Categories
Betraktelser & Berättelse

En julhälsing från stort gult hus på kulle i Los

stearinljus

Dan före julafton. Min enda oro den här morgonen är att bilen inte startar. Jag lovar, jag har haft sämre dagar före julafton. Då när det inte funnits pengar till varseig mat eller leksaker till barnen men där det alltid på något outgrundligt vis och helt magiskt har löst sig dan före eller ibland några dagar före helgen. Jodå vi har betett oss vansinnigt många gånger de där helgerna under svåråren. Visst skulle pengarna göra bättre nytta under många kalla långa dagar efter jul, fördelas på dagar och veckor så att det fanns åtminstone en brödkant på bordet varje dag. Men bara den som varit där, i den situationen, varit utan på riktigt, förstår behovet av att komma ifrån ett tag. Få låtsas att allt är som vanligt. Få ett andhål att hämta syre och kraft ur, om så bara för en liten stund.

Så i år är det alltså bara den där bilen jag var orolig för. Men den startade såklart, klockrent. Det är sommar och värme den inte gillar. Choken är visst alltid på, eller inte, vad vet jag. Misstänker en sensor som ser kyla där ingen annan ser den där kylan. Men den tar oss alltså österut, yngste sonen och mig, till affärer, systembolag, järnvägsstationen, affärer, matstället, affärer, kyrkogård och sen västerut, hemåt, uppåt, mot skogarna igen.

Så såhär dan för julafton har jag inget att klaga på. Tretton grader kallt. Lite som vanligt den här tiden på året. Snön ligger, fåglarna har fått mat, båda sönerna är hemma, i pannan brinner det och den visar, vad jag kan se, inga tendenser att inte fortsätta att låta elden där inne värma oss och skydda oss från det kalla där ute. Livet är således så gott som det kan vara för en ocool gubbe. Han är nöjd.

Kyrkogården i Ovanåker såklart, ett måstestopp på vägen hem. Ljus skall tänads för morsan och farsan. LEDljus i år. Farsan gillar, morsan mumlar “moderniteter”.  Dom gillade julen – men inte inte tiden, veckorna, före. Farsan kommer alltid bli ihågkommen med sin hög med skinkmackor där framför tv’n. Färsk sirapslimpa. Skinka utan fett. Senap. Ledig för en gångs skull. Hemma. Morsan med sitt “duppa” och kaffe. Men så finns dom då inte mer. Det är bara den där stenen där på kyrkogården som vittnar om att dom funnits. När vi som minns dom idag är borta är dom också bara bleka minnen som inte enkelt återkallas. Precis som det kommer att blir för oss andra också en dag. Precis som det är för alla och som det skall vara.

Tänder ett ljus på den allmänna delen av kyrkogården för alla andra på listan. De som är så många, där de som helt ofattbart är borta liksom både “finns” och “ofinns”. Jompa (mest ofattbar av alla), Lilly & Anna, Gösta, Hasse, ja man kan stå där och räkna tills man blir hes. Lars Jonsäll, sommarens tragiska bortfall,  vill jag tända ett eget ljus för och letar efter hans sten. Men hittar den inte. Han får ett ljus till åminnelse han med  på den allmänna delen till slut. Som vanligt går det inte att stå och hänga och fundera så länge på den där kyliga kyrkogården. Dödens kyla följer Voxnan och letar sig in mellan stenar och häckar och slingrar sig kring allt levande som ormar på jakt efter byte. Så vi åker hemåt, eftersom vi lever och inte hör hemma där.

Så julen har kommit in i det här stora gula huset på en kulle ute i ingenstans. Intet märkvärdigt synes innanför de här väggarna. Bara lugn och ro och skönt och avspänt leverne med familjen väntar några dagar. Man kan inte begära mer, behöver inte mer. Inte som ocool gubbe och antagligen inte som kung, pamp eller stor, stor, stor och jättestor i världen heller. Ett lugnt sinne skall inte underskattas. Inte överflöd av mat på bordet och i magen heller. Eller värme i huset. Resten ger jag egentligen blanka sjuttsingen i. Det där är det viktiga. Att ha de människor man älskar omkring sig eller om det inte går i alla fall ha dem när sitt hjärta.

Så här kommer julhälsningen till alla er som finns där utanför det stora gula husets väggar men nära mitt hjärta. Jag tror ni vet själva vilka ni är. En riktigt god varm jul vill jag önska er. Jag höjer dagens glas med kalenderwhisky för och mot just er och utbringar en skål för att ni finns. De flesta av er förstår såklart inte ens Svenska, men det magiska i vintersolståndet överbryggar nog sådana där bagateller, trollar bort språkliga hinder som tjoff, poff bang, och mina tankar når därför fram med lätthet. Janne från Järvsö måste jag såklart nämna speciellt. Du den godaste av dem alla. Ha en riktigt fin jul med de dina. Jag har aldrig träffat en mer osjälvisk människa än dig. Tack för den erfarenheten. Och ni andra såklart. Som orkat säga goda ord när det behövts. Tack, Njut av ledighet och det goda livet nu i bubblande bubblor och kokonger. Skit i de där måste besöken, de där måstegörandet och lev era egna liv. Ni har bara dem och var och ett av dem är ett unikum och en högvinst. Det finns inte tid till tjafs. Koncentrera er istället på det som är viktigt för dig och dem du håller av istället. Säg nej och alla blir gladare och lyckligare i evighet amen. Eller enkelt gör det du vill, precis som du vill. Lyssna definitivt inte på ocoola gubbars råd såhär danföredan. Om du inte behöver det vill säga.

En riktigt God jul önskar en ocool gubbe från Los

Categories
Julkalender för vuxna

Julkalender för vuxna – Lucka 23

Lagavulin 20 år

Lagavulin 20 år, 3.9.1990 – 22.9.2010, Cask 4395, The Syndicate, 48,1%

3-23-2

Så förbaskat god whisky att man nästan går sönder.  Man skulle önska att julflaskan var en sådan här. Tio solklara ocoola gubbar av tio  får den såklart.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 23

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

 

Tjugotredje December

Dan för dan

Hej tomten här.

Ja, då är vi väl klara med allt. Vi har faktiskt hunnit med allt i år också trotts allt strul. Säcken står här fullproppad med julklappar till alla barn och till vuxna också för den delen. Fast barnen får fler av någon anledning. Kanske har de varit snällare än de vuxna ändå fast de verkar vara så busiga för det mesta. Jag riktigt längtar till imorgon när jag får fara iväg ut i världen med renarna och dela ut alla klappar. Det är ändå det roligaste med att vara Tomtefar även om jag har mycket annat kul att göra under året också. Jag busar lite ibland jag med må ni tro. Speciellt med Tomtemor, men med nissarna också såklart.

Idag så skall jag ta mig ett riktigt långt jättevarmt bad i badkaret med mycket skum tillsammans med min fina gula badanka. Vi har känt varandra i många år nu min gula anka och jag. Hon landade här en jul för många år sedan när det var storm. Vindarna hade blåst henne hit ända från Afrika och hon tyckte det var förfärligt kallt här. Vi hittade henne fastfrusen i isen nere vid Julskogsån och vi fick hugga loss henne med yxa en morgon efter en kall natt. Hon var illa däran. Efter några timmar inne i tomtestugan så piggnade hon i alla fall till och då gonade hon ihop sig i mitt knä efter att ha fått lite varm och god tomtegröt och somnade så gott där. Sedan dess har vi alltid varit bästa kompisar. Jag vågade inte röra mig på hela den kvällen och somnade själv där i stolen och sov där med den gula ankan i knät hela natten. Det bästa hon vet är att bada såklart som ankor oftast gör. Löddrigt badskum är en annan favorit, så när jag badar är hon självklart med. Vi brukar prata om allt möjligt där i badet. Mest om universum och rymden och sånt för den här ankan drömmer om att bli astronaut. Det hon skulle vilja mest av allt är att sätta sig i en raket och flyga ut i rymden och utforska alla planeter och stjärnor. Och vet ni vad. Det här är hemligt då såklart. I år har jag och nissarna eller om sanningen skall fram så är det Tomtemor mest, bygget en raket till vår vackra rymdintresserade gula anka. På nyårsafton skall hon få flyga ut i sin älskade rymd och blir Astronaut i den finaste raket som någonsin byggts av tomtar. Ja, jag kan inte tänka mig att en vackrare raket har byggts någon annanstans och av någon annan heller för den delen. Det är såklart Tomtemor som byggt den. Med lite hjälp av nissarna. Det tekniska är hon bäst på. Men jag har varit med och planerat själva resan. Först blir det ett besök på månen. Mångubben bjuder henne på ost och en exklusiv visning av månens alla kratrar och den mörka hemliga baksidan. Sen skall hon få se Venus och Merkurius för att sedan ta en rundtur kring solen så att hon får se alla de häftiga eldsflammorna som detta brinnande inferno kastar ur sig. Raketkapseln är byggd så att den klarar den otroliga värme som finns där så det blir nog en snabb djupdykning ner i eldinfernot också. Häftigt och farligt sådär men perfekt för tuffa gula badankor. Därifrån får det bli ett skutt ut till jätteplaneten Jupiter och sen åka rutschkana på den andra jätten Saturnus ringar. Uranus, Neptunus och Pluto får det bli snabbvisiter vid för nu ökar raketen farten upp till superhyperduperfart. Vi tänkte nämligen att hon skulle få åka till den närmast solen också. Alltså den närmaste solen som inte är vår egen. Alfa Centauri. Här blir det ett litet party med några rymdvarelser som vi känner sedan förr innan det är dags för en förhoppningsvis nöjd gul anka att återvända till vår planet Tellus igen. Eller Jorden som vi säger. Vi passar på att skicka över de senaste årens julklappar till både mångubben och de gamla rymdkompisarna med skeppet. Några Mars snubbar skall väl också få några paket. Vi hoppas hon kommer att bli glad över sin present. Men först skall vi bada som sagt. Vi skall ligga här i badet tills huden blir alldeles skrynklig. Då först är vi så julrena som vi vill bli. Då luktar vi riktigt gott och är redo för julfirandet. Renar är ju redan rena så de behöver ju inte bada om ni förstår vad jag menar.

Annars är det mest det stora julbordet som vi skall förbereda i dag. Det är ju massor av mat som skall ställas fram och sen skall det finnas stolar och bord och andra sitt och liggplatser för alla. Vissa av skogens djur vill ju till exempel inte sitta på en stol utan föredrar kanske en träpinne medan andra är blyga och kanske föredrar ett hål i marken som de kan slinka upp ur ibland och sno åt sig lite mat då och då. Alla är olika och det är det viktigaste av allt att alla får vara olika. För tänk vilken tråkig värld vi skulle få om alla vara kopior av varandra. Ju mer olik desto bättre är mitt motto.

Men alla kommer i år. Det kommer att vara troll såklart. Gråtomtar. Jättarna är med i år för första gången. Alverna tittar nog in på en snabbvisit. Vi har snickrat ihop ett runt bord där riddarna kring det runda bordet kommer att sitta. Vi vill ju att de skall känna sig som hemma. De kommer hit med både trollkarlen Merlin och Kung Arthur med drottning och alla från Avalon är med. Till och med damen i Sjön. Älgarna, rävarna, kaninerna, hararna, lodjuren, skorpionerna, lejonen, elefanterna, zebrorna, girafferna, spindlarna, vildhästarna, tamhästarna, sjöhästarna, korna, giftormarna, grisarna, ekorrarna, alla fåglarna, mössen, råttorna, spökena, ja precis alla utom människorna som ju glömt att den här världen finns. Förr var de bjudna allesammans. Till och med Näcken med fiol och följe kommer. Vi har naturligtvis skickat en inbjudan också till drakarna. Vi hoppas verkligen att de också kan vara med och fira i år. Om de nu inte är på solsemester såklart.

Som vanligt kommer alverna stå för sång och dans. Vi brukar ha en långdans runt hela skogen där alla är med och som älvorna leder. Då får vi alla ett magiskt ljus av alvdrottningen så att det ser ut som en lysande sprakande orm tar sig fram där i skogen när vi dansar genom den och håller varandra i hand. Den här dansen sprider glädjen över att vi alla är vänner i skogens och jordens alla skrymslen. Den berättar om

“Freden” den som gör att vi kan leva tillsammans på den här lilla blå planeten vi bor på.

“Tilliten” så att vi tror på varandra och kan lägga vårt hopp till att vi alla hjälper och ställer upp för varandra.

“Kärleken” så att vi alltid älskar varandra som vänner och som kärestan.

”Viljan” som ger oss kraft att förändra det som är dåligt så att det blir till det som är bra och bättre.

Och till slut “sårbarheten” som låter oss vara ledsna när vi är svaga och låter oss få vara just det och bli tröstade när vi behöver det av dem som är visa och starkare än oss själva.

Vi är alla ett av samma. Vi skall inte skada varandra. Vi skall leva livet så gott vi kan utan att förstöra för andra och istället göra vårt yttersta för att andra skall kunna göra storverk precis som vi själva är ämnade att göra dessa storverk. Det är bara därför vi har blivit födda. För att göra våra stora saker här på den här lilla blå planeten som färdas fram i hiskelig fart genom universum. Var och en av oss behövs här. Var och en av oss har satts här just för att vi är behövda och älskade. Vi lever och universum älskar livet och därför är vi är dem som alltid är älskad.

Förhoppningsvis kommer riddarna, med Lancelot i spetsen, visa lite Torne’-spel. Det brukar vara spännande. Mot kvällskröken spelar säkert Näcken en av sina sorgliga sånger på fiolen. Då brukar jag och Tomtemor sitta och lyssna på och samtidigt titta på alla stjärnorna på himlen. Allt det där vackra som finns där uppe i oändligheten. Kanske följer vi med ankan på rymdturen förresten. Men det är just då när vi sitter där som smånissarna brukar bli ivriga. När Näckens visor är som sorgligast och alla känner sig lite nedstämda. Det är då som det är dags för vår egen julklappsutdelning. Jag brukar låtsas som om jag glömmer bort den men till slut brukar någon lillnisse alltid försiktigt påminna mig och då delar jag snabbt ut julklapparna till alla som är där. Ho hoar lite också. Sen sätter jag mig i släden, kysser Tomtemor mitt på munnen och sen flyger jag och renarna iväg med alla presenter till barn och vuxna över hela världen. Nu när det är kväll i tomteskogen vaknar människornas värld till en magisk julafton. Skogens alla djur och alla andra som är kvar kan börja festa nu när julklapparna har blivit öppnade. Nu finns det mat åt alla. God mat och godis i massor. Undrar vilket godis kung Arthur gillar? Det är nu jag slår på min tidsförlängare. Jag brukar vara tillbaks bara en timme efter att jag lyft med släden fast jag i själva verket varit borta jättelänge och rest runt över hela världen. Men tack vare tidsförlängaren så kan ju jag också få lite tomtegröt och julgodis och ingen hinner egentligen sakna mig på stora julfesten. När jag kommer tillbaks så brukar jag få alla mina egna fina underbara julklappar. Alla är så snälla mot mig då och jag är trött och vill helst bara sitta och ta det lugnt och kanske smaska på en godisbit då och då.

Men allt det där är imorgon. Nu måste jag se till renarna igen. De har fortfarande ont i magen fast de fick medicin igår och i natt har tre stycken kräkts och mått riktigt dåligt. De får inte vara sjuka nu. De måste ju träna flygande och på att göra snygga loopar och sånt, så att vi kan göra en fin och snygg färd imorgon. Vi testade släden lite i förrgår och den fungerar perfekt. Trycker jag på stjärnknappen så sprutar det stjärnor där bak. Blir jättesnyggt när vi gör loopar. Finns i olika färger. Sen har jag ett reglage som jag kan använda för att byta färg på hela släden eller göra den helt genomskinlig. Ja och en massa andra tekniska spakar och apparater som Tomtemor har satt in. Tror visst att det finns en katapultstol också men vet inte vilken knappa det är som utlöser den. Hoppas bara att renarna blir friska. Annars vet jag inte hur vi skall lösa alltihop. Hyra ett flygplan kanske. Men då blir vi nog sena med julklappsutdelningen. Inget är lika snabbt som renarna och det är ju tråkigt om en del får julklapparna först i påsk. Ni får hjälpa till med att hålla tummarna helt enkelt så att de är friska och krya imorgon alla renarna. Vi hörs då mina vänner.

Idag får alla barn busa hur mycket de vill. Ingen måste äta upp sin mat. Ingen måste gå och lägga sig i tid. Ingen behöver ha mössa och vantar på sig utan får bli hur förkylda och febriga som helst till imorgon. Fritt bus hela dan med andra ord. Alla julspioner, till och med blåkråkorna har tagit jullov nu. Det bästa av allt är att från och med nu kan man dricka julmust helt lagligt.

-1.9 grader under snön (sorkarna har satt upp massor med ljusslingor under snön och det är så jättevackert där i deras gångar nu). -7.8 i luften (grådag idag. Himlen är gråvit mot trädens snötäckta grenar. Vackert må ni tro. ). God Jul!

 

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.