Anbuden från entreprenörerna får inte vara så höga att priset till slutkund överstiger det avtal som Härjeåns har skrivit med byborna. Där har man kalkylerat på att det högsta beloppet för att ansluta sig är på 28 800 kronor.
Source: Efter flera års kamp – fiber i Kårböle närmare lösning
I tider av distansering, isolering och psykisk ohälsa kan du ta hjälp av djur i din närhet. Småfåglar hjälper mot stress.
Fajten om det skall vara vår eller vinter har startat.
Jag är fascinerad av livet. Allt det där som vill leva. En maskros som växer upp genom asfalten. Tvingar sig upp i ljuset därför att växten måste leva. Det finns en kraft och en vilja till liv som genomsyrar universum. Allt vill leva. Ingenting vill dö.
Det gäller virus också, som det som förändrar våra liv och världen just nu. Visst, definitionsmässigt är ett virus inget liv. Men det är definitionen det är fel på, inte det som har livslust. Virus vill leva. Sprida sig. Finnas. Ungefär på samma självklara sätt som människor vill det.
Cellerna i vilken varelse som helst bär också på den där viljan till att leva. Varenda en. Tänka sig. Miljarder i en människokropp. Den där tanken som säger “jag” innefattar och sammanfattar alla de där cellerna. Liv. Delar som tillsammans blir starkare. “Tillsammans” är en viktig och framgångsrik väg för livet. Man får aldrig glömma det.
Men celler då. Ett befruktat ägg hos en kvinna som börjar dela sig. Det är en samling celler. Men hur länge är det “bara” en samling celler? I tjugo veckor? Slutar det att vara en hög celler när det som växer börjar se ut som en människa? Eller är det när han/hon/det/gud med något slags magiskt trollspö sänker sig ner från himlen och placerar en själ i den där samlingen av celler. Ger den ett “jag”. Är en blåval mer värdefull med sin enorma mängd av celler än en liten insekt som inte har lika många? Eller är det endast vissa celltyper som har det där magiska bevarandevärda i sig?
Det får mig att tänka på bölder det där nämligen. Jodå också en samling celler. De flesta har väl inga problem heller med att en doktor skär bort den där bölden om den är infekterad, börjar värka, och göra ont. Slänger den i soporna som en “oönsking”. Ja till och med om den inte gör ont plockas den bort, som om den t.ex. sitter där i pannan som ett tredje oönskat öga. Det man kan vara säker på dock är att de där cellerna i den där bölden, ja de vill gärna leva. Vill inget hellre. På samma sätt som cellerna i ett foster ville det, om man nu tillåter sig att tänka på det viset. Men så många rörelser och protester för böldernas rätt till fortsatt liv det har man ju såklart inte sett. Ändå borde väl då han/hon/det/guds trollspö även ha välsignat den där bölden, ja om det nu var så som cellsamlingar blir heliga och okränkbara. Vi skall såklart inte prata om att avlägsna en blindtarm , en bit av tarmen, en njure. Eller en cancertumör. Dom vill alla leva. ÄR liv. Men har han/hon/det/guds trollspö berört dem?
Till livet är döden kopplad. Som yin/yang är de livet och döden. Jämvikt. Vi är alla måna om att leva. Maskrosen. Du och jag. Allt annat. Det är vår programmering. Uppdraget: Lev. Lev till vilket pris som helst. Så vi vill inte dö. Nej. Det är inte uppdraget. Men för universum, helikopterperspektiv på nu, spelar det såklart ingen roll om en cell dör. OM en hög av celler dör. Han/hon/det/gud bryr sig inte ett skit om det. Vi är bara cellsamlingar allesammans. Cellsamlingar med namn och artkategoriseringar visserligen. Men det är helheten som skall leva. Dör en maskros växer en ny upp genom asfalten någon annanstans och allt är gott. Ja det gäller bölder också. Det kommer alltid en ny. Någon annanstans. Livet fortskrider i sin mångfald. Det är det fortskridandet som är magin. De enskilda delarna är var och en helt oväsentliga utan det där stora uppdraget att vi alla tillsammans har som uppdrag att bära livet vidare. I någon form.
Så kan också en ny vecka börja. Liksom
Simple, modern video meetings for everyone on the world’s most popular and trusted collaboration platform.
Moderater har alltid varit ena otäcka sällar med sitt eviga “JAG” i fokus. “Jag först”. Vad får “JAG” för pengarna? Ja sådär hela tiden. Nu har ju KD och SD sällat sig till den där världen också. Hälften av Svenskarna befinner sig i det själviska lägret. Vart tog “VI” vägen egentligen. Gäller “VI” numera bara när “JAG” vill ha något som “VI” kan ge?
“Usch!” måste man väl häva ur sig. Eller rent av dubbel usch!
