Jag söker “geniet” genom att läsa Strindberg. Tidigare har det pretatiösa i hela företaget hindrat mig. Det där likformiga. Alla skall tycka lika. Han ÄR ett geni, du måste tycka som oss. Annars är du inte intelligent nog. En dumbom. En som inte ser storheten, eller förstår den
Men visst, jag gillar den här boken. Den är härligt skruvad. Men egentligen lik Vardagar av U L Det är mest tiden och dess spelp,lan som skiljer. Ja att likna Ulf Lundell text med en Strindberg text får väl en och annan att rysa. Men det finns där. Jodå. Galenskapen med. Öppna bara ögonen och titta
Men jag lyckas då inte disikera ut det geniala. Genialiteten Varför är detta ett genis arbete? Varför gäller inte samma sak t .ex. En författare som Mankell som på blott fyra rader kan föra in en i en bok.
Det finns alltså något här som jag inte förstår. Fätför måste således fler av Strindbergs böcker lånas på jakten efter det där geniet.
Det märks att folk tänker “midsommar”. Hur skulle det inte kunna vara så? Jag gillar att se människor här gå av sina skift med lite gladare leenden och förväntan i sina blickar. Man kan nästan ta på människors förväntan en sådan här “dagen före dan”.
Själv tänker jag då tillbringa helgen på Gävle Sjukhus, långt från de mina. Det finns naturligtvis en sorg i det. Men fortfarande handlar det bara om att en av sextiotvå midsommarhelger i mitt liv som tillbringas så. Ingen fördelning man kan klaga på. Inte alls faktiskt
Mattias, den snälle bibliotekarien här på sjukhuset kommer förbi med en bunt böcker. Han har fått välja. Perfekt verkar valet ha blivit. Jag tror att min kvarvarande tid här därmed är räddad, åtminstone då förströelsemässigt och det med råge. Hurra.
Men Koltrasten hör man inte här. Jag kan bara hoppas att han fortsätter sin sång en liten stund så att jag får höra den när jag kommer hem. Men sitt i stillhet och lyssna in hans sång mina vänner. Den är det vackraste som finns.