Att riva, verkligen riva, ta sönder det som fungerar och sen börja bygga upp igen är rätt tufft. Men ligger man i så kommer man till slut ut där på andra sidan. Så har de senaste dagarna sett ut för mig. En vecka beräknad för jobbet, det tog halva tiden. Bara tur såklart. Men känslan är obeskrivlig för det här har legat TUNGT över mig ett tag. Märker ingen att det är gjort är det som bäst men det är väl kanske för mycket begärt. Nu skall maskiner med diverse olika konfigurationer få tugga i sig koden under natten sen får vi se imorgon om den verkligen gick att smälta på alla miljöer.
Annars dags att värma upp lödugnen imorgon. Det skall byggas kort. Slut nämligen på några varianter. Hmmm… Måste alltså ha sålt. Ja hur som helst skall några iväg till Holland i övermorgon. Utan kort inget att skicka. Skall bli skönt med en tillverkningsdag. Tömmer hjärnan efter intensiv kodperiod. Sen på’t igen. Såklart.
Men först läsa, sova drömma. I den ordningen.
