Month: April 2015

Kafferast efter lunch.  K är hemma == lyxigare lunch. Jag är en bortskämd jävel. Men tacksam. Letar fortfarande koncentration. Och håller på att installera fortfarande. Japp började igår innan halv sju. Sket sig ju inatt såklart. Fastnade. Fått lirka lite idag. Så snart så. Kanske.

Slänger lite datorskrot. Lite betyder fyra och en halv dator här. Tar med mig ett Hitatchi  slutsteg. Fattar inte att folk kastar sådant. Mycket bättre än allt vad man kan åstadkomma i form av TV och dator högtalarsystem idag. Ja jag vet man får inte ta grejer med sig därifrån. Det gör jag i alla fall.  Så det så. Alla borde bli glada för det. Allt det där är faran med att ha så förbannat mycket lokaler. En sak till gör liksom inte så mycket.

Tar en Alvedon. Syster vit. Kaffe, det och en påse Vicks Blå (ja jag vet!!!! 🙁 ) kanske kan få fart på mig. Eventuellt eller inte. Tar lite av barnens godis också. För säkerhets skull. Maxa sockernivåer. Hjälper tre sekunder sen är man nere i avgrunden. Dålig lösning. Att jogga iväg en sväng vore bättre. Drömmer om det. Att kunna göra det igen. Men först kasta av sig medelålderskilona. Sen kanske. Älskar mina knän. Fira med en mara i London kanske. För att jävlas med sig själv. Chockjävlas.

Beställer pellets. Utesluter en pall. Tror på våren. Man kanske får krypa till korset. Sånt händer. Men tror man inte på saker så händer de definitivt inte. Aldrig någonsin. Man måste tro. Ja på sig själv också. Det är inget att skämmas för. Ingen orkar annars. Om man i alla fall inte är sin egen bäste kompis. Åtminstone det. Fast det är en hård jävel. En som ofta säger sanningar man behöver höra.

Nej jag skall inte ut och fiska i påsk. Har varit iväg med T en gång. Det får räcka. Visst det är OK. Men man har bara ett liv. Jag har inte tid att lulla bort det på en is. Jobbar istället. Men inte hela helgen. Påskafton ledigt. Påskdagen också om jag pallar. Men sen så fungerar det nog inte längre. Efter två dagars slöande så börjar det krypa i mig. Måste göra något. Ja och har att göra. Massor. Livet räcker inte till och har aldrig gjort det.

Informationsfloden väller över en. När jag började i den här branschen kunde jag hålla koll på rubbet. Läsa det som var viktigt. Sen har intresseområdena fått smalna av betydligt. Det finns inte längre en chans att hinna med ens i ett lite vidare område. Stressande är vad det är. Förbannat stressande. Den vara väller över en och man är ständigt nära information meltdown. Man får filtrera. Läser jag två procent av inläggen på twitter så är det bra. Noll på google plus, fejjan har jag skippat, inget på linkedin, massor av mail, massor av mailinglistor, massor av siter, massor av datablad, några utvalda bloggar, allt i en ständig ström. Man vill skrika * * * STOPP * * * ibland. Koppla bort sig för evigt, inte vara med längre. Strömmen är i tilltagande dessutom. Vårflod. Informationsflod. VARNING!

Den förbannade installationen nu på 60%. Går framåt i alla fall. Men sakta. Jag dricker mer kaffe. Tar en till Vicks Blå. Svär.

K kommer nerspringande och säger att Koltrasten är här. KOLTRASTEN! Pavarotti är här. Eller om det nu är hans son. Japp, det är ingen tvekan om att det är vår alltså. Ljuvlig tid är här. Koltrastens tid är över oss. Den underbaraste av tider. Det kommer en sommar till oss i år också.  Halelulia på det. Eller nått.

En underlig tid med våren är att det plötsligt dyker upp en massa vackra flickor överallt. Visa dagar är det alldeles fullt av dem. Var i helskotta har dom hållit hus hela vintern? Jag bara frågar. Någon borde forska i det där. Söka svar. Ge oss svar. Men kanske är det med dom som med Koltrasten (japp stort K). Dom drar söder ut när det blir mörkt och kallt och återvänder hit nu den här tiden. Landar på närmaste trottoar liksom. Fransmän, Spanjorer och den Afrikanska kontinentens män får ensamma njuta av att skåda deras underbara uppenbarelser under vintern. Eller också är det bara hormoner allt det där. Som får en att se helt plötsligt. Gör en kär och galen.

Ja det installeras fortfarande. Jag dricker mer kaffe. Men måste göra något vettigt nu. Inte bara sitta här och svamla som POT skulle ha uttryckt saken. Har man jobbat på TV vet man. Han alltså inte jag. Vi andra är nollor. Allihop. ycker han. Ja ja…

Det finns två distinkta människotyper när det gäller inlärning. Ja nu är det egentligen inte två såklart utan miljarder eftersom var och en är unik och har ett eget sätt men om man nu ändå skall gruppera ungefär som man gör med alla bokstavskombinationer, ja, då blir de två. förenklat. Åtminstone i det här blogginlägget.

Den ena gruppen är de auktoritetslärnade. Säger en auktoritet som en lärare att 1 + 1 = 2, att “syckel” ja det skall man inte stava “cyckel” utan “cykel”, ja då skriver de snällt “cykel” resten av livet sedan utan att fundera mer på det. De får såklart goda betyg eftersom skolan uppmuntrar just det där att “göra rätt” och “att vara duktig”.  Mantrat är att auktoriteter har rätt och går att lita på. Gud, kungen och sen de som talar om hur saker förhåller sig för oss är prioritetsordningen för de man skall lyssna på. God och fin gammal ordning.

Den andra gruppen har svårare för det där auktoritära. Säger en lärare att 1 + 1 = 2 så frågar de omedelbart “varför det?”. Ja detsamma gäller stavningen av “syckel” också såklart. “Varför det?”. Det blir en jävla massa “Varför det?” i allt. De hinner liksom inte med att bara mata in och sätta fast alla de där sakerna som auktoriteterna sprutar ur sig. “Varför det?” kräver nämligen svar med efterföljande “aha!” Det tar tid att hitta de där “aha’en”. Det är jobbigt för lärare md elever som hela tiden fråga “Varför det?”. De har ju själva aldrig gjort det. “Ett plus ett är lika med två….ja….hmmm… det är bara så… man får lära sig det…”. JA osv. Så “dum i huvudet” brukar det sluta med för de där “varför det!?” människorna. Ja om de nu inte kan spela med lite gran. Då brukar det bli nobelpris istället.

Vilken grupp är bäst för samhället då? Den första såklart. Kanonmat är vad vi behöver. Människor som utan att fråga lyder sina befäl och tror att de är intelligenta och duktiga därför att de är lydiga och snälla.

Vilka människor mår bäst tror ni? Jo de första igen såklart. Det är bättre att inte behöva fundera och undra så mycket. Livet är nog komplicerat ändå.

Så den där andra gruppen kunde vi lika gärna ställa upp och skjuta på fläcken, Eller hur!? Fråga “varför”. Ja så jävla dumt…

Sitter och väntar på att en installation skall bli klar. Det tar tid. Mycket tid. Alltid så när man vill komma igång. Klockan är tio och alltså bara två timmar kvar på den hör arbetsdagen. Tiden går. Inte bra.

Jay-Z och gänget vill ha mer pengar. Det är synd om de där etablerade musikerna. Tidal lanseras. För att Spotify ger bort musiken. Jaha ja. Jävla korkskallar. När hästdroskorna höll på att bli utkonkurrerade av automobildroskor i London tvingade de fram en lag om att en man var tvungen att gå framför automobilerna med en röd varningsflagga. Annars fick det inte röra sig på Londons gator. Världens förändras. Somliga klarar inte av det. Dom kallas losers och det utan att ens bo i Los. Kanske kan Los Angeles räknas där också iof.

Apropå Spotify så har jag försökt få bort två låtar som inte hör till mitt konto under ett år nu. Skiter ju Spotify i. De har så mycket att göra är svaret. Skitföretag de också. Ett dito som aldrig gjort vinst. Fan till och med mitt företag har gjort det.

Jag spelar Bennys Tröstevisa. Inte för mig själv utan för Benny som har mist sitt körkort. Stackaren. Kör man för fort flera gånger gör man visst det. B. brukar hälsa på dragspelaren ibland när han är här och jagar. Är inte imponerad av min studio men det är dragspelaren. Vi skall förresten göra den sista inspelningen snart. Det är både en skojig och sorglig grej. Och då pratar jag om dragspelaren. B. har egen studio ute på Djurgården.  Han som har kung Midas händer men skjuter dåligt och uppenbarligen kör bil fort där han inte borde. Men gissar att han har råd med taxi. Eller Chaufför.

Installationen har inte kommit halvvägs ännu. Vet ej om det är bra eller dåligt. Säker dåligt. Skitdåligt.

Vill du lyssna på den musik jag gillar så är det den här listan du skall följa. Ingen annan. Passar utmärkt till städning, bilkörning och bokföring. Inte till bloggskrivande. Garanti och pengarna tillbaks annars. Men kanske inget för danspjattar. Men nästan. Också jag har blivit mjukare med åren. Follan hårdare. Trummisar är segare. Ger sig mer fan. Och är mer galna. Alltid trummisarna som är mest galna. Man skall se upp med trummisar. Aldrig vistas ensam med dom efter mörkrets inbrott.

Gråtomtarna dansar här utanför. Dom har supit till nu ikväll igen. Eller rökt sina svampar eller vad fan det är dom röker. Nu ragglar dom kring hör ute på gräsmattan i den kvarvarande snön. Bra för att snön dom trampar omkring och ramlar kull i försvinner men dåligt för att dom för ett sådant jävla oväsen.  Jag spelare 800-grader för dom. Det gillar dom. Ja jävla tomtar. Jag tror jag går ut till dom jag med tills den här förbannade installationen är klar. Men sist jag fick smaka på en av deras pipor var jag inte ocool gubbe på en fjorton dar eller mer. Starka grejer de där tomtegrejerna. Gör ocoola till coola. Illa.

Nu tutar UL ur högtalarna.   Japp låt dom jävlarna prata. Låt dom prata. Den enda inställning man kan överleva med här ute på landsbygden. Ja tamefan om det inte kom en till låt med honom. Eller också var det samma. Man vet inte så noga med UL. “Jag är klar med det där jag vill inte bli ung igen, du kan inte vara där jag är än..” Ja jävlar. Gubbjävel! Vargöga.

Per Persson ringde förresten och ville Spela i Los i sommar. Jag bad honom dra åt helvete. Såklart. Fans inte annat att göra. PP i Los. Ja jävlar. Det går inte. Här är jag kung. Hahahaha  (högt med eko).

Fast det är dragspelaren såklart. Som är kung här. Omtvistligt så.  Och kanske någon ung förmåga är prins. Inte jag. Nä, skojade bara. PP kommer inte hit ändå. Näpp. Poeten kan får komma. Utan dragspel. Vi har en dragspelare redan. Och dragspel. Japp och drag. Skogsdrag och korsdrag. Japp en låda fiskedrag med för den delen vid behov eller brist. Välj själv.

Nu tutar Ronander. En annan gubbe. De blev gubbar till slut allesammans. Kött och blod. Det är sånt vi vegetarian lyssnar på när ingen hör. Nu vet ni det. I dom djupaste vattnen osv. Se upp. Var aldrig ensam en natt i samma rum som en vegetarian än mindre en vegan. “Låt mig drunka” sjunger han nu han bäste Ronander. Ja kör för det. Du gör som du vill. Såklart. Vad annars?

Ja och så Deep Purple, Child in time. En gång kunde man ta alla de där tonerna. Idag börjar man skratta hysteriskt  till och med för sig själv om man försöker. En bit går det ju, men sen, ja jävlar. Högt är det. Mount Everest. Och bra. Dom här låtarna var som ett nyreligiöst möte där man blev frälst för mig. Fick låna rullband. Fjädern till tonhuvudet var sönder på bandspelaren. Fick sätta dit en väl avvägd sax. Men när allt kom igång. Hänförelse. Uppslukad tills det var slut. Ester och jag. En annan trummis. En avfälling. Fanns ingen tvekan om att vi måste spela vi med. Jag hoppas de unga av idag har de där ögonblicken också. Ser han/hon/det/gud. Ja ungefär så fast oreligiöst. Det handlar inte om att tillbedja. Inte för mig i alla fall. kanske för andra. Hänföras. Vilja hoppa upp och ner och dansa med händerna över huvudet  fast hela världen tittar på. Ester blev danspjatt sen och är danspjatt fortfarande. Men jag tror inte heller han glömde det där ögonblicket. Fast kanske och vad vet jag. Kom man in på Tor Leifs spåret kanske det förändrade en för alltid. Jompa, Snöken, Ester, Sluggo och alla jag inte minns. De sålde sin själ för att få spela på heltid. Tjäna pengar. Tyckte jag. Ja de tjänade ju stålarna såklart. Men blev väl inte lyckligare än någon annan för det. Men vad vet jag. Inte ett skit.

Tror fasiken att jag går och lägger mig istället. Sitta här och envägs prata med dig käre läsare ger inte mig ett skit. Antagligen inte dig ett dugg heller. Läs Blondinbellas blogg eller C’s krönika istället.  Rocka loss på det enkla. Som dansmusik.  Eller lägg dig och sov du med. Hälsa på mig vid björken inatt. Käka söta solmogna smultron uppträdda på grässtrån och bada. Ja frivilligt såklart. Skit i det om du är en sådan där fisförnäm en när du sover. Annars kom som du är. Skoj. Lovar. Godnatt!