Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Tjugofjärde December

Julafton – självaste dan.

Hej tomten här.

Så var det julafton då. Det snöar för fullt här i tomteskogen. Stora, jätteflingor som sakta faller till marken. Det är vackert må ni tro. Det kommer att bli fint väder att fara omkring i med släden. Jag gillar när det snöar på julafton. I alla delar av världen snöar det så klart inte. I Sahara i Afrika till exempel – där det är öken och varmt – faller det inte många snöflingor idag. Men jag tror jag tar med mig lite snö ner dit och kastar ut från släden som jag gjort förut om åren. Det brukar vara uppskattat. Det är flera barn där som önskar sig en flaska rent vatten i julklapp. Sånt som är självklart för oss. Tänk på det idag du som bara behöver vrida på en kran för att få hur mycket vatten du vill. Alla har inte rent och friskt vatten. Det vi tar för självklart. Men jag skall besöka alla världens barn. De som får äter sig mätta och de som inte får göra det. De som har tjugo kompisar och de som har noll. De som sägs vara dumma och de som sägs vara smarta. De som sägs vara vackra och de som sägs vara fula. För mig är det ingen skillnad. Alla har fötts för att de har något märkvärdigt inom sig. Alla har det där speciella och meningen med livet är att hitta just det där man har fötts för att göra. Till slut brukar alla hitta det. Somliga när de är unga och andra när de är gamla. Det viktiga är att inse att alla har den där stora saken inom sig. Jag blev ju tomte till exempel. Ett tag trodde jag att jag passade bäst på skatteverket. Vara den som har hand om återbetalningen där. Men så blev det ju inte.

Ingen är bättre än någon annan, alla lika vackra. Alla lika smarta. Ibland är det bara så att det vackra och det smarta inte finns längst upp på ytan utan man måste söka lite djupare för att hitta det. Som en diamant liksom. Ser ut som vilken sten som helst när man hittar den, men slipar man den blir den den mest gnistrande vackraste stenen av alla. Så är det med alla människor och djur också. Vi bär alla på den där diamanten. Det gäller bara att hitta den och det gör alla till slut. Alla bär på diamanten inom sig.

Julfestgästerna har droppat in sedan igår. Alla är här. Ja inte valarna såklart. De får inte plats i Julskogsån. Men de ville ju inte heller komma som ni redan vet. Men vi har ordnat flera olika festbord nere i de djupa haven också. Krabbor, sjöstjärnor, hajar, delfiner och valar kan festa på det som de tycker om där på sin egen undervattensfest. Det kommer bli en hejdundrande bubblande fest där under havet kan ni vara helst säkra på. Julmusten kommer att flöda och i vissa delar av haven kommer det nog att vara mer julmust i än vatten. Julklapparna till invånarna i haven brukar jag lämna till några valar som har varit med i många år nu. Massor med fina presenter blir det. En haj som vill ha en keps med “mammas snälla pojke” broderat fram på den, en sjöstjärna som vill ha fingervantar, ett gäng räkor som vill ha instrument till sitt rockband, en val som vill ha en gungmatta, en mussla som vill ha en visselpipa och massor av annat. De flesta har varit snälla och kommer så klart att få sina presenter.

Sen har vi fåglarna. De som härstammar från dinosaurierna. Kan man tänka sig. En liten fink som en gång kanske var en stor och rytande dinosaurie. de har önskat sig allt från raketmotorer till strumpor och nya kamouflagekläder. En och annan vill ha maskdetektorer och någon en radar. Men solrosfrön och andra goda frön står också högt upp på listan.

Ormarna och ödlorna får också såklart presenter. Många önskar sig radiostyra bilar. Tror de tänker åka i dem själva. Men det är ett par boaormar som vill ha nallebjörnar som de kan krama om och gosa med precis hur mycket de vill. Björnar, igelkottar och andra djur som sover nu på vintern får sina klappar senare under våren. Det är ingen ide’ att försöka väcka dem nu när de sover som bäst. Jag lämnar bara klapparna där vid idet eller komposthögen där de snarkar och sover så får de öppna dem sen när de vaknar. Julklappar måste de ju få eller hur?

Men även om de flesta djur är här och deltar i vårt gemensamma julbord så har en del för långt att resa. Det gäller för lejon, tigrar, kängurur, koalor och andra djur som bor långt bort från tomteskogen. Alla har inte tid att komma till vårt gemensamma tomtebord här i skogen varje år. De gör det bara ibland. Kommer i alla fall en gång i sitt liv. Men alla önskar de sig julklappar och jag besöker såklart alla som inte kan komma idag. Jag glömmer ingen. Inte ens den minsta lille myra eller bakterie.

Sen har vi människorna. Jag skall besöka alla barn och vuxna i hela världen idag. Dela ut presenter och julstämning. Det finns barn i världen som inte vet att det är en magisk dag och natt. Jag kommer att besöka dem också. Tomten är för alla. Precis alla. Man kan vara svart, grön, gul, vit, röd, randig eller prickig. Jag älskar alla lika mycket. Till och med de som säger att de inte tror på mig kommer att få julklappar och kanske en kram av mig idag. Ibland önskar jag att jag kunde bota dig som ligger sjuk så här i juletid men inte ens tomten kan göra det bara sådär tjillevip. Man får helt enkelt trolla ett tag. Låta magin verka. Men kanske kan jag göra så att du blir lite gladare idag. I alla fall en stund fast du känner dig sjuk och eländig just nu. Jag hoppas och vill det. Du får ju såklart det du önskar dig i julklapp. Hoppas du gillar den.

Julklapparna är ändå inte lika viktiga som julefriden. Att vi alla är vänner och tycker om varandra den här tiden. Julklapparna är ju egentligen bara ett sätt vi visar att vi tycker om varandra på. Att säga något snällt till någon. Krama om någon. Bjuda någon på mat som inte har mat eller sällskap. Att göra snälla saker nu i julfridens tid är andra sätt att visa det på.

Det är skönt med julfriden. Här sitter vargen och pratar om vilket som är den bästa rocklåten med några snygga uppsnofsade får. Höken låter sig kittlas på magen av några talgoxar så att han baxnar av skratt. En tiger och en katt sitter på en tippbräda som små möss kastar bollar på och försöker träffa ett litet hål. Träffar de så ramlar tigern eller katten ner i Julskogsån och blir blöta. Något de verkligen inte gillar. Men de skrattar gott tillsammans med mössen som naturligtvis tycker det är muskul. Man önskar att det alltid kunde vara såhär. Att vi kunde vara vänner jämt. Fast egentligen är vi ju det såklart. Vänner. Naturen fungerar bara så att en del äter andra. Det är nästan bara människor som kan välja. Alla gör det de måste för att överleva. Men vi finns alltid kvar ändå. I alla fall om vi behandlar varandra varsamt. Det borde vara en självklarhet.

Jättarna äter oss nästan ur huset. De äter otroliga mängder tomtegröt. En skottkärra för dem är som en sked för oss andra. Men Tomtemor lagar den i en magiska kastrullen så det finns mycket. Imorgon skall de ge sig iväg hem till jättarnas land igen. TrädEk, SnorHög, SvärdTorn, LiteHögre, SmällFetMenLång, GullHöga och LillePlutt har blivit nära vänner till oss alla. Men de längtar hem nu. De trivs där uppe såklart. Det är ju deras riktiga hem. De är inte alls så arga eller ens det minsta sura längre nu när de varit här så länge och fått många vänner här. Jag tror att de helt enkelt var ledsna för att de inte hade några vänner förut. Att alla var rädda för dem. Men nu är ingen här rädd för jättar länge för vi vet ju att de innerst inne är snälla om än med ett hett temperament och en hög röst. Ja möjligen är vi lite rädd för att de skall trampa på oss. Det händer ibland och det gör ont må ni tro. Om man nu inte blir platt som en pannkaka och måste få oplattmedicin för att pluppa ut igen. Vi kommer att hälsa på dem oftare från och med nu och de kommer säkert att hälsa på här också då och då. Särskilt när suget efter Tomtemors gröt blir för stort.

Trollen är hemma i berget fortfarande. Men när det blir mörkt så kommer de också på julfesten. StenStenInte kommer att få en medalj av Bergakungen för allt han har gjort. En medalj som är av äkta guld. Han kommer att bli stolt och glad det vet jag. Sen har jag en fin julklapp till honom också såklart. Precis det han önskat. En tomteluva i guldlamé som precis passar på hans ostyriga trollkalufs. Sen tror jag Tomtemor har en fin rosett till hans svans. Guldfärgad såklart.

Sen var det ju renarna. Alla fick ju magsjuka till slut igår. Ingen kunde springa, än mindre flyga. Ett tag visste vi inte vad vi skulle göra. Tomtemor hade råd såklart. Hon hade en gammal flygplansmotor från ett jetplan som hon kunde montera med rekordfart på släden. Eller två om det behövdes för fartens skull. Men vi kom fram till att det skulle väsnas alldeles för mycket. En viktig sak med tomtens besök är ju att det sker i det tysta. Så vi sammankallade tomterådet och vi funderade på om örnarna eller andra fåglar inte skulle kunna dra tomtesläden. Men till slut var det en ekorre som kom på att vi skulle fråga drakarna. De är ju både starka och kan flyga tyst. Och vet ni vad. De sa ja. Så för en stund sedan landade Hagtorn och sju andra drakar här. Alla som bara sett drakar på avstånd blev rädda såklart när de kom, men vi lugnade dem. Snart blev de istället mäkta imponerade av drakarnas vackra skimrande lysande färger. Alla sju drakarna har olika färger och trollen skulle omedelbart blivit förtjusta i Alvsvans som är skimrande guldfärgad och Glittertova som är helt glänsande glittrande silverfärgad. Kunde de – och vågade – skulle de nog gärna velat anställa dem båda som vakter i sin skattkammare. Men det vågar de såklart inte fråga. Vi får se ikväll när vi återvänder efter julklappsutdelningen drakarna och jag.

Släden är fastspänd efter drakarna och det är dags för oss att ge oss iväg om vi skall hinna med att dela ut julklappar till alla. Tomtemor får en puss såklart innan jag åker. En lång och blöt. Hon är lite förtjust i den stilige riddaren Lancelot så hon har nästan inte tid att vinka av mig idag. Svansar runt honom och bjuder på godis hela tiden. Men nu står både han och alla riddarna kring runda bordet och vinkar så då har hon tid att vinka av mig minsann, min älskade tokiga lilla Tomtemor. Nissarna också såklart. Både lillnissar och stornisssar. Alla djuren står här också och vinkar nu när det snart är dags. Alla de som gjort ett fantastiskt jobb för att vi alla skall få en fin jul i år också. Titta där kommer ju nissarna med säcken. Vad bra, dags att åka. Kanske kan människorna också komma på vårt julbord nästa år. Kanske minns de julfriden igen och att alla vi här i tomteskogen finns till. I år kommer du att få en alldeles speciell present av mig. En hemlig. Vi syns snart. Hoppla alla drakar – nu far vi! God jul på er allesammans. God jul vänner.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.