Day: 6 April 2015

Halvjobbardag blev det. Kom igång till slut och skall alldeles strax ge mig. Tack gode han/hon/det/gud för det. Igång igen. Kort startsträcka. Jag är annars en svårstartad jävel. Resten får ske imorgon och dan efter det och sen dan efter det. Tills det inte blir fler dagar.

Funderar på att byta bloggnamn från “ocool gubbe” till “cool gubbe”. Bara för att jävlas liksom. Gissar det retar fler. Eller “Kungen av Lo(o)s”. Ja helvete det skulle ta skruv. Sånt där har folk svårt för. Därför roligt att göra såklart. Vi får se vad det blir till slut.

Fullmånetider så man sover sådär ryckigt som man kan göra i fullmånetider. Ja hellre det såklart än att ligga vaken. Det är sällan jag gör det. Mest tack vare böckerna. Innan jag började läsa som länk mellan vakenliv och sömnliv så snurrande tankarna i tornardohastighet när jag skulle sova och inte fan gick det att somna då såklart. Men med en roman i näven kan man läsa sig trött. Hjälpa hjärnan att ta sig från det där analyserande läget till det drömmande läget. Ja man måste inte läsa “bra” litteratur då i avseendet utsedd till “bra” av andra. Man kan läsa vad som helst som är mjukt. Alltså inte teknik och vetenskap och sådant där. Fantasi. Historier. Kärlek, Resor. Man får försöka följa med andra mänskor och se världen genom deras ögon en stund. Ja det fungerar för mig. Kanske inte för någon annan. Vad vet jag. Jag är inte och vill inte bli någons guru. Men delar gärna med mig. Jag skyddar inte med patent.

Imorgon skall jag tamefan börja gå igen. Måste komma igång nu. Men hatar att vandra efter vägarna. Men vad fan skall man göra om man inte kan gå någon annanstans. Men helvete det här går tamefan inte. Jodå det är som att sluta röka. Jag bröt sönder många halvfulla cigarettpaket och spolade ner i toalettstolen innan jag till slut lyckades. En jävla kamp. Men det fungerade till slut. Klarade jag det så skall jag tamefan klara det här också. HELVETE om jag inte skall. Vi, ja det är jag det och alla mina drygt 100 biljoner celler, lika många virus och lika många tarmbakterier, försöker från och med imorgon igen. Nytt liv. Nyliv. Ja tametusan.

Men det får räcka med det här nu. Den här dagen får sägas vara gjord. Krypa ner i sängen med boken som skall ta mig över gränsen är det som återstår. Japp till björken. Där jag vilar under nätterna. Den vid sjön. Där jag tränar på att vara lätt och smidig som en fjäril och på att flyga sådär härligt vingligt över ängen i en ljum bris från sjön som ligger och glittrar där alldeles nära. örjar bli ganska bra på det. Syns vi så syns vi. Annars får det vara godnatt här och nu kamrat.

Vi bär in par i pallar pellets K och jag. K bangar aldrig. Hennes bästa egenskap. En del kvinnor är så rädda om naglar och frisyrer så att de inget är att ha. Andra gör det som krävs och gör det bästa av det. Respekt till de senare inte till de förra. Möjligen kan man ha de försiktiga som tapeter, eller som snygg postlåda.

Påskdag. Livet går vidare. Vi kör igenom två säsonger av “the Killer”. Ja jävlar. Man hinner inte så mycket mer en påsk om man gör det. Många avsnitt. Men man åker ner i varv i sinnet. Tar sig bort mentalt från det man normalt sysselsätter huvudet med, så långt bort att man börjar längta tillbaks och får in suget i kroppen igen. Det är därför man måste unna sig vila också när man håller på med något som man älskar mer än något annat. Så så blev det. Jag sitter här på kontoret igen och är sugen. Det finns att göra. Arbetsveckan har börjat.

En råbock brölar här utanför igår kväll så man först tror det är en galning som står där ute och ropar, sen en räv, men känner sen igen brölandet. Det är dags att samla sina honor till sig om man är råbock. Tänka på nästa generation. Sprida sina gener vidare Den bäste, starkaste, snyggaste bocken vinner alla honors gunst. Tur man inte är råbock. Det hade inte fungerat för mig. Jag som saknar tävlingsinstinkt helt och hållet. Nöjd med att vara. Hade inte dugt till som råbock. “Inte heller” kanske någon vill tillägga.  Jag håller inte med. Men tänker inte bevisa det. Därför att jag känner inget behov av att vinna.

Tittar på gitarren när jag går in på kontoret. Den står där på stolen där jag lämnade den sist. Ostämd gissar jag. Att sätta sig med den innebär fingrar som kommer att göra ont. Men jag känner inte suget. Inte riktigt. Bara litet. Jag skall vara deppigare i sinnet för att sätta mig med den där saken. Svartare. Då är den som en napp. Tröstar. Ger mig luft i sinnet som skingrar det svarta och löser upp det till grått. För sugen på annat nu. Att gå vägen den som tilldelats mig.

En del tror att musiken är en karriärväg för mig. Att jag har drömmar kring den. Men de tar fel såklart. De projicerar sina egna liv in i mitt. Jodå jag har haft det. För trettio år sedan. Men då var då och nu är nu. En hit idag skulle förstöra mitt liv. Om jag följde de krav som den skulle fört med sig. Men det kommer jag aldrig att göra. Det där är toner till inget och för inget. Vill någon lyssna är det ok. Vill ingen lyssna så är det också ok. Ja till och med Hälsingland får man lyssna på. Jag skiter i vilket. Den säger ju vad jag tänker och känner för det här landskapet. Men kanske är inte mina känslor lika ytliga och banala som den texten är. Just i det ögonblicket den skrevs var det just sådär banala bara. Men andra har ju kommit undan med sånt såklart. Lyssna bara på Berghagens “Stockholm i mitt hjärta”. Snacka om banal.

Men grejen med att leva är att utvecklas. Att man går framåt. Gör man det och det går ett år så kommer man tycka att det man gjorde förut inte dög. Det ligger liksom inbäddat i utveckling. Börjar man tycka att det gamla är bättre än det man gör idag så har man stannat av. Är på väg att dö. Det där gäller musik, kod, ord och allt annat. Bättre idag. Ännu bättre imorgon. Det måste vara så. Inte för att det är en tävling. För det är det inte. Utan för att det handlar om att växa som människa.

Dom som läser min blogg vet att jag vill bli fjäril i mitt nästa liv. Hmmmm Monarkfjärilar har en rackarns massa kompisar. Ja och de reser långt. Mexiko till Kanada och tvärt om. Passar mig tror jag. Skall fundera på om det är en sådan jag vill bli eller bara en somrig kålfjäril eller nässelfjäril här hemma.  De är alla under. Skall fundera på det.