Month: May 2014

Jag måste förnya min maskinpark. Datorerna alltså. Jag sitter likt skomakarens barn med riktigt gamla grejer. Men problemet är att jag är så jävla snål när det gäller datorer. Fungerar de så får det hänga med ett tag till. Och inte fasiken går de sönder i brådrasket heller. De verkar ha en vilja att överleva mig. Min huvudserver har snurrat sedan 2000 och jag tror att en del av diskarna i den är original också. Inte bra såklart. Då tigger man om stryk förr eller senare, troligare förr. Men det mesta av det viktiga som ligger på dem drar iväg till USA varje natt så man känner sig såklart rätt säker. Men det är då de där “två-felen” brukar slå till och man sitter där på pottan.

Jag har varit med om det där en gång. Suttit riktigt på pottan alltså. Jag hade jobbat med en ny version av en programvara. Kodat i princip i ett år på heltid. Backade upp på band. En ny kopia varje natt och jag tror jag hade tolv band liggande enligt father and son systemet. Så några dagar före jul kraschar datorn.Jag blir såklart inte orolig eftersom jag har backuper. Så systemet installeras igen och det senaste backupbandet hämtas men det går inte att läsa. Men ingen fara på taket till nästa testas som inte heller går att lösa. Inget band visar sig gå att läsa och därmed är ett års jobb borta. Jag lovar att man sätter sig ner på en stol en stund och bara stirrar efter en sådan uptäckt, eller om sanningen skall fram så stirrade jag nog tomt framför mig i en månad. Men sen fanns det liksom ingen annan utväg än att sätta sig och koda igen. Det tog tre månader att skriva ihop allt igen. Man får inte ge upp.

Så jag bord väl ha lärt mig något av de där backupbanden. Men det fungerar ju så vafan…

Jag jobbar såklart idag om det nu var någon som trodde något annat. Som varandes på kontrakt så blir helgerna i det närmaste helig tid, tid när man hinner med sina egna grejer. Fast “hinner med” är käpprätt åt helvete för det gör man inte. Det är ett evigt dilemma man befinner sig i. Antingen sitter man på kontrakt och får pengar att leva för eller också sitter man inte på kontrakt och hinner göra de där sakerna man vill göra, aldrig mötas de tu. Det verkar vara fullkomligt omöjligt att åstadkomma det.

Jag bevistade ett möte på regeringskansliet för många år sedan. Inbjuden som en av ett antal representanter för den Svenska mjukvaruindustring. Man presenterade en rapport om Svensk mjukvaruindustri och som till stor del handlade om just det där dilemmat där. Såhär såg det ut för Svenska mjukvaruföretag när världen exploderade med massor av snabbväxande sådana.

Ett företag utvecklar en kanonmjukvara. Det kan man göra genom att jobba med den på sidan om en anställning. För att få råd att utveckla nästa version så konsultar man ungefär 30% eftersom det drar in reda pengar. Men eftersom man använder 30% av tiden till att konsulta istället för att utveckla sin produkt blir den försenad (och en sämre produklt än den annar skulle bli) men till slut lyckas ändå de flesta få ut den. Men nu växer man och måste anställa. Det kostar pengar så man får konsulta lite till. Så det blir 60% konsulttid, utvecklingen av kärnprodukten blir en bisyssla, den blir försenad, man miste kunder eftersom företaget inte fokuserar på produkten och simsalabim så har företaget blivit ett renodlat konsultföretag. Då när rapporten presenterades så hände det nästan alla mjukvaruföretag. Jag är nästan säker på att det ser ut på samma sätt för dem som utvecklar egna hårdvaruprodukter.

Jag fick bara för ett år sedan rådet att konsulta mer av en regional rådgivare. Naturligtvis har det inte läst rapporterna eller förstått. Ingen av de stora jättarna skulle bli till något endaste alls om de skulle växa under de här villkoren. Det är ett faktum. Inte ens de små skulle växa till att bli medelstora. Man måste fokusera, men kan naturligtvis aldrig det och då blir det inte så mycket kvar. Hihihahahoho. 🙂

Jodå, jag har såklart jobbat idag. Det är arbetarnas dag, men för egenföretagaren finns ingen ursäkt att inte jobba en sådan här dag som är alldeles förträffligt utlagd i kalendern för ändamålet. Sen att det blev mindre effektivt arbete under dan må vara en annan sak. Ibland är det så. Imorgon blir kanske bättre. Jag hoppas det för högen med “att göra” har aldrig varit högre. Det är kanske just därför det blir så ineffektivt, man rusar mellan hötapparna.

Ljusdal med buss imorgon. Hämta bilen och sen hem och jobba. Niklas åker bussen före oss eftersom han skall ner till Komvux. Men han får nog lift med oss hem, i alla fall om han är snäll. “Oss” är alltså Karin och jag själv. Vi tänkte bunkar upp lite av det där vi misslyckades med att bunkra upp med förra fredagen när bilen packade ihop. Fast det blir lite lättare och billigare inköp nu såklart. Bilreparationen gapar stort och girigt över plånboken och nöjer sig inte bara med att dreglande titta i den tyvärr.

Ser bilder på TV från Stockholm och Göteborg och Malmö och ser träd som har fått blad. Det är något häpnadsväckande med alla dessa skira sköna blad som är på väg. Vilken kraft de representerar och vilken energi det går åt för att skapa dem. Någon borde räkna på det. Det måste vara massor. Sen slängs dom bort till hösten som om de inte kostat en krona att skapa. Ja det har det ju inte heller. Det där med att saker ägs är ju saker vi hittat på. Energiprincipen säger att energi aldrig försvinner, den bara omvandlas. Och inte ett endaste litet löv går till spillo. Det ser kretsloppet till. Det en hel del av oss har fattat. Energi är inget problem. Det är att få materialet att snurra runt i eviga cirklar som är utmaningen.

Som synes av bilden ovan så har jag katt på besök. Den där hyllan är väl inte sämre ställe att ligga och spana på än ett annat antar jag. Men vi skall snart ge oss för idag både Petite och jag. Om en timmer eller så. Fylla några säckar pellets först bara. Det är minus en och en halv ute så det får brinna lite mer än vad det gjort på ett bra tag. Men normalt såklart. Det hör till årstiden och det blir bara bättre och bättre och bättre nu.