Att städa mitt låtsaskontor är enkelt om man ser dåligt. Man flyttar bara saker från ett rum till ett annat. De stora sakerna man ser tydligt och klart bär man iväg med. Resten kan vara kvar där de står. Dammtussar, grus, döda råttor och sådant. Det man inte ser har man inte ont av är en solklar och fungerande devis. Ja, väntar man en månad till behöver man kanske inte flytta på de stora grejerna heller. Det går fort det här “gråandet” av världen. Utför.
Får en sådan där privat invitation – till höstens hetaste party i Stockholm – igen. Jag känner mig MYCKET hedrad. Men kan såklart inte gå. Fundera också denna gång på om inte man helt enkelt bara har tagit fel på person. Det brukar vara de coola som blir bjudna på fest och gratis drinkar. Inte vi ocoola.
Enarmad såklart. Fortfarande. Men vänstern fungerar fint. Jobbar på. Ja högern kan mycket den också (men inte allt) numera. Men man hoppas liksom inte på den (eller litar på för den delen) som en hjälp i det dagliga värvet.
Tröttheten består dock. Man blir trött av att vara trött också. Det är tur att alla andra är pigga. Tar hand om världen medans jag är antibiotikabortkopplad.
Blåsning av fiber började tydligen förra veckan. Där närmar det sig. Allt skall vara klart i oktober. Tänka sig! “Äntligen” skulle väl Gert utropat. Japp ett bra stridsrop.
Verkar som om gräsklipparen klarar sig ett år till. Nu utmanar jag iof ödet och ropar hej innan man är över bäcken men två klippningar till på sin höjd borde det bli. Det borde gå. Gräset har förresten hållit igen lite i år. Inte dragit iväg sådär som det gör en normal sommar. Tack, ett stort, till gräsgudarna för det. Förresten tror jag inte gräs behöver några gudar. Där handlar det helt om punk och flower power.
Nästa klippare får nog bli elektrisk. Så att jag slipper be om starthjälp stup i kvarten. Men de med batteri är svindyra och de med sladd har små skitmotorer som stannar så fort de ser ett grässtrå. Bygga själv kanske? 3 Kw eller något där-bort-åt.
Vi får se. Det där måste i alla fall lösas. Nu är det mängder av delmoment som måste på olats innan vintern. Bl.a. den där kaminen. Bygglovet går snart ut. Men annat också. Sådant som har högre prioritet.
Hulken har tuggat på hela sommaren här. Muttrar har han allt lite över brist på semester och om känslor om utbrändhet nu när vintern närmar sig. Men det här året får bli lite som det blir. Det måste vara så. Lite reservdelar skall inhandlas till brännaren. Sen får den jobba en vinter. Får ledigt nästa sommar istället. Långledigt.
Det där med bilreparationer förresten. Bokar tid på Mekonomen i Ljusdal. En av de två Mekonomen verkstäderna för att vara tydlig. Ja samma som inte betalade tillbaks dubbelbetalning på tio dagar som jag berättade om tidigare. Ja nu fick jag alltså en ny tid. Åker ner till Ljusdal. Lapp på dörren. Verkstaden nedlagd. Kuligt. Hem igen alltså. Ingen orkade meddela bokade kunder.
Bokade en tid på den andra Mekonomen verkstaden. Fick en tid en dryg vecka senare. Åker ner. Men de har inte sett någon bokning. Suck liksom. Fast Mekonomen centralt bekräftat. Ja hem igen. Boka ny tid. Den 28’e. Man hoppas på tredje gången gillt. Allt för en meter rostigt bromsrör.
Bilar och jag….
Nope.
Liksom.
Fast dags att ge sig upp för trapporna och laga lite käk. K jobbar sent idag. Mitt ansvar alltså trotts en något begränsad arsenal av recept. Men mat brukar det bli. Inte alltid fullt ätbar men åtminstone i princip ätbar.
Fast, lyssnar på två sommar idag. Försöker hinna ikapp. Vet ej om det går. Men skall försöka. Älskar programformen. Om musiken är kvar. Så att man på riktigt lär känna människan som pratar. Därav brådskan. Den förkortas ju till slut. Men det krävs att man blir ganska personlig också för att programformen skall fungera. Att den som pratar bjussar på sig själv. Det fungerar inte med medaljuppräkningar som många idrottsstjärnor ägnar sig åt. Det måste finnas med lite av det låga också. Svetten. Besvikelserna. Depressionerna. Så att man fattar att det är en människa där bakom mikrofonen. Kanske kan man hinna med ett till avsnitt ikväll…
Fast nu mat alltså. Falafel och något till…
