I friheten.
En kaja är min kamrat .
Vid ganska gott mod.
Sommar och sol som medicin.
Det blir väl några dagar till här på Sjukhus.
Låtsasliv.
Evigheten passerar.
Som en lugn bris.
Jag suger i mig av den friska luften
Dammsuger solens strålar på D-vitamin.
.Men finns jag?
Hur vet man att man gör det?
Men ganska gott då också att inte finnas
Det går att leva med
Det är OK.
Ja man skulle kunna sluta med “amen”, fast å andra sidan varför det?