva ta kontrollen. Det får vi inte. De måste kämpas ner så att de kryper ner i sina hålor i underjorden igen och döljer sina fula trynen.

För att jag skriver det där stycket ovan så skulle de komma de där männen med solglasögon och skinnjackor och släpa ut mig. Om jag nu inte bott där jag nu ändå bor, det fria Europa. Nu är det bara några som kommer att hata och ge uttryck för det i något sammanhang. Spotta på mig. Men jag får framföra min åsikt. Det kan kosta på men jag får det. Men Sveriges största privata bloggs ägare http://kenzas.se/ kommer såklart aldrig att släpas ut i natten för att förhöras på grund av en kontroversiell åsikt. Det är det som är det mest sorgliga av allt. Men i grunden är det just det här EU-samarbetet handlar om för mig och allt annat samarbete. Att vi är många som jobbar tillsammans för frihet över nationella gränser. Att det inte är så stor skillnad på en Italienare och på dig som en del vill försöker få det till. De rädda har alltid varit rädda. Men vi vet bättre eller hur?

Med det får det räcka. En bra film, lite god mat och trotts trasig bil rullar livet på och är ändå gott så gott. Det kunde alltså varit värre.

ps Bilden är stulen från Sveriges största bloggare. Amerikanska drömmen igen minns ni. En som lyckats. Jag förväntar mig en stämning för att ha använt den här i världens minsta blogg. ds

Det finns ingen gång som jag känner mig så utlämnad och liten i världen som när bilen går sönder. Idag skulle vi åka till Bollnäs och storhandla som vi brukar göra en gång i månaden, oftast den fredag som idag, den när Karin slutar tidigt, och vi gav oss iväg glada i hågen vid ett tiden. Extra skojigt idag såklart eftersom yngste sonen också följde med. En dryg mil utan för Los small det till och bilen började dra åt höger. Punktering tänker man ju men det är fjädern på höger sida som har gått av.

Lyckades åka en bit hemåt igen innan det blev tvärstopp en bit utanför Los. Det är nu jag känner mig så utlämnad. Hade jag bott kvar i Edsbyn så hade man haft några stycken att ringa som man vet gladeligen skulle hjälpa till. Men här i Los är det inte så. Det finns liksom ingen man kan ringa. Man står där själv.

Men tack och lov så har vi Assistans. Nackdelen är att bilen fraktas iväg till märkesverkstad, dvs det blir dyrt, men det löser sig i alla fall. Så ock denna gång. Vi själva tar oss hem genom att vandra i det fina vädret. En inte helt oangenäm upplevelse. Karin och Niklas en kvart före mig där jag lunkar efter med hälsporre och allt. Turligt nog var vår granne från Arbrå/Bollnäs här i sin stuga och henne träffade vi på affären så att vi fick lite matkassar hemfraktade. Helgen tämligen räddad alltså men vi är billösa. Det är lite som att vara handikappad om man bor såhär, och samma sak där, det finns liksom ingen självklar att fråga om man akut skulle behöva låna en bil.

Men hur som helst känns det som att helgen är förstörd. Just bilreparationer förföljer mig och plågar mig ständigt. Ja, jag överreagerar säkert men för att ni skall förstå hur vanligt förekommande bilproblem är i mitt liv så kom morsan ihåg dom kristallklart fast hon inte hade en aning om vem jag var när hon var djupt inne i sin demens. Men som sagt det löser dig. Det gör det ju alltid. Men ler det gör jag inte just nu.

Snart är arbetsdagen och arbetsveckan slut också här på kullen. Stickan är laddad med lite filmer och jag har en hög med papper som jag skall ha med mig upp och bläddra i. Men den här fredagen slutar väl på samma sätt som alla andra fredagar gör till slut. Att jag ligger där och snarkar på den gröna soffan. Det enda som kan hindra det där i egentlig mening är en bra film på den där stickan. Fulnedladdad såklart – men ge mig alternativ filmdistributörer som är bättre än Netflix skämtet så slutar jag med det på stört. Så det så.

Råkar du läsa det här så ber jag att få önska trevlig helg!