Month: February 2017

Varma fläckens gåta löst. Tror jag i alla fall. Såhär tror jag det är.

Solen ligger på och värmer upp plåttaket på södersidan av garaget. Snön som ligger på det smälter. Rinner ut på vägen. Japp och är varmare så den smälter det som är där också. Resultat. Varma fläcken.

Det var nämligen väldigt blött där idag. Något som iof passat in på min tidigare teori om källsprång. Men from nu gäller denna hypotes.

Den första hypotesen, att tomten bodde där under, var iof både bättre och roligare. Det skall villigt erkännas.

En underbar morgon. Dimma. Klar himmel. Och så skingras den där dimman sakta, sakta när solen reser sig på himlen och det blir ett rent magiskt ljus. Ja, som det brukar vara tidiga sommarmorgnar. Men nu är det minus fyra. Vinter. Jag önskar att jag haft en bättre kamera, då skulle jag ha stannat bilen där på skogen och ägnat morgontimmarna åt att föreviga det här. Men nu har jag bara en mobilkamera. Det är ingen ide att försöka avbilda det här ens. När kommer det elektroniska bakstycken till gamla systemkameror? Min Nikon ligger där uppe i väskan och bara väntar på ett.

Jag har alltså sett centralorten en gång idag. Blir en till gång på eftermiddagen. Glesbygdsliv.

Så en dag är slut igen. Klockan är elva. Promenad gör att kodardagen blir tretton timmar lång istället för fjorton. Tabellerna är på plats. Test återstår. Det får bli imorgon. Men Ljusdal också då. Två vändor. Gillar den vägen nämligen. Det finns så mycket man kan upptäcka efter den. Såååååå spännande är den. ;-/

Förutom ryggont en alldeles förträfflig dag.  Har fått vara sur gubbe. Det gör alltid en av mina dagar lite bättre än andra. Att vara vrång och tvär och fälla sura kommentarer gillar jag verkligen. Speciellt på alla hjärtans dag.

Har ett gäng sidor kvar i Nesser. Ja en sådan bok vill man ju inte skall ta slut.  Fast man vill ju också veta hur den slutar.  Lite tudelat. Bara att läsa på, kapitel efter kapitel,  och när den tar slut så tar den slut med saknad. Alltid så med en bra bok.

Så jag släcker mitt ljus här nere. Släcker lysrören och låter skärmarna somna in själva när de tycker det är dags. En sten måste man väl säga att jag har fått in i bygget idag. Vi tar en till imorgon. Kanske två.

Bor man i Los så hör man väl aldrig riktigt till världen. Gräver de dessutom av fibern i Färila så är man definitivt frånkopplad. Så är läget just nu vid tre på eftermiddagen. Man är glad att inte allt är uppkopplat till styrsystem i molnet. Man har varmt i huset och kan fortfarande sätta på kaffe alltså. Alltid något. Liksom.

Men man är lika van (och beroende av) att ha uppkoppling nu för tiden som att ha vatten och el. Så man klickar på fliken för mailprogrammet, gör sina sökningar, liksom per automatik, utan att nå resultat, när fibern är avgrävd. Lika bra att avlägsna sig från datorn liksom.

Hursomhelst är prognosen för lagad fiber någon gång mellan 18-19. Däri finns hoppet.

Om urbana utvecklingsexperter, likt en viss professor på handelshögskolan, skulle få syn på ovanstående diagram så skulle de såklart bli eld och lågor. Hedmans kök skulle inom bara några dagar uppnå temperaturer en bra bit över sextio grader.  VARNING! HALLÅ! OJ! Liksom.

Vi andra som följt  den där kurvan ett tag vet ju att det där med att interpolera efter en rak linje och tro det är sanningen , ja det är det bara riktiga dumhuvuden som gör det. Behövs inga fler kommentarer i den frågan härifrån.

Ja den blev lagas 17:30. Fibern alltså. Bra! Vårt lokala LjusNET är kanon faktiskt. Håller vad de lovar och framförallt ser till att grejerna är uppe och snurrar.

Tisdag. Ont i ryggen. Man får överleva. I alla fall hoppas att man gör det. Det är nu ändå alla hjärtans dag. En hjärtinfarkt vore mer passande som dödsorsak. Men man kan utan för mycket tankemöda konstatera att det är jobbigare att lyfta pelletssäckar med ont i ryggen än utan ont i ryggen. Insikt är bra. Man får leta det som är bra med allt.

Jag skall ge mig ut på dagens promenad. Blå himmel, minus en grad, rätt lämpligt alltså. Ja sen då? Ja tabellerna är dagens sten på sten på sten. Fortsätter väl med dom. Ja för er som inte fattat (eller orkar titta efter) vad det är så handlar det alltså om att med enklaste möjliga operation samla data i en databas. Antingen statisk så att den samlas över en viss tidsrymd, eller också “ever growing”.  Sen diagram från det där över http/rest och websockets. Utan möda liksom. Det fina med VSCP är att ett jobb fungerar för alla mätvärden. Skiter väl du i säger du. Ja och det gör du såklart rätt i.

…

Hemkommen från promenad en timme senare mås det gott i kroppen.  Ja ryggen klagar fortfarande. Men fantastiskt ute nu. Till och med en sådan som jag längtar efter att få sätta på sig skidorna och fara utför eller iväg. Bortser man från skrapa rutor, frysa och uppvärmningskostnader så är det faktiskt en ganska fin tid såhär års.

Så jag sätter på te, vattnar pelargoner, kör igång den här dagen på riktigt. Ni vet sten på sten på sten på sten och att älska varje sten man lägger dit.

Då återstår bara fylla pellets och läsandet av ett eller två (eller tre) kapitel i Nessers senaste, av den här dagen. Japp, en bra dag, tabeller, och tabeller och tabeller. Refaktoring. Min hobby kanske kan det räknas som ett sätt att behålla och utveckla kompetens också. Frågan är till vad och varför såklart. Men vissa frågor skall man inte ställa sig själv. Låta andra få fundera över. Vore TV tittande eller slösurfande bättre. Kanske.

Orange kuvert levererat idag och det är väl ingen upplyftande läsning precis. Men vafan det får gå det också när det väl är dags.

Det runda molnet på bilden svävade över byn idag. Snurrigt liksom.

Men med djupt mörker och plusgrader utanför fönstren så slår jag av lysrören här på låtsaskontoret. Det finns liksom inte annat att göra om man vill upp i tid imorgon. Förr satt jag till två eller tre om natten med lätthet och kom upp ändå. Icke så längre. Ja och visst har jag alla möjligheter i att vara flexibel i säng- och uppgående. Men resten av världen har sitt mönster och vill man vara en del av den så får man försöka anpassa sig.

Så god natt!