Klockan är tolv, söndag kväll och jag är klarjobbad. Koden uppladdad till USA. Andra tar vid i andra världsdelar och tidszoner. Det är två grader ute. Nu börjar en veckas semester. Yngste sonen får vara hus och kattvakt. Fru och jag åker bort och glömmer Lo(o)s ett tag. Det är något skumt med det där. En oro sprider sig i kroppen. En hel vecka utan arbete! Helvete! Bäst att ta med ett kollegieblock i alla fall. Och datorn såklart. Utifall. Fast havet brukar kunna lugna mig. Obruten horisont tar sig in i orolig själ och valiumifierar den. Det blir OK. Annars kan man alltid gå på bio, eller göra något annat i näraliggande stad. Pulsen finns där. Också den saknas oss och vi behöver fylla på också med stadspuls. Äta lite mat, gå på ett museum eller två, dricka något gott, se folk och undra över deras personer, lyssna på havets och stadens ljud. Byta ut invant mot nytt så att det invanda blir fräschare än det var innan. En enkel manöver för ljusare dagar framöver. Ja, det blir nog bra. Helst säkert. Allt tack vare en snäll kamrat från förr som låter oss låna ett hus som är tomt några dar.
