Det är torsdag fast det känns som om det är fredag och på något sätt så blir det väl fredag av denna torsdag också då. En vanlig fredag (på en torsdag) och sen långfredag på det. En långfredag som samtidigt är våffeldag. Bara det. Man kan sitta där och moffa i sig våfflor med sylt och grädde och samtidigt tänka på Jesus på korset,. Eller nått. Annat var det för. Då var det dystrare. I alla fall i det religiösa Edsbyn. Men inte tänkte man på Jesus mer för det. Man tänkte på hur dystert allt var.
Bollnäs står på agendan idag. Bunkra. Det behövs. Det mesta är slut. Eldningssäsongen håller oss fortfarande i sitt järnhårda grepp. En liten (röd) stuga med ett rum, vad skönt det vore. Enklare liv. Vid det här laget är man ganska trött på uppvärmingsfakturor. Någon om vill byta hus.
Jag skall vara ledig i påsk. Helledig. Bok och soffa. Promenader. Godis, Smörgåstårta. Hämta kraft för jobb efter påsk. Det kan behövas. Det känns så just nu. Uttömd hela gubben. Utskickad i världen som bitar och bits.
Egentligen borde jag väl sätta mig och göra musik i helgen. Men orkar inte riktigt ta mig dit heller just nu. Synd eftersom det brukar ge energi och välbefinnande istället för att ta.
Så mitt hopp står till goda böcker och kanske en film. Att jag skall hitta tillbaks till livet genom dom.
Påskstädat har jag gjort. Lorthelg kallade mormor den här helgen. För att man släpar in så mycket skit. Morsan förde traditionen vidare så det gör väl jag med då. Det religiösa ger jag blanka sjutton i. Skiten får man dammsuga upp. För mig kunde det religiösa hamna i samma påse.
Fast höns skulle man haft. Vänner. Men har inte. Kostar pengar. Inget som kostar pengar har vi råd med. Så känns det i alla fall när räkningarna nyss betalats. Det finns alltid en massa mellanhänder som plockar åt sig pengarna. Fast det har ju hönsen inget med att göra. De bara finns.
Ja finnas skulle man väl bara. Inget mer liksom. Gå ut i världen och bara finnas. “Adjö på er” och sen iväg. Men vem skall jag säga hej till förresten. Jag känner inte många. Kanske bäste det. Man fick dra utan ett adjö. Det finns en märklig frihet i den insikten också. Den som har få eller inga vänner har inte levt ett gott liv. Inget liv alls. Ännu en insikt som kommit för sent kanske. Eller visste man det hela tiden?
Men nu dags att transportera sig västerut. K skall hämtas på biblioteket. Blir väl inte sista gången antar jag. Man borde tanka. Ja se där. Det är allehanda ting att göra också för ocoola gubbar. Ja jag säger då det. Så det blir sagt. Utfyllnadsord. Ord utan värde. Med dem går jag in i helgvilan.
