Man kommer till den där punkten när man inte har mer att säga. Det känns så. Man borde stänga ner och avsluta. Om man kan. Jag vet inte. Kanske. Borde det. För världen tillhör de vackra och de roliga, ja och jag tycker det är OK. Jag kan leva med det. Vem uppskattar inte de vackra och de roliga? Man får sova på saken. Ja det får man. Länge. So long eller nått.
