Month: February 2016

• En styrled.
• Handbromsen
• Skyltlampan bak

Ja det kunde ha varit värre. Mycket värre.  Ser det som en seger för den gamla bilen. Återupprättad heder. Service bokad.

Besiktning idag. Har man gammal bil och inte allt för mycket pengar är det en spännande tillställning. Varje år. “Hur mycket kostar det i år?”

Men i fjol. Godkänd. Jag åker därifrån med höjda ögonbryn. Men K var med. Kanske hade det något med saken att göra. I år bara jag. Risk att det inte går lika bra.

Men den som lever får se. Jag har en tendens, en stark sådan, att måla fan på väggen. Är redo för den värsta skiten. Sällan blir allt så jävligt. Då får man glädja sig att det inte blev så dåligt som man trodde. Alla har sina sätt att hitta något i alla fall litet att glädja sig över.

K har smittat mig med flunsan. Snörvlar, nyser och hostar alltså. En “mancold”. Det är synd om mig. Men N fick den också och K alltså först då. Skola, förskola och dagis. Rena smitthärdar. Min fru är mitt i det där. Delar gärna med sig till mig som “bara sitter hemma”.

Auktionerande på Tradera går sådär. Med dom här prisnivåerna inbillade jag mig att det här skulle vara lättsålda grejer. En bra bit under halva priset är de flesta grejer jag säljer, var och en ett kap. Elektronik åldras inte. I alla fall inte mycket.  Men nästan inget är lättsålt där. Telefoner kanske? Men de får väl ligga och ligga till sig i någon garderob grejerna. Kanske kan jag tänka mig att använda dom igen en dag. Just nu känns det i alla fall som jag inte vill ha så mycket grejer där när jag spelar in. Det blir för mycket teknik. För mycket krångel. Jag vill spela in glädjen inte hålla på med det tekniska. Tillbaks till kärnan. Det jag älskar. Hade jag inte hållit på med teknik övrig tid hade det antagligen varit en annan sak. Då skulle jag kunnat gå igång på det där. Men nu. Nopp. Hur som helst verkar det stora mixerbordet får ett nytt hem. Det är det värt.

När jag skall iväg på en grej som idag så försöker jag alltid jobba såklart.  Men det vill sig sällan riktigt. Jag är redan där framme och iväg. Alltid lika. En dålig egenskap. Hörde man skulle köra en kurs i Mindfullness här i Los. Kanske man skall gå just för det. Men å andra sidan har jag inget problem med det där övrig tid. Man får nog angripa större problem först. Det finns alltid något man behöver jobba med Om man nu inte är dum i huvudet. Men då har man ju det såklart, fast man själv inte fattar.

Annars fullt upp. Nytt. Mer. Det finns inget slut. Inte synligt. Älskar det. Kanske finns det till och med ett litet hopp där framme. Ett litet ljus. Tänka sig. Det var länge sen. Vi förtjänar de där strimman av ljus. Men återigen, det skall inte tas ut i förskott. Blir det ljus så bra. Då. Nu får man traska på ändå. Tills dess.  Men en händelserik tid är det hur som helst.

Promenera. Noop. Inte idag. Kanske gör det iof inget. Inte ens när man är såhär förkyld. Om man inte har feber. Men vafan det plågar en. Som ett års rökning. Ungefär. Man får försöka behålla lite vett i huvudet också. Lite.

Fast nu skall jag fixa så de nya ändringarna i VSCP kompilerar på Windows också. Det är fram och tillbaks. Hela tiden fram och tillbaks. Flera världar. Man blir pigg i huvudet av det. Att byta perspektiv ibland. Tror jag. Andra tror säkert annorlunda. Som det skall vara. Men hur som helst är det så det ser ut för mig just nu under den här delen av mitt liv. Och just det jobbet är väl dessutom en utmärkt syssla fram till bilen skall startas och färdas mot besktningen.