Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Fredagsmys och kanoners skott

007

Lyssnar på Spotify när jag städar idag och vips så är jag inne i fejjans community igen efter sju månader utanför. Hur det gick till vet jag inte. Men stannar ett tag.  Det var ändå antagligen meningen. Lite skrämmande.

Att komma dit igen är lite som jag tänker mig en person som en dag säger “nu skiter jag i de där AA mötena” och går och köper den billigaste 75’an med bra procent som går att få tag på och sen sätter sig där på parkbänken. Bänken där kamraterna suttit hela tiden. “Tjena”, “Kul och se dig”, “Jag har längtat efter dig”, Du är bäst i världen” och man måste halsa snabbt ur en där flaskan för att inte rusa tillbaks till AA mötena igen. Ja så känns det.

Men visst finns det människor man har saknat. Där och annorstädes.

Katten och jag är trötta. Jag sitter på kontoret och hon ligger på en hylla högt upp och sover. Det är enkelt och kan snabbt konstateras vem av oss som är smartast. Men jag skall förställa arbetandes. Det är som det är med just det idag. Dricker kaffe så kanske kommer det till mig. Det där att se ut och verka arbetandes. Ibland räcker kaffet. För att skapa lust. Arbetslust. För att spela arbetandes har ju ingen funktion för ensamarbetare. Vem skall man lura liksom. Katten?

Den stora fröbehållaren (15 liter frön) är borta. Det syns inte ett spår av den. Avsliten från sitt fäste.  Grenar avbrutna runt om.  Det har gått vilt till här. I natt!? Den har suttit fast i rejäla doningar. Frösugen björn? Eller en förbannad talgoxe?

fågelmatare

K tror på den ståtliga råbocken. Att han har fastnat med hornen i fröbehållaren och nu springer omkring med den på huvudet här i grannskapet. Som en grön kungakrona. Ja i så fall är det ju stackarn liksom. I brunsttider och allt. När man skall bara som ståtligast.

Själv lutar jag åt lodjur. Hittade nämligen de här spåren utanför huset i morse.

kattspår

Stor katt har i alla fall hälsat på. Det är i alla fall säkert. Ja det tror jag.

Ja det finns väl dom som tillverkar fröbehållare hela dagarna antar jag. Som med det mesta annat. Det får köpas en ny till hösten. Om den inte återfinns någonstans vad det lider. Man får hoppas på det. Är det någon som ser en femton liters grön fågelfröautomat så hör den nog hemma här. Ja om den är på vift. Hänger den i en annan trädgård kan den tillhöra de som bor där. Eventuellt. Men ser ni en som är ute och rör på sig  så hör av er. Ja inte om den är i Skåne. Men höromkring +/- sju mil. Kan tänkas att jag kan skramla ihop en liten hittelön.

Fredag. Bra dag. Ledigt ikväll. Fredagar är här i huset vad söndagar är för en religiös. Det jobbas inte. Om det absolut inte måste göras det för att jorden inte skall gå under eller för att rädda liv. Ja några gånger har det väl varit så. Att man jobbat. Satt på sig stålmansdräkten. Fast det varit fredag. Men jäkligt sällan. Det är bra. Att jag lyckats hålla det. Somnar iof ofta den utmattades sömn på grön IKEA soffa,  Men i alla fall. Dessutom “The Killer” ikväll. På Netflix. Håller mig vaken till och med en fredag. Ja jävlar. Brutalt bra alltså. Det fattar alla.

Katten, Petite, och jag skall snart ge oss. Odessa, det nya och senaste från Grodan, verkar fungera. Ja det skall kod till den sen också. Nästa vecka. Kanske.  Men fungerar hårdvaran så är det ju alltid en bit på väg heller hur? Särskilt om man chansade och köpte 120 stycken kort utan att testa. Men det kan väl gå åt helvete än. Det fungerar så. Då får man ta nya tag.

Jobbat som en idiot har jag i alla fall gjort den här veckan. Ja veckorna före också. Set sista året. Och året före det också. Varför och för vad har jag ingen aning om. Men man hinner tänka mindre. Hinner inte undra varför det!? Men jag “sitter bara hemma” för  många såklart. Pensionärer och arbetslösa. Ja, ja skiter i sånt. Jag har min bubbla här i stort gult hus på kulle i Lo(o)s. Vad som händer där nere i dalgången och utanför bryr jag mig inte så mycket om. Ja hade jag hatten lagd på en hylla någon annanstans så hade det fungerat lika bra det också. Bubblan följer mig. Men nu tickar alltså boendet i den här delen av världen på sina sista sekunder eller om det är timmar eller om det är år. Det skall förändras. Återstår att se om jag kan rycka upp Hälsingerötter. Jag borde. Måste egentligen. Fast nu fredagsledigt.  Livet är gott!

 

Categories
Betraktelser & Berättelse

Mord och snöväder

006

Utanför fönstret är det vinter igen när jag motvillig tar mig upp ur sängen vid pass sju. K har vandrat iväg på sina korta ben långt före sex. På inget sätt avundad. Jag hör henne inte ens när hon går. Men tidig start ger tidig hemgång i hennes fall. Helgen är ändå nära. Vila. Men okänt om just det hjälper där på morgonen när hon vandrar mot sin arbetsplats i trötthetens dimmor. Tretton år till pension. Den hjälper antagligen inte ens den tanken.

Ja underbart jobbarväder alltså. Man får se det så. Tyvärr måste jag ta mig an helgstädning av lägenhet först. Men kan såklart acceptera det för att slippa börja klockan sex. Men är trött idag. Körde för länge igår. Och dagen före.  Långa dagar när man är låtsasarbetare. Vet inte om det är förmildrande på något sätt. Antagligen inte.

När jag tittar ut genom fönstret i köket så är fågelmataren borta. Hmmm.. Någon som sett en halv meter hög grön fågelmatare? Möjligen är det fåglarnas dinosauriegener som har plockats fram och rivit ner den i ursinne över brist på mat.Jag kan ana vrålet fortfarande som ekar mellan bergen här uppe. Konstigt att jag inte vaknade av det. Första varningen liksom.

007

Frågar du mig varför jag skriver blogg så kan jag inte ge dig ett vettigt svar. Inte på varför jag gör det flesta andra sakerna i mitt liv heller. Jag är en utpräglad känslomänniska. Gör det jag känner för. Om jag kan. Tur för andra att jag inte har lust för mord. Men saknar det. Ja nästan. Det finns några IS ledare och liknade jag med glädje skulle hålla händerna hårt om halsen på tills livet flydde för evigt ur deras ögon. Jag skulle aldrig ens bry mig om att gräva ner dem efteråt. Låta dem ligga där bara. Se där, fågelmat. Ja, det kunde de duga till.

Man bör veta vad man vill. Det finns en scen i en film med Julia Roberts där en av huvudpersonerna inte vet vilken typ av ägg hon egentligen gillar. Hon äter och tror sig gilla samma sort som den kille hon för tillfället är tillsammans med. Och visst är det sådär. Hur många killar tror sig gilla öl för att killar gillar öl. Själv dricker jag hellre saft såklart. Som en sjuåring. Men som en som tänker själv.

Julia var tog hon vägen förresten? Har hon fallit för det där åldersstrecket som kvinnliga skådespelare tydligen faller för?  Saknar men inte hennes stora mun? Ja lite rynkor och år har jag inget problem med. Dålig dialog och dålig skådespelarkonst och framförallt taskiga manus däremot. Kvinnorna som vaknar på morgonen med ansiktet på och håret i perfekt ordning. Världen där alla bor i de största husen, kör de nyaste bilarna, är läkare, advokater och vd’ar allihop. ja ni har sett det. Svår, jävligt svårt att ta till sig. FÖR mycket JÄVLA yta får det att krypa i min kropp. Det är det som är så bra med The Killer. Avsminkat. Normalare. Nä jag sa inte normalt. Normalare. Bra manus. Bra skådisar. Liv. Som får mig att hålla mig vaken en fredagskväll.

Får mail från Visit Britain som handlar om festivaler på den där förbannade ön som står för så mycket längtan. Vore jag rik skulle jag ha mitt andra hem där. För människornas skull. De finns fler galna människa per kvadratmeter jord där än det finns i resten av världen och det bästa av allt är att ingen tycker det är något fel med att vara lite galen. Eller mycket. De har behållit det där synsättet. Hedervärt. Men mycket skit också på den gröna ön. Skillnaderna mellan rika och fattiga är oerhörda. Ja det verkar ju vara dit vi också är på väg. Men kan inte undgå att tycka om det där “vi är bäst i världen” och “vi är världens ledande nation” fast man inte är det. Fast det var längesedan man var det. Ja fransmännen är ju sådär dom med. De vann ju liksom egentligen andra världskriget på egen hand. Om man frågar dom. Ja och nog befinner de sig också i världens centrum. Galet sådär. Men härligt världsfrånvändande. Men England är såklart så mycket enklare än Frankrike. Språket. I England är det som hemma. Man klarar sig lika bra. I Frankrike blir det snabbt svårare. Ja och så blir de ju så ledsna om man pratar Engelska med dem. Men å andra sidan vänder en Engelsman ryggen till vem som helst som inte pratar Engelska. Eller talar högre. Tydligare. Så att man förstår. Fast det hjälper såklart ingen som inte kan Engelska. Inte alls.

Men nu har jag suttit och skrivit skit länge nog. Dammtrasa och dammsugare skall fram. Men med bra musik  i öronen har jag inga problem med det. Så det så.

Categories
Swedish

Igenkänning

2015-04-17_09-33-41

Categories
Swedish

“Man pratar om oss i hela skyttesverige” – helahalsingland.se

Johnny Wallberg ett bevis på att det är enskilda människor sm gör skillnad i ett samhälle.

via “Man pratar om oss i hela skyttesverige” – helahalsingland.se.