Nope. Så mycket blir det inte av helgen. Mest soffa. Grön IKEA. Ja och förutom att läsa så har jag nog aldrig sovit fler timmar under en helg som denna. Behövde kanske det. Jag och Kronblom. Slöheten personifierad. Båda två.
Kanske.
Rent av troligen.
K har överlevt sin spruta hon också. Härmed alltså officiellt chippad. Ja släkt är vi ev. också då på mer än giftas sättet nu då. Tänker mRNA. Eller hur det nu då blir. Finns förresten lagar mot sådant.
Men söndag innebär att jag får sätta mig här nere. Brassa igång. Gillar det såklart. När värmen kommer på riktigt blir de här eftermiddagarna inte vikta för låtsaskontor. Då finns annat. Oftast ute. Så man får passa på. Det finns att göra om man nu vill ha en skön, avkopplande låtsassemester. Har nämligen nyttjat sådan de senaste åren. Samma tider som K tagit sin. Japp, lite darrigt första veckan. Längtar till låtsaskontor som en fånge längtar till sin cell. Men sen har det fungerat bra. Inbillar mig att man med ålderns rätt kan vara värd de de där veckorna. Om nu låtsasjobbare är värda något alls.
Själv ser jag fram emot spruta två. Slutchippningen. The final count down dånar nu.
Tydligen hade jag namnsdag i lördags. Gamle trogne T. SMS’ade och påminde. Hade nog gått spårlöst förbi annars. Om spektaklet gällde “Lars” eller “Åke” har jag ingen aning om.
Det känns som om man vill leva ett tag till. Tror på den känslan. När den inte finns, ja då är det såklart sämre. Så får man snacka med sig själv. Göra val. Men fortfarande sugen alltså. Inget behov av det samtalet med sig själv följaktligen.
Sätter på kaffe efter åtta. Ingen bra ide’. För sent. Men ibland får man ge sig hän i den riktning de dåliga ideerna kaster en. Hur skall man annars liksom veta att de (fortfarande) är dåliga ideer. Ett statiskt sinne är troligen lika illa som ett fyllt med tomhet.
Eller inte.
Men här strax efter åtta finns några timmar som man bör ta vara på om man är sugen. Ja och ich been sugen. Så tjing! Vi hörs.
