Stänger ner. Minus 8.5 ute och det lovas tillökning med en decimeter snö imorgon. Tillsammans tröttar det ut. Men med uppshuntad Hulk, ljus och brasor håller vi vintern stången. Nu fram till jul är den faktiskt inte helt åt helvete. Det är efter, med start ungefär efter backhoppningen på nyårsdan, som den blir fan och djävulen själv. Det är då man bara vill dra. Eller aldrig mer gå ut igen. Ja, åtminstone inte förrän till Vasaloppssöndagen, Då när det vänder.
Jag fryser såklart trotts alla värmekällor. Det kan inte hjälpas. Men dyker jag in i koden kan jag klara det där. Överleva, Därför så gör jag det. Kodartiden är just nu. Eller sover. Det fungerar det också.
Det enda ljuset som finns i vintermörkret efter jul är semlorna. Utan dem,… ja då vette vad hur det skulle ha gått. Mörker.
Fast nu stänger jag alltså ner. Säger “hej då låtsaskontoret” och går upp för trapporna till bok och varm säng. Svårare än så är det inte. Mitt enkla liv.
