Melodifestival i Edsbyn. Japp ESC hela stora förbannade skiten alltså. Ja varför inte!? Någon startar en grupp på fejjan med det budskapet och jag kan inte låta bli att tycka det är förbannat uppfriskande och underbart härligt kaxigt gjort. Sundhet! Fri tanke. Ja, jag är på. 100%
I kommentarsfältet radas såklart allt som är svårt och omöjligt upp. Ja man kan välja att börja där eller i andra änden. Gissa varför? Jo för att allt man gör ändå har de där problemen efter vägen. Också de till synes enkla sakerna också. De man trodde var avklarade på en kvart. Allt krånglar, tar tid och är stökigt att få till. Man får lösa det ändå. Den enda gång det verkligen inte fungerar är när man ger upp. Speciellt om man ger upp innan man ens försökt.
Det stora problemet här ligger egentligen hos arrangörerna. De kan inte ens tänka tanken tror jag. Eller kan de det!? Det här är väl utanför ramarna så det riktigt mullrar om det. Man måste ha stadiga fötter på jorden för att våga ta in djärva tankar.
KUL med andra ord.
Sen har vi den före detta Sverige demokraten. Jeanette. Hon som uttalar sig rasistiskt, som bandas när hon inträngd i ett hörn och livrädd skäller ut en reporter. Ja hon har riktigt unkna åsikter. Helt åt helvete. Och hon uttalar dom åsikterna som en politiker (vilde men ändå) och har därmed ett ansvar och borde veta att hon bevakas. Så det skrivs spaltmeter vilket alltså är bra. Hennes liv är pajat. Vilket många säkert tycker är bra också. Man vräker på med att lägga ut den inspelade intervjun också och där någonstans tycker jag inte att det är roligt längre. Gör man det där som hon gör så beter man sig väl ändå lite som ett barn. Det finns något naivt i alltsammans. En rädsla för “aporna” som skall komma och stjäla hennes ägodelar. Ett barnsligt oförstånd och rädsla helt enkelt. Jag kan liksom inte, som journalisterna, slå och sparka. Nä här behövs kramar tamefan. Det finns inget annat sätt att ta in den här personen i värmen och tryggheten igen. För är hon medmänniska eller bara fiende?
Låt oss nu anta bara för tankeexperimentet att den här kvinnan inte är vid sina sinnes fulla bruk. Allt hon uttalar tyder verkligen på det. Återigen anta teoretiskt att hon egentligen har en utvecklingsstörning. Inga problem att bli politiker ändå. Fler än hon med samma rädslor sitter ändå i riksdagen. Ja det är inga problem att se ut som vilken annan människa om helst eftersom man är vilken annan människa som helst. Ja ni vet Pär’s “nomalstörd” och “utvecklingsstörd”. Ja många av oss är det nog som befinner sig i något slags mellanläge mellan de där ändå. Svart och vitt finns inte. Har hon inte alla hästar hemma liksom är det ju istället synd om henne. Borde hon inte tas om hand då så att vi kan lära henne att de där hon kallar “aporna” bara är samma människor som hon är och som du och jag är. Borde vi inte anstränga oss för att ta in henne i samhället istället för att skicka ut henne utanför samhället? Eller måste det vara sådär Hollywood polariserat allting. Måste alla vara antingen enkelt onda eller goda? Finnes det något däremellan? Kan man vara både och? Hur är det med dig själv? Ond? God? Jag önskar bara att Tage Danielsson stått här vid min sida. Jodå han hade avskytt hennes uttalande han med. Men sen hade kramarna kommit och orden om försoning. Inte spark efter spark efter spark efter spark på någon som redan ligger ner och blöder och där fighten för länge sedan är över. Nej försoning. Ickepolarisering. Inte Hollywoodförnklade världsbilder.
Här har dagen förflutit med fel på mail. Gårdagen med och halva dan för det också. Ett elände såklart. Tar tid som jag inte har. Men värst av allt är att inte få besked eller bli tagen på allvar av de som har som uppgift att lösa sådana här grejer. Men idag kanske. Vi får se. Ingen fungerande mail fortfarande. Har bytt allt. Tror inte jag kan göra mer här.
Så eftersom jag inte kunnat göra mycket annat så löste jag ett problem åt en fransman idag. Dom äter ju grodor som bekant så egentligen skulle jag väl låtit bli men nu är jag ändå en snäll ocool gubbe.
Någon irriterade sig över att jag använder “dom” istället för “de”. Ja “det är ju ändå skriftspråk du skriver”.. Men skit på dig säger jag. Ja tycker “de”, “dem” låter lite för pretentiöst för mina enkla ord. De som kan stava och inte särskriver kan få använde de där orden. “Dom” får duga för mig.
Japp trött som en vindpinad tall som av misstag hamnat på Marstrand. Men soffan är väl räddningen ikväll. Den och så hoppas jag på en jävligt bra film, den som dyker upp någonstans ifrån bara sådär. Jag behöver det. Det har varit en hård vecka. Men mycket har blivit gjort. Ja en bit värld förändrad. De tycker jag. Lite nya roliga människor har tillkommit i mitt moln av kontakter. Luxemburg bland annat. Det är väl i det där som min rikedom finns. Ja och jag är tacksam för den.
Skirt grönt utanför fönstret här på kullen. Jag satt i bilen utanför affären och noterade björkarnas löv idag. “Det är som om det vore sommar” sas det i mitt huvud. Sen kom jag på att det var examen igår. Det är midsommar nästa vecka. Med hjälp, var är sommarkänslorna. Kärleken. Nu blir det en sådan där explosion igen. POOOFFFF och sen är allt över innan ens ekot av smällen tonat bort och man har inte hunnit med att uppleva ett endaste dugg av allt det där goda. Nej vet ni vad kan man ha det så? Det här måste vi ändra på till nästa år. Verkligen.
Ja med de här orden som inte heller egentligen skulle ha skrivits ber jag att få önska en trevlig helg till alla som orkar läsa. Japp så är det. Helg!