…flytta till “the Valley”?
– Nej!
– Nehej!?
– Hejdå.
– Hejdå…
…flytta till “the Valley”?
– Nej!
– Nehej!?
– Hejdå.
– Hejdå…
..varje blå stjärna visar tro på framtiden.
Att vara egenföretagare är mer krävande än att vara statsminister, konstaterar Göran Persson, när Driva Eget ber honom och flera andra tunga ex-politiker beskriva nya karriären. LÄS OCKSÅ: Se upp för oseriös hjälp med bluffakturor Maud Olofsson, Göran Persson, Ulrica Messing och Fredrik Reinfeldt är bara några av de ex-politiker som nu jagar vinst i sina egna bolag. Men har synen på företagarna ändrats? Flera av dem vi pratat med vittnar om hårda prövningar. Fredrik Reinfeldt konstaterar dock med ett leende att det finns en fördel med att driva ett eget bolag: det totala självbestämmandet som ensam aktieägare. – Tänk om det varit så enkelt, tänker jag, med 30 års erfarenhet av att leda olika styrelser. Göran Persson var ett tag Sveriges mäktigaste man som statsminister och ordförande i EU. I dag driver han företaget Baven tillsammans med hustrun Anitra Steen på gården Övre Torp i Sörmland. Även om han anser att företagsklimatet generellt är bra i Sverige har han så klart åsikter om
Source: Göran Persson: “Regelverket är för omfattande” | Driva Eget
Ny dag. Blåsigt. K vandrar iväg strax efter sju, hostandes. Mot bildlektioner, ungar, skola. Konst och pedagogik. En kämpe. Jag älskar den kvinnan. Trettiofem år nästa söndag. Japp, 35 år. Inte hon, nej, utan så länge har vi varit tillsammans. Vi borde väl fira. Åka till Paris. Eller till månen. En bedrift. Sällan har vi bråkat.En turlig kväll den där kvällen i Uppsala för så många år sedan. För mig.
Monstret i källaren ropar på mer pellets. Jag hörsammar. Beställer tre pallar. Hulken, grön från 59, ja monster skall ha namn, håller oss i ett järngrepp under vintern. Nejdå, utslaget på året blir väl inte våra kostnader större än de som andra har. Värmenotan svider ändå på vintern. Ger inte utrymme för utsvävningar. Paris och månen får nog vänta.
Livet rullar på. Som det gör. Om man lever. Och eftersom det rullar på så lever man tydligen.
Jag känner mig sugen idag. Vill dyka in i “Åkes värld”, in i koden, och finnas där, hela dan, gömd för allt annat. Lite autismvarning där såklart. En odiagnostiserad. Jag och mina tankar. De som är så starka. Som alltid varit så starka. Ensam på just det sättet har jag aldrig varit. Tankarna och idéerna och projekten har alltid flödat fram. Den egenskap jag fått som jag är så tacksam för. Visst, det är bättre att prata. Kunna prata. Säga åt andra att “göra”. Ja än “att göra”. Skapa. Bygga det där man tror på. Men tror man på något så vinner man till slut. Jodå. Inte kanske alltid i andras ögon. Nej, men i sitt eget liv. Att tro på en ide och verkställa den är det vi är satta här för att göra. I alla fall vi som har den där tanken om något som behöver göras. Ja den jag tror alla har. Men sällan vågar fullfölja.För att ge sig hän har konsekvenser. Det finns pris att betala. Det kostar på. Tro mig.
Skall man starta upp studion i helgen tro. Visst känner jag ett litet sug efter det där? Fast egentligen har jag väl inte tid. Borde spackla väggar i rum där uppe. Eller jobba här nere. Men där inne i studion kommer en helt annan sida fram inom mig. Fast kanske samma som när jag skriver. Men det gör jag alldeles för lite nu för tiden. Ja det är bloggen. Alla mail. Vi får alltså se hur det blir.
Näpp. Dag skall fyllas med innehåll. Post skall levereras. Paket skickas. Kod skrivas. Mail besvaras. Jodå. Man kan leva med det där. Livet ut. För det mesta. Joll byggde sin trädgård. Jag bygger mitt.Vi bygger alla våra egna gravstenar. Och nej det är inte den där som står på kyrkogården. Köpestenarna. De verkliga och riktiga går bara få med hårt och idogt arbete. Ja eller som i mitt fall då genom att “bara sitta hemma”.