Month: March 2016

Tröttheten håller i mig i sitt skruvstäd  hela dan. Man betalar kanske för heljobb och heljobb och ingen vila. Eller också är det “gammeln”, eller virus, eller baciller. Under skift två, efter åtta, går det dock bättre. Lite. Halva jag tillbaks på banan. Alltid något. Man får hoppas på morgondagen. Att det blir full fart då. Jobb finns det hur som helst att göra. Hur mycket som helst. Tunnor fulla. Staplade på varandra hela vägen upp till himlen. “Himelen” låter vackrare. Men man blir väl skjuten om man skriver det.

Imorgon ja. Tre pallar pellets skall in Monsteret i källaren kräver. Man tar en på morgonen. Två på lördagen. Eller nått. Kan väl räknas för att gå en promenad. Den jag skippade idag. DET ÄR SÅ JÄVLA TRÅKIGT ATT GÅ EFTER VÄGARNA I BYN. Jag längtar ut i skogen. I brist på stränder och hav då såklart.

K på nya jobbet idag. Snabba ryck. Långdag. Åtta till sju. Biblioteksassistent. Kan det vara titeln?  Kom hem trött men nöjd. Det är bra.

Den matematiske sonen är hemma och isolerar sig för skrivande av hemtenta. Det är gott att ha barn hemma. Fast de inte är barn längre. Fast det är de såklart. Ens barn. Jämt och alltid.

Påsk nästa vecka. Snön smälter. Snödropparna och något oidentifierat i knoppform är framme. Va!? Nu? Ja man tackar. Någon. Kanske är det han/hon/det/gud. Eller ägarna av kolkraftverken. Men den globala uppvärmningen går tydligen långsammare. Jo, vetenskapsmän säger så. Tidningar säger tvärt om såklart. Dom säljer lösnummer. Skiter väl i vad som händer klotet vårt.

Men jag går och lägger mig. Snart. Fyller pellets och går och lägger mig. Snart. ja. Det finns bok att läsa och klocka som ringer klockan sju imorgon. ja, och bara en kort el av livet kvar som man skal göra så förbannat mycket på. Man har ju för helvet inte sett Australien ens.  Har man ens levt ett liv då? Kan man dö utan att ha sett The wave. Stora barriärrevet. Kan man det? Kan man ens gå och lägga sig och sova om man inser betydelsen av det?

Ja det kan man såklart. För man är trött. För att man måste sova.  För att orka en dag till. En enda dag till.

…eller “The Rock” för den delen. Hmmm…

Det dör så många människor i min närhet just nu att man undrar lite över vad som pågår. Vad är det här? Man kan bli nedstämd för mindre.

Men kanske är det bara åldern man befinner sig i. Det accelererar. Ja i alla fall tills man själv står på tur. Trist är det hur som helst. Det år så många bra människor man inte får träffa igen.  De bästa går först. Varför är det alltid så?

Jag tröstar mig med godis och skickar grejer till Kina. Någon skall skicka åt det hållet också. Eller hur?  Godis har jag slutat med. Egentligen. Men idag. Ja idag behövs det.  Jag känner så. Moffa i sig så att man blir spyfärdig. Vila en stund. Sen moffa i sig igen.

Lilla K tackar ja till nytt jobb idag. Biblioteksanställd skall hon bli. Lägre lön. Tusenlappar. Mer ansvar. Mer engagemang. Men man väljer med hjärtat eller hur? Annars kan det vara. Hon blir bra i det nya. Det vet jag. Modigt!

Läser i bladet att om man våldtar en och en i kö så är det inte gruppvåldtäkt. Sicket trams. Sicket JÄVLA trams. Hovrätternas rumpsittare verkar ha mer än en skruv lös. Ofta. Eller är det oftast. Man hör ju bara om de galna domarna. Jag antar ändå att de flesta domar inte är galna. Hoppas i alla fall.

Ser en snutt o kvinnor som inte fått cred. och priser för sina upptäckter. Män har snott dem. Fast alla vet. Borde man inte få pris nu då istället. Återupprättelse. Hörnini Nobelakademin.  Men de där “mellancheferna från Borås”, männen som klättrar på alla andra och snor hejvillt för egen vinning  tar från andra oberoende av kön. Världen vore bättre utan dessa herrar, ja för nästan alla är herrar.   Man har ju stött på ett gäng i sitt liv. Hade klarat sig utan varenda en av dem.

Varm ute. Men jag orkar inte promenera idag. Varför vet jag inte. Lust saknas. Det är illa. Måste försöka hämta upp lite lust någonstans ifrån. Frågan är varifrån. Var tankar man lust?

Fast i värsta fall får man väl bokföra. Till det behövs absolut ingen lust.